Sandra Dahlén är sexualupplysare och sexualpolitisk krönikör i Feministiskt perspektiv.

Bild: Ulrika Zwenger

Spermadränkt heteroporr

2020-09-25 | Sandra Dahlén padlock

INRIKES/SEXKRÖNIKAN

”Som feminist är jag såklart oerhört tacksam över alla som från olika håll drar vidare i detta stora och viktiga ämne.” Sandra Dahlén om porrdebatten och vikten av att förvalta arvet efter banbrytande feministiska sexualupplysaren och forskaren Shere Hite.

Så mycket har hänt sedan jag skrev sist – Shere Hite har gått bort, i Stockholm ökar snusandet bland unga, särskilt tjejer, och så ny eld i porrdebatten! Nikotin vill jag gärna prata mer om men hur det påverkar sex har jag skrivit om tidigare så jag lämnar det här och påminner istället om hur porrdebatter länge böljat fram och tillbaka, och i olika styrka.

Unizon blåste ny fart i den för några år sedan och i dagarna återkom den höga vågen som vi senast såg i slutet av 90-talet. Precis som för drygt 20 år sedan slår en barnmorska larm om unga tjejers utsatthet kopplat till porren. Då stod praktiker som grupp- och analsex i fokus, samt det något mer diffusa ”avancerat sex”. Nu är det hårt sex med olika variationer som lyfts.

Precis som för drygt 20 år sedan fokuserar ena sidan porrens våldsamhet, kvinnofientlighet och negativa påverkan på unga. Olika sexuella praktiker såsom analsamlag och strypningar lyfts som djupt problematiska. Och precis som då talar den andra sidan istället mest om tilltron till ungas kapacitet, att många har det bra och att våld är dåligt men inte porr eller särskilda praktiker i sig.

Och allt detta centrifugeras till en kladdig spermadränkt heteroröra. För den stora debatten handlar alltid om hur män är mot kvinnor i porren, och hur killar är mot tjejer utanför porren. Självklart blir det så då mainstreamporren är så utbredd. Men att unga killar kan våldtas av män i bögporr verkar inte bekymra vuxenvärlden. Inte heller hur bögporr påverkar unga killars sexualitet i en värld där så få andra referenser finns.

Tydliga gränser

Själv känner jag att jag drog mitt debattstrå till porrstacken på 90-talet. Sedan dess har jag inte riktigt mäktat med. Men som feminist är jag såklart oerhört tacksam över alla som från olika håll drar vidare i detta stora och viktiga ämne. Själv hanterar jag mest ungas samtal och frågor, samt vuxnas ogenomtänkta kommentarer. Alltid får jag höra att ”porren har inga gränser i dag, allt visas”.

Ursäkta mig, men hur kan man tänka att den värld av gratisporr som unga kollar, med annonserar som ”Stephfather banging stepdaughter” eller ”Young asian teens get what they deserve” visar allt? En porrvärld där manshänder slår och fokus ligger på att fylla håligheter till bristningsgränsen? Hur kan vuxna människor som är föräldrar, lärare och kuratorer säga så?

Där räcker inte mina sexualupplysningskunskaper till för att förstå. För i gratisporren visas inte händer som smeker. Inga kroppar som gnider sig mot varandra till orgasm. Inga kyssar. Inga skratt. Inga tjejer som daskar tillbaka. Ingen annons om hur män slickar upp tjejer i brygga på löpande band. Och inga män blir så till sig i gruppsexet med tjejen i den här ”fantasivärlden” att de börjar sätta på varandra istället.

Jag förstår om klitorisar är svåra att filma men närbilder brukar inte vara några problem i porren och ändå inte en enda erigerad klitoris omringad av svullna blygdläppar så långt ögat når. Visst, jag har inte sett en bråkdel av allt som hela tiden produceras på gratissajterna, men please, försök inte lura i mig att ”de visar allt” när det finns så tydliga gränser för vad som går för sig.

Fråga om njutning

Ofta handlar porrdebatter om just gränser – vad är okej sex och inte? Vad är sex och vad är våld? Handlar det om sammanhang eller finns praktiker som alltid är våldsamma? Vad vill egentligen unga tjejer göra och inte och vem vet det? Har jag en inre sexuell kärna eller är mina begär alltid påverkade av patriarkatet – går det ens att skapa en gräns däremellan? Går det att njuta av patriarkatet? Oerhört viktiga feministiska frågor att filosofera kring och debattera – både för vår egen privata del men även för att synen på gränser, på vad som är okej och inte, också påverkar vår politik och kommunikation.

Och om vi nu backar till vad vi inte får se i mainstreamporren så har vi kommit till den magnifika Shere Hite som satte klitoris i fokus. Vad skulle vi ha gjort utan den stora feministiska sexualupplysaren, debattören och forskaren Shere Hite? Var skulle vi ha varit i dag när de dominerande sexologerna Masters and Johnson helt svalde samhällets syn på orgasm med hull och hår?

När de två giganterna baserade hela sin forskning på att orgasm ska nås genom heterosexuella slidsamlag och behovet av klitorisstimulering är en dysfunktion, så påtalade Shere Hite att 70 procent av alla behöver just klitorisstimulering för orgasm. För Hites forskning handlade om att fråga om njutning. Och hon gav sig inte i debatten. Hon menade att sexologisk forskning skapas inom patriarkatets förståelse av kvinnokroppar som just dysfunktionella. Någon som känner igen tongångarna?

Det var Shere Hite som drog igång det i stor skala! Det finns mer att säga om Hites betydelse, exempelvis akademiskt, men jag blev faktiskt tårögd på riktigt när jag nåddes av nyheten att hon gått bort. Vem skulle jag vara i dag utan henne? Hur skulle vår debatt se ut? Skulle vi vara ännu mer spermaindränkta?

Jag står i skrivande stund inför ett nytt år då det judiska årets sista dag står för dörren. Och jag vet att vi alla kommer att minnas året som det året då vi drabbades av covid-19. Men jag lovar nu mig själv att också alltid minnas år 5780 som året då Shere Hite lämnade oss. RIP och shana tova.