Nolltolerans mot sexuella trakasserier i skolan nu!

2020-08-11 | Christer Olsson padlock

OPINION

”Genom negativ inlärning sker avtrubbningen successivt. Porrkonsumenten lär sig att den sexuella lusten hör samman med förnedring av kvinnor”, skriver Christer Olsson och kräver inför skolstarten att skollagens och diskrimineringslagens nolltolerans mot sexuella trakasserier och övergrepp blir mer än tomma ord.

Christer Olsson är legitimerad psykolog, författare till boken Verktyg mot mobbning och kränkning och har under decennier arbetat med olika mobbnings- och kränkningsfrågor.

Ett målsägandebiträde uttalar sig efter att två killar i 18-årsåldern har dömts, för att de förgripit sig på en yngre tjej: ”Den här domen och den begångna gärningen, är ett tydligt exempel på en snedvriden sexualbild. Det är tyvärr ofta som jag i mitt yrke möter unga tjejer, som varit utsatta för liknande övergrepp. Det visar tydligt på konsekvenser av hur unga påverkas av våldsporr”.

90 procent av tio-åringar i Sverige har en egen smart mobil telefon. På några sekunder hamnar du rakt in i våldspornografi, om du vill. Sexualiteten är genetiskt nedärvd i oss. Men de bilder utifrån, som vi människor reagerar på och som framkallar lust, värme, tillit, längtan, ömhet och förväntan är till stor del en inlärning. Denna inlärning sätter djupa spår främst under tidiga tonåren.

Genom negativ inlärning sker avtrubbningen successivt. Porrkonsumenten lär sig att den sexuella lusten hör samman med förnedring av kvinnor. Förnedringen i sig blir sexuellt upphetsande. Men också inlärda bilder, som sitter i hjärnan och som vi aldrig skulle införliva med vår världsuppfattning eller handlingsrepertoar i normalt tillstånd, kan komma fram och förverkligas, när alkohol eller andra droger flyttat hämningens gränser.

Pornografins skildringar slutar aldrig i våldet, äcklet, förnedringen och smutsen. Vad det än handlar om, så lyfts det för de agerande upp till lustens, glädjens och njutningens plan. Kvinnor njuter av övergreppen och ber om mera. Det är i denna skärningspunkt som pornografins mest djävulska budskap sker.

Om föräldrar och andra vuxna visste hur många av våra barn och ungdomar som under sin viktiga utvecklingsperiod i förpuberteten och tonåren tog del av dagens pornografiska utbud. Och om vi sedan också visste vad detta utbud innehöll, så skulle vi förstå, varför en del flickor i svenska skolor, möts av grova könsord, ibland uppblandat med svordomar, som vissa pojkar använder som tilltal och skällsord. Trakasserier som ibland börjar redan på lågstadiet. Vi skulle också förstå en del av orsaken till att tonårspojkar i grupp kan låsa in en flicka på toaletten och där sexuellt förnedra henne. Men framför allt tror jag, att det skulle uppstå en folkstorm!

Det får inte tillhöra vardagen på någon skola att tjejer får höra att de är horor eller slampor, att de får sexistiska och spydiga kommentarer om sitt utseende, blir tafsade på brösten, får en hand mellan benen eller på rumpan. Personligen stör det mig oerhört, när det blir en normalisering av avskyvärda beteenden.

Sexuellt ofredande bryter inte bara mot skollagens nolltolerans, som innehåller både anmälnings-, utrednings- och handlingsplikt. Brottet har också sitt speciella lagrum i brottsbalken. Huvudmännens (kommuner och fria skolors ägare) uppgift är att se till, att skolor får resurser, så att de kan genomföra skollagens krav och intentioner. Det är en självklar rättighet för samtliga elever, och en absolut skyldighet för personal vid alla skolor, att varje dag se till, att ingen överträdelse av skollagen äger rum.

Mitt krav på huvudmän, rektorer lärare och all annan personal inför läsåret 2020/21 är därför:

Se till att skollagens och diskrimineringslagens ”nolltolerans mot sexuella trakasserier och övergrepp”, inte bara blir tomma ord som pliktskyldigt skrivs in i skolans likabehandlingsplan och i andra dokument, som en potemkinkuliss. Se till att det blir ändring på riktigt!

Jag har en vision om att alla svenska skolor på alla nivåer ska prioritera frågan: Hur tar vi död på pornografin och låter kärleken leva. Ett arbete, som såklart måste ske i nära samarbete med elever och föräldrar, om det skall nå framgång.