Tystade författares ord på första yttrandefrihetsbiblioteket

2020-09-18 | Farida Ahmadi Högfeldt padlock

KULTUR

På internationella demokratidagen, den 15 september, invigdes Dawit Isaak-biblioteket på Bergsgatan i Malmö. Det är Sveriges första och enda yttrandefrihetsbibliotek.
– Jag hoppas innerligt att biblioteket ska arbeta i min fars anda, säger Betlehem Isaak.

RELATERADE ARTIKLAR:

2020-09-04 | Dawit Isaak-biblioteket invigs i Malmö

2020-08-21 | Betlehem Isaak om skrivande, rasism och kvinnors rätt

Yttrandefrihetsbiblioteket har skapats som en mötesplats för fri åsiktsbildning, därav valet av namn. Dawit Isaak är en svensk- eritreansk författare och journalist. Han fängslades 2001 i Eritrea efter att ha publicerat krav på demokratiska reformer i tidningen som han jobbade för och har sedan dess varit oanträffbar.

Bakom satsningen ligger Malmö stadsarkiv, Svenska pen och International cities of refuge network (Icorn), en oberoende organisation för städer som hjälper utsatta författare och journalister. Samarbetsorganisationerna tar fram förbjuden litteratur tillsammans.

– Vi ser det här arbetet som en demokratisk stöttepelare i fri åsiktsbildning. Det fria ordet är inte självklart, säger Emelie Wieslander, chef för enheten för dokumentation och yttrandefrihet på Malmö stadsarkiv.

Biblioteket invigdes på tisdagen av Dawit Isaaks dotter, författaren Betlehem Isaak.

Vad betyder Dawit Isaak-biblioteket för dig?

– Det betyder att yttrandefriheten får ta plats. Jag hoppas innerligt att biblioteket ska arbeta i min fars anda. Där man lyssnar och för samtal över olika barriärer, säger Bethlehem Isaak.

I samlingen ingår förbjuden litteratur från både nutid och dåtid. Den innehåller även svenska exemplar. Utbudet och konceptet utvecklas hela tiden.

– Vi jobbar också med att rädda hotade arkiv i olika delar av världen, säger Adam Hidestål på Malmö stadsarkiv.

Vikten av konstnärlig frihet

Förutom litteratur finns här även förbjuden film, journalistik, poesi och musik. Allt material är skapat av personer som har blivit utsatta för censur, förtryck eller tvingats till exil. Fakta och kontext utgör ungefär hälften av allt material som finns på Dawit Isaaks-biblioteket och cirka en fjärdedel består av förbjudna barnböcker och facklitteratur.

– Här har vi försökt fylla en grund till en samling av förbjudna böcker. Förhoppningen är att den som kommer hit är lite nyfiken, säger Emelie Wieslander.

Vem som helst kan komma hit och läsa eller låna böcker. Biblioteket och arkivet tar också vara på ”otrevlig litteratur”. Det kan vara alltifrån ideologisk propaganda till gammal forskning som i dag är avfärdad inom vetenskapen, till exempel rasbiologi.

– Det finns tydliga riktlinjer för hur den informationen ska sparas och det är oerhört viktigt för eftervärlden att den dokumentationen finns, säger Adam Hidestål.

– Vi kan inte censurera historien och det är inte vår uppgift heller, men vi håller oss alltid till Sveriges rikes lag, säger Emelie Wieslander.

Kan den här platsen leda till några förändringar?

– Samtalen ska kunna växa här. Vi är ett världens mest priviligierade länder i världen när det gäller yttrandefrihet och vi har därför en skyldighet att skapa utrymmen för samtal, säger Adam Hidestål.