– Det som upprör mig är att när jag beter mig artigt och är samarbetsvillig vid en kontroll så blir jag fortfarande otrevligt bemött, säger Issa Ali Hussein.

Bild: Privat

”Fråga oss vad som behövs för att öka tryggheten här”

2020-09-22 | Farida Ahmadi Högfeldt padlock

INRIKES

Under våren 2020 gjorde polisen fler insatser i form av kontroller och tillslag runtom i landet än tidigare. Samtidigt vittnar allt fler om hur de har blivit utsatta för rasprofilering i samband med poliskontroller under Operation rimfrost. En av dem är Malmöbon Issa Ali Hussein.

RELATERADE ARTIKLAR:

2020-08-03 | Regeringen måste adressera ordningsmaktens övervåld

2020-06-16 | Spåren efter Rimfrost

2020-06-05 | Leandro Schclarek Mulinari: ”Det finns en stor frustration”

2019-01-29 | Järvabor efter misshandeln i Kista: ”Alla barn är allas barn”

2018-01-19 | För att stoppa våldsspiraler krävs förtroende för polisen

Issa Ali Hussein är 20 år gammal och bor i Lindängen i Malmö. Han jobbar på restaurang under helgerna och som aktivitetsledare på vardagarna. Efter att Operation rimfrost inleddes har han vid flera tillfällen blivit stoppad av polisen.

– Jag sitter i bilen och väntar på en vän. Bilen är helt avstängd och står rätt parkerad då det plötsligt kommer en person och knackar på rutan, säger Issa Ali Hussein.

Det visar sig vara polisen och han vill veta vem som äger bilen.

– Jag svarar att det är min pappa som äger den. Då frågar han mig om jag har körkort. Jag säger att jag har körkort och undrar om han vill se det.

Polisen vill inte titta på Ali Husseins körkort men han blir ombedd att upprepa sitt personnummer flera gånger.

– Jag läser upp mitt personnummer och han ber mig att upprepa det igen. När han frågar mig för fjärde gången blir jag lite irriterad och räcker fram körkortet men han vägrar fortfarande titta på det.

Behovet av ömsesidig respekt

När Issa Ali Hussein har upprepat sitt personnummer fem gånger frågar polisen honom varför han inte har samma efternamn som sin pappa.

– Jag förklarar att vi har olika efternamn. Då säger han inget mer och bara kör iväg.

Vad tror du är anledningen till att du blir stoppad av polisen?

– Det finns en föreställning om att folk som bor i vissa områden och kör lite dyrare märkesbilar är kriminella men för mig är det inget märkvärdigt. Jag kör en helt vanlig bil och bor i ett radhus, precis som många andra gör.

Hur mår du efter dessa kontroller?

– Det som upprör mig är att när jag beter mig artigt och är samarbetsvillig vid en kontroll så blir jag fortfarande otrevligt bemött och skulle jag ifrågasätta polisen så kan det innebära konsekvenser för mig.

I sitt yrke som aktivitetsledare arbetar Issa Ali Hussein långsiktigt med trygghetsskapande åtgärder. Han anser att tillslagen försvagar tilliten och därmed motverkar syftet – att bekämpa kriminalitet.

Vad tycker du om Operation rimfrost i din roll som aktivitetsledare?

– Ökad polisnärvaro löser inte kriminalitet. Resurserna hade kunnat användas på ett annat sätt. Det behövs förebyggande insatser. Barnen och ungdomarna här behöver bättre skolor och vuxna förebilder för att det är vad som ger förutsättningarna för en trygg framtid.

Hur hade du önskat att samarbetet med polisen såg ut?

– Jag vet att det finns bra poliser och dessa behövs i våra områden. Fast det måste också finnas en ömsesidig respekt mellan medborgarna och polisen. Prata med lokalborna istället för att skrämma upp oss med massiva polisinsatser. Fråga oss vad som behövs för att öka tryggheten här.

Omdefiniera trygghetsbegreppet

Helamalmö är en av flera lokala verksamheter som också har påverkats av större polisiära påtryckningar. Sedan rimfrost vittnas det oftare om hur barn har stoppats på otrevliga sätt och om unga män som har utsatts för trakasserier av polisen.

– Varje dag serverar vi frukost på vår mötesplats men under rimfrost valde polisen av oklar anledning att stänga av hela området och våra besökare kunde därför inte komma in i våra lokaler. Det skapar konsekvenser för den som hade tänkt komma hit och äta frukost och det påverkar även synen på polisen, säger Nicolas Lunabba verksamhetsansvarig Helamalmö.

Organisationen Helamalmö för en kontinuerlig dialog med lokalborna. Fältarbetare och lokalborna möts regelbundet för att diskutera vilka resurser och åtgärder som behövs i området.

– Skadeffekten av detta blir ett försvagat förtroende gentemot rättssamhället. Det ger i sin tur upphov till en känsla av maktlöshet och det är farligt, säger Showan Shattak styrelsemedlem i Helamalmö.

Helamalmö och andra aktörer spelar en viktig roll för tryggheten i Nydala och i grannområdena.

– När vi är här känner sig lokalborna trygga och det vet även polisen. Trygghetsbegreppet borde omdefinieras, säger Nicolas Lunabba.