Bahar Sohaili var en av de som bar kistan vid begravningen av Farkhunda Malikzada, som mördades 2015. Kvinnorättsaktivister lät inte män bära kistan.

Afghanistan: Journalister och aktivister som måltavlor

2020-12-29 | Sholeh Irani padlock

UTRIKES

Det blir svårt att försvara kvinnors rättigheter och förhindra att fundamentalistiska lagar återkommer i Afghanistan. Nu är det talibanerna som dikterar villkoren igen medan statsapparaten genomsyras av korruption, konstaterar Bahar Sohaili, afghansk feminist i exil.

50 journalister dödade under 2020 enligt ny rapport från Reportrar utan gränser: Drygt två tredjedelar av de 50 journalister som i år dödats i sitt arbete, dödades i länder som inte befinner sig i krig. Många av dem granskade korruption och organiserad brottslighet eller bevakade proteströrelser. Under 2020 har antalet kvinnliga journalister som godtyckligt gripits och hållits kvar i fångenskap ökat med 35 procent. Läs hela rapporten

RELATERADE ARTIKLAR:

2015-04-10 | Afghanska kvinnor trotsar normaliseringen av våld

2015-03-27 | Vi är Farkhunda!

2015-03-24 | Afghanska kvinnor kliver fram efter lynchning i Kabul

Afghanska mediers ledarsidor skriver om systematiska mord på afghansk elit och professionella, journalister och unga aktivister. De varnar för den hopplöshet och rädsla som drabbar allt fler afghaner, om fyrtiotals terroristgrupper som härjar i landet, om korruption och maktfullkomlighet i Kabul, om en inkompetent och svag centralmakt som nöjer sig med kontrollen över Kabul.

Korruptionen som genomsyrar statsapparaten och näringslivet granskas och avslöjas i oberoende medier och en rad modiga journalister har fallit offer för hämndaktioner. Bara under de senaste 45 dagarna har tre kända och stridbara journalister, som bland annat avslöjat korruption och kritiserat talibanernas ökade inflytande, mördats i terrordåd. En populär före detta tv-journalist Yama Siavash som senare rekryterades av centralbanken, dog nyligen under suspekta omständigheter. Den kända internationella reportern Rahmatolah Nikzad, som är ordföranden för det afghanska journalistförbundet, har dödats i delstaten Ghazni.


Kvinnorättsaktivister som måltavla

Allt fler kvinnorättsaktivister hotas till livet och tvingas fly landet för att överleva. Bahar Sohaili är en av de feminister som flytt till Sverige. Hon menar att det afghanska samhället under de senaste 20 åren strävat efter demokrati och ett fungerande civilsamhälle, med sina liv som insats. Kvinnors ökade rättigheter, yttrandefrihet och maktkritisk journalistik anses vara progressiva värderingar i många afghaners ögon.

– Just dessa värderingar som afghaner kämpat för gör dem till talibanernas måltavla. Det är därför oberoende journalister och civila aktivister som betraktas som förebilder mördas eller hotas till tystnad. Morden på journalister och aktivister, terrordåden som varje dag skördar liv på gator och torg, försvagar sammanhållningen i samhället. De reaktionära krafter som nu delar upp makten vill tvinga det afghanska folken att återigen stå inför ett val mellan ”dåligt och sämre”. Terrordåden, morden och hoten fyller en funktion och utnyttjas av de olika maktfraktionerna, säger Bahar Sohaili.



Bahar Sohaili har arbetat inom olika sektorer. Ibland skriver hon feministiska, kritiska artiklar i afghanska dagstidningar. Men yrket som ligger närmast hjärtat är juvelerare. Det är i ädelstenen hon känner igen den afghanska kvinnan. Afghanistan är rikt på malm och mineraler, allt ifrån tunga metaller till lithium som används inom batteriindustrin, men också olika ädelstenar som ofta bryts illegalt genom att stengruvor sprängs.

– Smaragden påminner mig om den afghanska kvinnan. Genom att spränga gruvan för att få tag i smaragd orsakar man sprickor inuti ädelstenen. Det är de inre sprickorna som avgör juvelens form. För mig gestaltar sprickorna det våld och förtryck som afghanska kvinnor bär i sin inre.

Bahar Sohaili är aktivist, feminist och socialist. Med sitt bagage av erfarenheter i kampen för frihet och jämställdhet har hon nu bott i Sverige sedan 2019. Sohaili anser att talibanernas beväpnade styrkor lyckades ta över makten under 90-talet när det krisdrabbade och splittrade Afghanistan behövde stabilitet och trygghet. Nu siktar talibanerna på att skapa liknande oroliga omständigheter för att kunna stärka sina positioner i fredssamtalen och den maktuppdelningen som pågår.

– När talibanerna begår terroraktioner och tar över regioner demonstrerar de sin styrka, de visar att de äger både den ekonomiska och logistiska styrkan och därmed får de mer stöd hos en del av befolkningen som återigen vänder sig till talibanerna på grund av fattigdom, otrygghet och politisk oro.


Talibaniseringen normaliseras

Striderna mellan olika maktpoler i landet och grannländernas inblandning har intensifierats i takt med att de utländska styrkorna drar sig tillbaka. USA förhandlade med talibanerna och nådde en uppgörelse om amerikanskt tillbakadragande och att 5 000 talibaner skulle släppas fria. Uppgörelsen har gett talibanerna en avgörande maktposition både i landet och vid förhandling med den sittande regeringen, enligt flera dagstidningar och kritiker.


Anser du att kvinnorörelsen i sin helhet har styrkan att stå emot en återtalibanisering, när och om talibanerna inkluderas i regeringen till följd av de så kallade fredssamtalen som nu åter ska upptas i Qatar i januari?

– Kvinnorörelsen har trots alla svårigheter och hinder stärkt sin position och kvinnorna har blivit allt mer medvetna om sina rättigheter. Samtidigt ökar trycket på kvinnor, mest för att de revolterar och höjer rösten mot kvinnoförtrycket. Antalet rapporterade fall av våld mot kvinnor ökar. En viktig orsak är att kvinnor gör motstånd och anmäler männens våld i hemmet och i samhället. Men makten med dess resurser är fortfarande samlade i få mäktiga mäns händer. Kvinnor saknar politisk makt och ingår inte i de verkliga beslutsfattande organen i landet. De kvinnor som har offentliga positioner inom staten eller parlamentet är för få och eller så har de fått sin position tack vare männen vid makten, säger Bahar Sohaili.


Kvinnorörelsens dilemma

Bahar Sohaili anser att medan talibanerna dikterar villkoren i fredssamtalen genom att öka sin makt och militära närvaro i landet, uppfattas kvinnors delaktighet i de officiella maktinstitutionerna av många afghaner som mest kosmetiska.

– Kvinnor i Afghanistan borde få sina politisk mandat av kvinnorörelsen, inte av mäktiga män. Kvinnor inom politiken ska representera kvinnorörelsens vilja och kvinnors intressen i landet.

Sohaili hyser ingen optimism när det gäller den närmaste framtiden i Afghanistan. Hon hyllar unga afghaners motstånd då de ofta står ensamma i kampen för demokrati och rättvisa i dagens Afghanistan. Men hon är kritisk mot den allt mer försvagade kvinnorörelsen som hon menar anpassar sig till makthavarnas villkor. Bahar Sohaili låter inte alls övertygad om att kvinnorörelsen i sin helhet besitter styrkan att stå emot talibanernas maktövertagande och återkomsten av fundamentalistiska lagar.

– Kvinnorörelsen i dagens Afghanistan är uppdelad i två huvudgrenar. Den ena är feminister som strider för kvinnors frigörelse och kräver revolutionerande fri- och rättigheter för kvinnor och alla afghaner. Den större grenen består dock av kvinnorättsaktivister som visar vilja att kompromissa med talibanerna under islams flagga och nöjer sig därmed med garanterad rätt till utbildning och arbete för kvinnor, inom vissa yrken och sektorer. Dessa kvinnoaktivister, liksom många av de kvinnor som sitter vid statliga poster eller i parlamentet, kommer enligt min mening att lyda talibaniseringen till viss nivå. Radikala feminister däremot kommer att kämpa och falla offer i processen, befarar Bahar Sohaili.

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.

annons: