Ett linjetal i rätt riktning

2020-09-22 | Jytte Guteland padlock

EU-KRÖNIKAN/OPINION

”EU-kommissionens besked om att EU:s klimatmål ska skärpas till minskade nettoutsläpp med minst 55 procent till år 2030 är ett steg i rätt riktning, tidigare mål var på 40 procent. Men fortfarande återstår en hel del om EU ska leva upp till Parisavtalets 1,5 gradersmål”, skriver Jytte Guteland (S).

Jytte Guteland är EU-parlamentariker för Socialdemokraterna, huvudförhandlare för EU:s nya klimatlag och återkommande EU-krönikör i Feministiskt perspektiv tillsammans med Malin Björk (V) och Alice Bah Kuhnke (MP).

Världens förmodligen mäktigaste kvinna, Ursula von der Leyen, höll förra veckan sitt första ”State of the European Union”-tal. Det är ett årligt linjetal där EU-kommissionens ordförande lägger fram sin syn på tillståndet i EU och vad kommissionen planerar för initiativ.

För första gången någonsin hålls talet av en kvinna, som dessutom leder en snudd på jämställd kommission, med 14 män och numera 13 kvinnor som kommissionärer, eftersom Irland nyligen tvingades byta till en kvinnlig kommissionär då den manliga kommissionären gjorde allvarliga överträdelser av corona-restriktionerna.  

Hur var då talet? Nåväl, jag måste ändå säga att vi har genomlidit betydligt värre dylika tal av EU-kommissionens tidigare ordförande, Jean Claude Juncker. Trots att von der Leyen är tysk kristdemokrat så fanns det en hel del progressivitet i talet. Bland annat betonades vikten av en human migrationspolitik, hbtqi-personers rättigheter, och von der Leyen markerade kraftigt mot Polens hbtqi-fira zoner genom att säga att detta är ”humanity free zoones” – omänskliga zoner.

  Jag som i Europaparlamentet är huvudansvarig för EU:s klimatlag, lyssnade förstås extra noga på de löften EU-kommissionen hade för klimatet kommande år. Det var helt klart ambitiösare förslag för klimatet än tidigare. EU-kommissionens besked om att EU:s klimatmål ska skärpas till minskade nettoutsläpp med minst 55 procent till år 2030 är ett steg i rätt riktning, tidigare mål var på 40 procent. Men fortfarande återstår en hel del om EU ska leva upp till Parisavtalets 1,5 gradersmål.

I mitt förslag till klimatlag för EU så förordar jag exempelvis en 65-procentig minskning av klimatutsläppen till år 2030 och i miljöutskottet lyckades vi nyligen få majoritet bakom en 60 procentig minskning till år 2030. Jag kommer kämpa hårt de kommande veckorna i parlamentet och sedan i förhandlingar med kommissionen och medlemsländernas regeringar för att få ett så ambitiöst mål som möjligt till år 2030, men också i det fortsatta arbetet för att EU ska bli klimatneutralt.  

Det märks att EU-kommissionen leds av en mer progressiv ordförande än tidigare. Det ger hopp i en värld där många populister och klimatförnekare nått världens maktcentrum. I början av november väljer USA sin nästa president. Vilken väg USA väljer kommer att betyda enormt mycket för välden. En ny president skulle innebära självklara fördelar för säkerhetsläget i världen, kvinnors rättigheter och antirasism.

För klimatet skulle det innebära en enorm skjuts i rätt riktning om USA återupptog det globala arbetet och återanslöt USA till Parisavtalet. Från att vara en bromsande faktor skulle världen kunna få en skjuts i rätt riktning. Det går inte att nog understryka hur viktigt detta val är för vår gemensamma framtid på denna planet. Få gånger har ordet ödesval känts så passande.