Ett stopp för pandemin kräver solidaritet med de mest utsatta

2020-04-07 | Sholeh Irani padlock

UTRIKES

Om coronaviruset bryter ut i ett läger som det i Moria på grekiska ön Lesbos är det omöjligt att hålla det i schack. Trots vittnesmålen om trängseln och obefintliga hygienmöjligheter är EU-ländernas åtgärder minimala. Nu varnar tusentals europeiska läkare för katastrofala konsekvenser.

Amnesty international kräver att människorna i de grekiska flyktinglägren skyddas från coronaviruset i ett upprop som kan skrivas under här.

RELATERADE ARTIKLAR:

2020-04-09 | Kvinnor och resursfattiga mer utsatta under coronakrisen

2020-04-03 | Amnesty ifrågasätter avhysning i coronatid

2020-03-17 | Ingen krisplan för flyktingläger som drabbas av coronaviruset

Migrationskommisionär Ylva Johansson berättade på ett pressträff på fredagen den 3 april att åtta medlemsländer, Tyskland, Frankrike, Portugal, Finland, Litauen, Kroatien, Irland och Luxemburg, står beredda att ta emot 1 600 ensamkommande barn från de grekiska flyktinglägren.

Enligt överenskommelsen kommer dessutom ett antal flyktingar som tillhör riskgrupper för coronaviruset flyttas från lägren. De ska eventuellt flyttas till hotellrum och lägenheter på öarna. Dessa minimala EU-åtgärder meddelades av Ylva Johansson, samtidigt som över 5 000 europeiska läkare larmar och begär i kampanjen #SOSMoria total evakuering av flyktinglägret Moria på den grekiska ön Lesbos. Där hålls 20 000 flyktingar instängda i ett läger som är byggt för att rymma 3 000 personer.

Situationen vid Europas största flyktingläger Moria oroar. Tusentals flyktingar riskerar att drabbas av coronaviruset. Rapporten från Läkare utan gränser visar tydligt en tickande bomb:

”I vissa delar av Morialägret på den grekiska ön Lesbos finns det en vattenkälla för 1 300 personer. Familjer på fem-sex personer delar på ett utrymme inte större än tre kvadratmeter. Människorna som lever i Morialägret och andra flyktingläger världen över utsätts för många riskfaktorer som kan göra dem sjuka och bidra till att smittsamma sjukdomar sprids… Om viruset bryter ut i ett läger som Moria är det omöjligt att hålla det i schack.”

Förstår Europa nu?

Aref Sarshar, en uppgiven flykting från flyktinglägret Moria, beskriver läget i ett inlägg på Facebook-sidan The voice of refugees, som regelbundet bevakar flyktingsituationen i världen:

”Ni européer som nu börjar förstå meningen med att vara i karantän, måste veta att var och en av oss flyktingar i detta läger befunnit oss i karantän i mer än två år, och fråntagits vår rätt att röra oss fritt...”

”Vi har upprepade gånger blivit utsatta för förolämpningar, aggressioner och trakasserier av extremhögergrupper och även av grekiska polisen. Vi har inte tillgång till toaletter, badrum eller dricksvatten och sophögen är högre än våra tält... För att kunna tvätta oss var tionde dag, står vi redan från klockan två på natten på en lång, lång kö och efter flera timmar får vi tvätta oss några minuter under det kalla och stinkande vattnet som är blandat med avfall. Våra barn berövas inte bara normalt och mänskligt liv, utan alla lider av undernäring och leker i smuts och lera...”

Aref Sarshar avslutar sitt inlägg och undrar hur det kommer sig att européerna så lätt glömt stigmatiseringen av Auschwitz och blivit likgiltiga inför ”Auschwitz, Moria, Lesbos och Samos”?

Bild: SEEBRÜCKE Schafft Sichere Häfen

Flyktingläger i Syrien

Globalt finns enligt Världshälsoorganisationen WHO 258 miljoner flyktingar, detta vid sidan om 763 miljoner interna flyktingar, i olika delar av världen. Enligt Läkare utan gränser befinner sig fler än 164 000 flyktingar enbart i Deir Hassan-lägret i Idlibprovinsen, ett av många läger i nordvästra Syrien där bristen på de mest basala förnödenheterna är skrämmande.

– Hur ska du tvätta händerna regelbundet om du inte har tillgång till rinnande vatten eller tvål? Hur ska du kunna isolera dig om du bor i ett slumområde eller ett flyktingläger? Hur ska du kunna sluta korsa landsgränser om du flyr från krig? I många av de runt 70 länder där vi arbetar är hälso- och sjukvårdssystemen sköra eller saknas nästan helt. På många platser är kapaciteten vad gäller intensivvård ytterst begränsad, vilket gör det är mycket svårt att hantera ett stort antal patienter med covid-19, säger Oliver Schulz, generalsekreterare Läkare utan gränser Sverige.