Bild: Jolene Larsén-Kilan

Mer realism i migrationspolitiken!

2020-07-09 | Farida Al-Abani padlock

OPINION

”Vi behöver sluta att demonisera migranter och istället börja arbeta på riktigt för ett mer inkluderande samhälle. Fi är övertygade om att det är viktigt att kunna flytta till andra ställen, både för individen och för samhället i stort. Olika problem uppstår alltid, men det går att hantera med god vilja. ” Det skriver Farida Al-Abani, partiledare Feministiskt initiativ, med anledning av de havererade migrationssamtalen.

Den migrationspolitiska kommittén genomgår just nu den tragiska dans som ska föreställa förhandlingar om den framtida svenska migrationspolitiken. Istället för kommitténs vision om mindre migration vill vi se en vision om ett inkluderande samhälle. Istället för att arbeta mot att flyktingar ska vilja vara här så vill vi arbeta mot orsakerna till att människor flyr. Riksdagen bör inrätta en kommitté för ökad nedrustning, stopp av vapenexport, ökat bistånd och global rättvisa.

S har hoppats på att nå en ny överenskommelse som ska göra att de slipper diskutera migration genom att de väljer en lite lagom hård linje mot migranter. Sakfrågorna spelar här väldigt liten roll. Den tillfälliga lagen utvärderades aldrig trots att det var tanken från början. Huruvida reglerna i den fungerade bra var aldrig viktigt.

M och KD har valt att närma sig SD genom att vända sig mot migranter. Det skulle vara omöjligt att bilda ett block med SD och att samtidigt försöka begrava migrationsfrågorna i någon konsensus med S. De förslag M har drivit i kommittén har också varit sådana som skulle inneburit framtida konflikter om migration, som volymmål eller att utreda sociala rättigheter.

Precis på samma sätt som när regeringen valde att inte utvärdera den tillfälliga lagen, så är det tydligt att poängen från de stora partierna med den migrationspolitiska kommittén inte varit att ta fram en migrationspolitik som är bra i sak.

Nu verkar det troligare att resultatet från kommittén kommer att utgå från partierna i januari-överenskommelsen. Svensk politik kommer att fortsätta att projicera sina tillkortakommanden på flyktingar och andra migranter. Reglerna kan däremot förhoppningsvis nu bli lite bättre än vad de annars skulle ha blivit, åtminstone för ett litet tag.

Konflikten runt migration kommer att drivas vidare och ska inte stora grupper i Sverige köras över måste vi mobilisera ett motstånd. Många fler behöver organisera sig för ett inkluderande samhälle och göra den kampen till sin. Om tillräckligt många gör det kommer det hjälpa en del politiska partier att finna en moralisk kompass och ryggrad.

Ska Sverige vara en konstruktiv del i en bättre värld så behöver vi börja arbeta för mänskliga rättigheter. Det har varit en viktig bedrift att lyckas få viss acceptans för rätten att söka asyl och för förpliktelser om att hålla ihop familjer. Det är tragiskt när Sverige inte tar dessa på allvar, utan att istället hela tiden försöka förminska innebörden i dem.

Men sådana mänskliga rättigheter är inte tillräckligt för en långsiktig och en rimlig politik. Vi behöver sluta att demonisera migranter och istället börja arbeta på riktigt för ett mer inkluderande samhälle. Fi är övertygade om att det är viktigt att kunna flytta till andra ställen, både för individen och för samhället i stort. Olika problem uppstår alltid, men det går att hantera med god vilja. Samtidigt kanske vi då också tar ansvar för vår egen roll i människors flykt.