Carina Ohlsson, ordförande S-kvinnor.

Många insikter kommer med coronakrisen

2020-03-26 | Carina Ohlsson padlock

KRÖNIKA/OPINION

”Vetskapen om att Sveriges befolkning ger allt i kristider ger mig hopp. Det är solidaritet, ett starkt, tryggt samhälle och en vilja att hjälpas åt som svenska folket vill ha till syvende och sist”, skriver Carina Ohlsson (S).

Carina Ohlsson är förbundsordförande för S-kvinnor, riksdagsledamot för Socialdemokraterna och återkommande inrikespolitisk krönikör i Feministiskt perspektiv tillsammans med Farida Al-Abani (Fi), Nooshi Dadgostar (V) och Janine Alm Ericson (MP).

I krisen visar det sig mer än någonsin vad solidaritet betyder i praktiken. I trapphus sätts det upp lappar där grannar vill hjälpa varandra. Människor hjälps åt och ser till att ringa sina äldre och samtidigt behålls lugnet i en tid när osäkerheten är stor. För första gången i modern tid bevittnar vi en pågående kris av ett slag som inte liknar något annat vi tidigare har sett. Det sätter också solidariteten på prov, och det vi ser nu under Covid-19-pandemin är beviset på att människor fortfarande är villiga att ge allt för att rädda det starka samhället.

Det finns mycket att lära av våren 2020 i många år framöver. Människor kommer förhoppningsvis förstå vikten av att låta saker byggas upp över tid, säkra det som är viktigt och sedan låta det försvaras från demontering. Det gäller allt från ordning och reda i statens ekonomi till beredskapslager av skyddsutrustning.

Det är positiva och negativa effekter som blandas med många känslor. Det syns framför allt i sociala medier. Enligt en sökning av journalisten Emanuel Karlsten har svenskarna aldrig postat så mycket på Facebook som under den gångna veckan. Svårigheterna att träffas gör att vi vänder oss till plattformar online för att kommunicera. Teknikens fördelar är många, och fler har upptäckt det under krisen. Nu när många flyg är inställda och folk inte kan eller vill resa så väljer fler att hålla videokonferenser istället för att pendla för möten.

Vi behöver också få en stark uppslutning i den pågående krisen mot mäns våld mot kvinnor. Tyvärr ser vi att detta våld ökar när människor isoleras i sina hem. Tillsammans måste vi vara modiga, komma till insikt och hjälpas åt att bryta detta våld.

En annan insikt vi ser är att klassamhället visar sig extra tydligt i dessa tider. De som kan jobba hemifrån eller sätta sig i karantän i sitt sommarhus och därmed undvika smittorisk är mycket sällan arbetarklassen. Majoriteten av de som nu tvingas stå i trängseln på bussarna i Stockholms länstrafik för att ta sig till jobbet har inte råd med alternativet taxi.

De som jobbar i välfärdssektorn med att rädda liv, de som jobbar i mataffärer, städar eller tar hand om barnen i förskolan, har sällan några valmöjligheter när samhället krisar. De behöver höjda löner, fler kollegor och bättre arbetsvillkor.

Efter den här krisen är det allas vårt ansvar att se till att den förändringen sker. Det finns flera sätt att påverka i den frågan, men att göra sin röst hörd genom att engagera sig politiskt är ett steg på vägen.

Vi ser nu en tillströmning till fackförbunden och a-kassan. Många arbetstagare har förstått innebörden av att ”försäkra” sin inkomst och sina arbetsvillkor. Många försäkrar gärna sina ägodelar och sig själva. De åker med bilbälte på ifall olyckan skulle vara framme. De ser till att ha larm på huset, inte för att tjuven redan varit där, utan för att se till att allt av värde är tryggt och säkert. Det är därför mycket positivt att fackförbunden får fler medlemmar. En trygg anställning och en säkrad ersättning från a-kassan hjälper mycket i dessa tider.

Vetskapen om att Sveriges befolkning ger allt i kristider ger mig hopp. Det är solidaritet, ett starkt, tryggt samhälle och en vilja att hjälpas åt som svenska folket vill ha till syvende och sist. Om det så handlar om att köpa fiktiva matchbiljetter, handla lokalt, gynna restaurangen i hemmakommunen eller att sätta upp lappar om att hjälpa varandra i sitt trapphus. Det starka samhället kommer komma tillbaka på fötter, men det kommer ta tid och kräva mycket av oss alla.

Vi har då under tiden fått träna oss på att använda oss av olika digitala verktyg för att mötas. Det inger ändå hopp både för möjligheten för personliga möten och då också på ett klimatsmart sätt. Ett bra exempel på detta är S-kvinnors digitala systerskap.

Vi kan hoppas på att alla som nu vill vara socialdemokrater i kristider och ser värdet av det starka och trygga samhället med generell välfärd, även tycker så när det går bra.