Ekofeministisk manifestation i samband med protesterna under klimattoppmötet COP23 i Bonn.

Bild: Spielvogel/Wikimedia commons

Allvarlig brist på genusperspektiv i klimatpolitiken

2020-06-12 | Jenny Rönngren padlock

EKONOMI

Klimatfrågan, som överskuggats av coronapandemin, är enligt 16 expertorganisationer central i återhämtningen samtidigt som omställningen behöver grundas i en genusanalys. Men enligt en rapport som släpptes på torsdagen missar både svenska och internationella lagar och ramverk att göra kopplingen mellan genus och klimat.

Det är Concord Sveriges jämställdhetsarbetsgrupp som tagit fram rapporten Feminist policies for climate justice – highlighting key linkages between gender and climate. Rapporten har letat efter kopplingar mellan jämställdhet och klimat i svenska och internationella lagar och riktlinjer klimatarbetet, men gått bet.

I ett pressmeddelande om rapporten konstaterar Concord Sverige, en plattform för 73 organisationer inom den globala utvecklings- och biståndspolitiken, att coronakrisen kan innebära en möjlighet att ta viktiga steg mot en hållbar värld. För att omställningen ska vara både inkluderande och rättvis krävs, enligt Concord Sverige, en klimatpolitik som ser flickor och kvinnor som aktörer.

– Vi saknar ett erkännande om flickors och kvinnors specifika roller i klimatkrisen. Det handlar om att flickor och kvinnor bidrar till och drabbas av klimatförändringar på andra sätt än män, men också att de är viktiga förändringsaktörer i omställningen, säger Mariann Eriksson, generalsekreterare för Plan international Sverige.

De 16 svenska organisationer som står bakom rapporten samlar expertis inom områdena jämställdhet och klimat beklagar exempelvis att Sveriges jämställdhetsminister inte ingår i regeringens nya klimatkollegium.

– Klimatförändringar och patriarkala maktstrukturer är nära sammanlänkade. Kvinnor och flickor riskerar att ytterligare utsättas för stora risker när klimatförändringar orsakar minskade resurser, stora flyktingströmmar och konflikter. Med ett feministiskt perspektiv kan vi förstå dessa maktförhållanden och skapa en hållbar framtid, säger Elin Liss, tillförordnad generalsekreterare för Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF).

Utmanar maktstrukturer

Rapporten presenterades vid ett seminarium på fredagen. Den går igenom hur klimatförändringarnas konsekvenser drabbar kvinnor och män olika. Kvinnor och flickor som lever i områden drabbade av torka, översvämningar och oförutsägbara väderförhållanden drabbas oproportionerligt av bristande tillgång på vatten, sanitet och hygien. Rapporten visar också att de i större utsträckning tvingas skapa lokala lösningar på konsekvenserna av klimatförändringarna i vardagen. Redan nu driver klimatförändringar människor på flykt och skapar brist på försörjningsmöjligheter, vilket också leder till konflikt. Läget kommer att förvärras och bör, enligt rapporten, ses som ett lika stort säkerhetshot som krig och väpnad konflikt. Hot som för med sig särskilda risker för kvinnor och flickor i form av sexuellt och könsrelaterat våld.

Flickor och kvinnor har på samma gång en framträdande roll i de klimataktivismen. Därigenom utmanar de strukturella orättvisor och den rådande könsmaktsordningen, vilket i sig ofta leder till att de utsätts för trakasserier, hot och våld. Detta i en värld där nationalism och antifeminism är på frammarsch, och klimatskepticism håller i sig trots ökad medvetenhet globalt om klimatkrisen. Vad de rörelserna har gemensamt är strävan att upprätthålla ekonomiska och sociala strukturer och normer som utgör hinder för hållbarhet och rättvisa.

De rekommendationer som ges i rapporten bygger på att de krafter som hindrar förändring konfronteras och utmanas på alla nivåer så att kvinnors och flickors resurser kan tas tillvara i lösningarna på klimatkrisen och för att uppnå jämställdhet. För Sveriges del lyfts såväl klimatpolitiken som den feministiska utrikespolitiken som arenor där genusperspektivet behöver stärkas, och en helhetssyn på omställningsarbetet främjas till förmån för planetens välmående och respekten allas mänskliga rättigheter. Bland annat förespråkas i rapporten alternativ till BNP som mått på välstånd. De mått som Sverige utvecklade 2017 har enligt rapporten än så länge haft begränsad effekt på utformningen av policys.

– Människor som skyddar miljö- och markrättigheter runt om i världen blir allt mer utsatta. Vi ser att kvinnliga miljöförsvarare möts av specifika former av våld och diskriminering och exempelvis löper större risk att utsättas för sexuellt våld. Vi måste stå upp för kvinnliga miljöförsvarares viktiga kamp och stärka deras skydd i både svenska och internationella ramverk, säger Karin Lexén, Naturskyddsföreningens generalsekreterare.

Bättre framtid

I rapporten lyfts också exempel på hur en feministisk klimatpolitik kan bidra till att minimera de globala utsläppen. Den presenterar alternativ till strikta ekonomiska modeller för att mäta utveckling och pekar på möjligheterna som finns i att utmana rådande normer och maktstrukturer för att ställa om till en grön och jämställd värld.

– Feministiska rörelser och kvinnliga miljöförsvarare lever redan alternativen och kan inspirera klimatpolitiska ramverk och Sveriges utrikespolitiska prioriteringar. Kvinnliga lantbrukare i syd, som får ta den värsta smällen när naturkatastrofer slår till, använder redan lokalanpassade och klimatsmarta agroekologiska metoder vi måste lära av och stötta, säger Louise Lindfors, generalsekreterare för Afrikagrupperna.

På global nivå inleds på fredagen en kampanj för systemförändring av Womens major group (WMG), som bildades i samband med FN-konferensen om miljö och utveckling 1992 i Rio de Janeiro. WMG vill uppmärksamma hur coronapandemin synliggjort strukturer som vidgat existerande ojämlikheter runtom i världen, samt tagit fram rekommendationer ”för en rättvis, jämlik och hållbar övergång till en bättre framtid för alla, både under och bortom covid-19-pandemin”.