Majoriteten av de som är emot Bolsonaros politik, och leder protester i Brasilien och världen är kvinnor. Sergels torg i Stockholm, 2018.

Bild: Amazon watch

Bortom klichéerna om brasilianska kvinnor

2020-07-31 | Brasilianska kvinnor mot Bolsonaro padlock

OPINION

”Det saknas uppenbarligen inte tillfällen att producera både nyttig och ansvarsfull journalistik i en tid då Brasilien har kastats in i sanitärt, socialt, ekonomiskt och politiskt kaos”, skriver en grupp Sverigebaserade brasilianska kvinnor som reagerat på en exotifierande artikel i Dagens nyheter.

Vilken bild av Brasilien fick den som läste DN:s artikel den 15 juli med förstasidesrubriken ”Trots kränkande synsätt – kvinnorna gillar Bolsonaro”? Om man gick förbi rubriken och vidare till Henrik Brandão Jönssons artikel fick man veta att brasilianska kvinnor tillhör den märkliga del av brasilianarna som inte inser hur president Bolsonaros regering kränker deras rättigheter. Enligt de senaste undersökningarna anser 32 procent av den brasilianska befolkningen att Bolsonaros regering är bra eller utmärkt.

Något som i ljuset av ovanstående artikel förmodligen överraskar DN:s läsare är att det bland männen är 36 procent som står bakom den nuvarande regeringen medan siffran bland kvinnor är mycket lägre, nämligen 28 procent. Vi kan även tillägga en annan viktig siffra. Nästan hälften, 48 procent, av Brasiliens kvinnliga befolkning, skulle i dag inte rösta på Bolsonaro. För män ligger motsvarande siffra på 41 procent. Kort sagt, majoriteten av de som är emot regeringen i Brasilien är kvinnor. Den typiske Bolsonaroväljaren är den ”brasilianska Homer Simpson”. Vita män i medelåldern som tillhör den konservativa medelklassen. Det vill säga precis tvärtemot det som står i både DN:s sensationsrubrik och Brandão Johnssons text.

Från DN:s förstasida, 15 juli 2020.

Finns det då kvinnor som stödjer Bolsonaro? Ja. Precis på samma sätt som det finns både svenska män och kvinnor i Sverige som röstat för ett främlingsfientligt parti som i dag är riksdagens tredje största parti. Däremot är majoriteten i Brasilien av de som kämpar mot den fascistiska brasilianska regeringen just kvinnor.

Redan innan valet protesterade kvinnor mot Bolsonaros överhängande seger. Brandão Johnsson rapporterade själv 2018 om den politiska rörelsen #elenão (inte han) där 4 miljoner kvinnor deltog i protesten i sociala medier och där tusentals och åter tusentals tog sig ut på gatorna i manifestationer runt om i hela världen, varav 160 städer bara i Brasilien. Det var den största protest som någonsin genomförts av kvinnor i landets historia.

När det gäller anti-Bolsonarorörelsen och den antifascistiska aktivismen i Brasilien kan man inte nog belysa manifestationerna under den internationella kvinnodagen 2020, som samlade en rekordpublik med mottot ”Fora Bolsonaro” (Ut med Bolsonaro). När covid-19-pandemin bröt ut blev de fysiska protesterna digitala, vilket genererade nya rörelser såsom bland annat #mulheresderrubambolsonaro (#kvinnorfällerbolsonaro).

Initiativet samlade 40 000 underskrifter som krävde att presidenten skulle åtalas. Det är kvinnor som leder kampen i samhällets periferi och dess kåkstäder, människor och områden som helt försummats av regeringsmakten under pandemin. De leder kampen i solidaritet med folket som helt negligerats trots höga dödstal och en stor smittspridning.

Kvinnor utgör mer än 80 procent av personalen i sjukvårdens frontlinjer. Kvinnor som fortsätter att riskera sina och sina familjers liv för offren i det som redan kallats för ”folkmord” – en hänvisning till Bolsonaros direkta ansvar i fler än 80 000 dödsfall i covid-19. Människor har dött på grund av hans förnekande inställning, hans förakt för sjukdomens allvar och hans systematiska åsidosättande av skyddsåtgärder för att rädda Brasiliens befolkning från coronapandemin.

Det saknas uppenbarligen inte tillfällen att producera både nyttig och ansvarsfull journalistik i en tid då Brasilien har kastats in i sanitärt, socialt, ekonomiskt och politiskt kaos. DN:s förstasida den 15 juli skapar en ytterligare stigmatisering av brasilianska kvinnor. Den saluför en falsk och kontraproduktiv idé som riktas mot den kamp som miljoner kvinnor genomför i protest mot Bolsonaros, och hans regerings, attacker mot mänskliga rättigheter.

Vad är egentligen mediernas roll och ansvar i dessa svåra tider vi lever i? Att få klick med en förstasidesrubrik som exotifierar ett folk och förenklar en komplex fråga? Vi skulle vilja se bortom de gamla klichéerna om vårt land och främst dess modiga kvinnor. Att hävda generellt att brasilianska kvinnor står bakom Bolsonaro är både kränkande och osant.

Isi de Paula

Helen Beltrame-Linné

Fernanda Favaro

Tatiana Letier Pinto

Paola Sartoretto

Katxerê Medina

Esther Hauer

Bartira Fortes