Sara Malm och Jaime Gomez (Fi).

Vatten är och måste förbli en universell rättighet

2020-12-23 | Jaime Gomez , Sara Malm padlock

OPINION

Nyliberalismen förvandlar allt i sin väg till en handelsvara och nu har turen kommit till vattnet som redan börstnoterats i New York. Det konstaterar Sara Malm och Jaime Gomez (Fi) och varnar för konsekvenserna.

Jaime Gomez är utrikespolitisk talesperson och Sara Malm miljö- och klimatpolitisk talesperson för Feministiskt initiativ

Flera medier i världen har upprepat nyheten att vatten den 7 december noterades på råvarumarknaden på Wall Street-börsen. Vatten kommer behandlas på samma sätt som olja eller guld för att få ett pris på marknaden.

För att fastställa priset på vatten används Nasdaq Veles California water index. Dagen för introduktion på finansmarknaden handlades vatten till ett pris av 486,53 dollar per hektarfot (ett mått som motsvarar 1 233 kubikmeter). Kommersialisering av vatten kommer att göras i enlighet med reglerna för ”marknaden”.

När vi talar om ”marknadskrafter” hänvisar vi till de stora ekonomiska konglomeraten som manipulerar ekonomin i eget intresse. Bakom varje konglomerat finns det människor av kött och blod som drar nytta av den och berikar sig själva på bekostnad av andra människors lidande. De är huvudförsvararna av nyliberalismen.

Nyliberalism, det grövsta och mest våldsamma uttrycket för kapitalism, eftersträvar stora friheter för den privata sektorn. Den minimerar statens roll och låtsas främja frihandel – en handel som blir allt annat än fri för de av oss som är utan politisk eller ekonomisk makt.

  Nyliberalismen etablerades i Latinamerika med överraskande kraft på 1980-talet genom de ekonomiska reformer som infördes av diktaturen i Chile under politisk ledning av Augusto Pinochet. Ekonomen Milton Friedman stod för planering, tillsammans med de så kallade Chicagopojkarna. Nyliberalism var den ideologiska grund som Friedrich Hayek stod på när han avvisade välfärdsstaten och satte tron på marknaden främst. I detta förespråkade han frånvaro av kontroller som en modell för frihet. För sitt arbete fick Hayek Nobelpriset i ekonomi 1974.

Efter experimentet i Chile har nyliberalismen spridit sig explosivt runt om i världen för att utöka den privata sektorn på bekostnad av den offentliga sektorn. Detta inkluderar privatisering av statliga företag och offentliga tjänster. Nu försöker ”marknaden” reglera vatten med hjälp av kapitalets logik och reducerar därigenom livet till en vara.

Det finns exempel på hur vatten marknadsförs i stor skala. År 1999 förvärvade Agua del Tunari-konsortiet vattenreningsanläggningen Semapa i Cochabamba, Bolivia, och tog över vattenverksamheten. Vattenpriserna var förvånansvärt höga vid driftstart. I en intervju 2013 uttalade Peter Bradebeck-Lethmate, chef för Nestlé, att tanken om vatten som universell rättighet var extrem. Istället hävdade han att vatten är som alla andra livsmedel och måste därför ges ett marknadsvärde. Ett annat exempel är Coca cola, som använder stora mängder vatten i Indien medan de lokala invånarna lever med vattenbrist.

Den nyliberala modellen uppmuntrar kontinuerlig tillväxt och omvandlar allt som den kommer i kontakt med till en handelsvara, vilket innebär att den även uppmuntrar urskillningslöst utnyttjande av naturen och leder till att Moder jord förstörs. Av denna anledning passar det in i den nyliberala logiken att även privatisera vattnet och utnyttja naturen även om livet på vår planet hotas – allt i den fria marknadens namn.

Enligt experter kan två tredjedelar av världens befolkning uppleva vattenbrist inom fyra år. Det kommer att bidra till att öka antalet klimatflyktingar och riskerna för väpnad konflikt är överhängande. Av denna anledning är det nödvändigt att arbeta för global solidaritet och för rättvisa kommersiella relationer där naturens rättigheter och mänskliga rättigheter respekteras. Multinationella företags inflytande i handelsavtal måste begränsas drastiskt till förmån för folkliga rörelser och hänsyn måste tas till lokala förhållanden ur ett ekologiskt och socialt perspektiv.

Nyliberalism bygger på ett kapitalistiskt perspektiv som skapar en stor ekonomisk ojämlikhet, reproducerar koloniala strukturer och exploaterar såväl naturen som människan. Ökad ekonomisk ojämlikhet är ett hot mot kvinnors, arbetares, urfolks och naturens rättigheter, framförallt i det globala syd.

Att bekämpa nyliberalism och dess konsekvenser i form av förstörelsen av vår planet och exploateringen av kroppar bör placeras högst upp på den antirasistiska feministiska agendan. I det ingår att värna vatten från att bli en spekulationsobjekt på finansmarknaden.