Stefan Hector, nationell kommenderingschef för Rimfrost och Helena Trolläng, chef för Nationellt forensiskt centrum.

Spåren efter Rimfrost

2020-06-16 | Farida Ahmadi Högfeldt padlock

INRIKES

Polisen avslutade på fredagen den 12 juni Operation rimfrost. En utvärdering pekar på en upplevd ökad trygghet i Malmö, men enligt ideella verksamheter riktade till utsatta grupper har deras arbete försvårats samtidigt som stigmatiseringen av så kallade riskområden och dess invånare befästs.

FAKTA/Operation rimfrost

Ett projekt inom polisväsendet som inleddes hösten 2019 till följd av det ökande gängvåldet i Sverige.

I samband med att en 15-årig pojke sköts till döds i Malmö utlyste Nationella operativa avdelningen (Noa) en särskild händelse. Ärenden som inte kan hanteras inom ramen för en vanlig polisverksamhet har kunnat ansöka om tillstånd för att tillämpa särskilda befogenheter för att hantera situationen.

Målet med Operation rimfrost har varit att minska de dödsskjutningar som är gängrelaterade och reducera antal aktiva aktörer inom kriminella nätverk för att öka tryggheten i samhället.

Polisen har i samverkan med kommuner och myndigheter via husrannsakningar och kontroller beslagtagit 800 skjutvapen, 300 kilo sprängmedel, 250 kilo amfetamin, 30 personbilar och 10 miljoner kronor i kontanter. Siffrorna kan komma att uppdateras.

Sedan 2012 har det dödliga våldet ökat i Sverige och målet med Rimfrost var att minska antalet skjutningar, men de har inte minskat enligt statistiken. Det dödliga våldet beskrivs av polisen i huvudsak vara ett storstadsproblem.

Polisen har avslutat Operation rimfrost efter sju månaders arbete. Enligt polisens utvärdering som presenterades den 11 juni upplever dock flera att tryggheten har ökat i Malmö och Uppsala, men städerna finns fortfarande med bland listade riskområden.

– Det har skett 27 mord i gängmiljö efter att beslutet om rimfrost togs och det finns i nuläget 32 brottsmisstänkta personer, säger kommenderingschefen Stefan Hector på polisens pressträff den 11 juni.

Alla håller inte med om att tryggheten har ökat i Malmö till följd av rimfrost. Feministiskt perspektiv har pratat med två ideella verksamheter i Malmö som jobbar med socialt utsatta målgrupper.

– Vi jobbar aktivt med personer som har drogmissbruk och som lider av psykisk ohälsa. Det ska vara ett tryggt rum där alla kan prata om situationen man befinner sig i. Vi pratar med varandra utan pekpinnar, säger Mikaela Berg Sonesson verksamhetsledare vid Ensamkommandes förbund.

Kontroller skapar rädsla

Sedan Operation rimfrost inleddes hösten 2019 har hon märkt att flera deltagare inte vågar komma till träffarna med anledning av den höga polisnärvaron i centrala Malmö. Träffarna är viktiga för deltagarna och bygger på ömsesidigt förtroende. Man träffas i så kallade trygga rum. Där finns hjälp för psykisk ohälsa och stöttning med att bryta missbruk. Sedan rimfrost inleddes har verksamheten fått tänka om då tryggheten inte kan garanteras som tidigare.

– Det påverkar deltagarna på så vis att det upplevs vara obehagligt att röra sig utomhus. Personerna är rädda för att bli tagna av polisen och samtidigt kan man inte söka hjälp eller stöd från personer man litar på, säger Mikaela Berg Sonesson.

Flera vittnar om en ökad oro i takt med att polisens trygghetsberedning i samverkan med kommuner och myndigheter har utökat sina kontroller.

– Folk blir stoppade och kroppsvisiterade i jakten på droger. Deltagare berättar hur man till exempel absolut inte går mot rött ljus, undviker att cykla eller inte åker buss på kvällarna. Man försöker bli mer anonym, säger Mikaela Berg Sonesson.

Även Svenskt queerinitiativ syd (SQI Syd), med bas i Malmö, berättar om den växande otryggheten som deras medlemmar upplever. Majoriteten av medlemmarna har en migrantbakgrund med utomeuropeisk bakgrund och identifierar sig som queer.

– Alla verksamheter i Malmö som arbetar med antirasism och med stöd för utsatta migranter har påverkats av rimfrost. Det ökar tyvärr myndighetsskepticism bland våra medlemmar men även inom verksamheten, säger Mehdi Bendkia, före detta ordförande SQI Syd.

Metoder och insatser ifrågasätts

Enligt polisen själva har insatserna inriktat sig på områden som klassas som utsatta runtom i landet. Polisen menar att brottsoffer och gärningsman kan kopplas till så kallade utsatta områden och att det är där grundproblemet finns.

– Vi ska stärka trygghet och säkerhet i utsatta områden, säger Mats Löfving chef för operativa avdelningen på polisens pressträff den 11 juni.

– Ett antal personer har nu tillfångatagits av polisen men vad är det för slags insatser som har använts? Vad är konsekvenserna och spåren efter rimfrost? Argumenten som drar in människor i otrygghet har styrkts, säger Mehdi Bendkia, som upplever att samhällsproblemen inte har minskat utan snarare förvärrats.

– Drogerna är fortfarande tillgängliga på gatorna och det kan kopplas till kriminalitet. Polisens insatser har inte löst problematiken på något sätt. Tvärtom har nu stigmatiseringen av så kallade riskområden och dess invånare befästs, säger Mehdi Bendkia.

Rasprofilering vid id-kontroller

Ensamkommandes förbund och SQI Syd menar att utseende är en återkommande faktor när deltagare har blivit stoppade av polisen.

– Majoriteten av våra deltagare är unga män från Afghanistan och många uttrycker att det är större risk att dra till sig polisens uppmärksamhet om man går i grupp med sina landsmän än om man går själv eller med andra som inte ser afghanska ut. Det är verkligen rasprofilering som tillämpas under kontrollerna, säger Mikaela Berg Sonesson.

Till följd av kontrollerna har verksamheterna fått anpassa sig. Aktiviteter ställs in och mötesplatser flyttas av säkerhetsskäl.

– Jag tror att rimfrost är ett resultat av rasprofilering. Tidigare behövde man en form av ursäkt för att kunna begära en id-kontroll men det kravet finns inte längre. I vår upplevelse görs det ingen skillnad mellan personer med migrantbakgrund och kriminella utövare, säger Mehdi Bendkia.

Verksamheterna måste nu överväga en annan beredskap jämfört med innan.

– Jag köper inte argumentet om att rimfrost är en förebyggande insats mot kriminalitet. För vem är det här en lösning och vem blir ytterligare utsatt av den? Det finns ingen ömsesidig kommunikation kring resultaten, säger Mehdi Bendkia.