Anna-Maria Yasdani.

Kvinnor riskerar livegenskap när de migrerar till Sverige

2020-09-08 | Anna-Maria Yasdani padlock

OPINION

Kvinnor ska inte tvingas leva under slavliknande förhållanden på grund av Sveriges allt dödligare migrationspolitik, skriver Anna-Maria Yasdani och berättar om ett fall som är direkt konsekvens av utlänningslagens tvåårsregel. Nu riskerar den att förlängas.

Anna-Maria Yasdani är ordförande för Tyresö kvinno- och tjejjour.

RELATERADE ARTIKLAR:

2020-08-28 | Dubbla budskap om våld mot kvinnor i migrationspolitiken

2017-05-05 | Kanada avskaffar tvåårsregeln

2016-05-03 | Sexuellt våld efterhängsen följeslagare i krigens spår

2014-11-25 | Bernardita Nuñez, Terrafem: Avskaffa tvåårsregeln!

Migrationskommitténs förslag kommer döda kvinnor i Sverige. Det dör redan i dag kvinnor på grund av vår asylpolitik. Vi måste göra det lättare för kvinnor att få asyl, inte svårare.

Jag möter en kvinna som kommit till Sverige som anknytning till en man som säger till henne att han är rik i Sverige. Han uppvaktar henne under flera år i hennes hemland och har med sig presenter och gör ett gott intryck på henne och hennes familj. Han lovar att försörja henne så att hon kan lära sig svenska. Hon är högutbildad akademiker och har ett bra jobb på ett universitet. Han lovar att hon ska få studera och arbeta i Sverige. Hon blir förälskad i denna enträgna och generösa man. De gifter sig och hon får uppehållstillstånd som anknytning. Hon slutar sitt arbete och säljer sina ägodelar i hemlandet och han skickar henne en biljett till Sverige. Hon landar med stora förhoppningar om ett bra liv med en man som hon älskar och kanske en familj?

Allt detta visar sig vara lögn. Han är gravt skuldsatt, bor i en lägenhet som han inte betalat hyran för och är jagad av Kronofogden. När detta uppenbarar sig för kvinnan blir hon besviken och ledsen och konfronterar honom med detta. Han svarar med att misshandla henne grovt och hotar att döda henne. Hon ringer polisen som häktar mannen och för kvinnan till ett skyddat boende.

Under någon vecka ensam i ett skyddat boende kommer hon underfund med att hon inte har några som helst andra alternativ än att gå tillbaka till mannen och leva med honom och stå ut med våld och trakasserier under två år för att sedan kunna skilja sig från mannen. Hon kommer också fram till att det inte är något alternativ att åka tillbaka till hemlandet, då en skild kvinna inte skulle ha något stöd varken i familjen eller i samhället.

När jag träffar henne igen så berättar hon att hon nu har hittat ett sätt att ”stå ut med mannen” och berättar att ”hon håller tyst och undviker att säga emot honom”. Hon berättar att hon får ”månadspeng” av mannen som hon sparar och hon berättar att hon öppnat ett eget bankkonto som han inte känner till. Hon berättar även att hon känner sig orolig för att han ska förlora sin lägenhet och att hon då inte ska ha någonstans att bo. Är det här värdigt ett land som Sverige som har en feministisk utrikespolitik?

Att mannen enligt utlänningslagen dessutom måste förbinda sig att ”försörja kvinnan”, när hon kommer hit, skapar en förlegad maktskillnad och ett ojämställt beroende som inte är värdigt vårt svenska samhälle. Eftersom mannen är försörjningspliktig för henne kan hon inte heller söka försörjningsstöd om han inte ger henne några pengar. Det finns inte heller några juridiska möjligheter att ”tvinga” mannen att ge henne pengar utan hon är helt i händerna på mannens välvilja. Att det finns män som sätter i system att skilja sig precis innan de två åren har gått för att utnyttja nya kvinnor på samma sätt är väl känt.

Skapa istället möjligheter för dessa kvinnor att försörja sig själva samt ge dem obligatorisk samhällsinformation där det framgår att mäns våld mot kvinnor inte accepteras i Sverige och vilka möjligheter till hjälp som finns. Denna information skulle svenska ambassaden i det land som kvinnan kommer ifrån kunna vara behjälpliga med i samband med att hon söker uppehållstillstånd som anknytning.

Tvåårsregeln behöver ses över och modifieras så att kvinnor inte tvingas leva under slavliknande förhållanden i vårt vackra land!