I valet 2015 ökade andelen kvinnor i Bolivias parlament till den näst högsta i världen.

Bild: Anna Nylander

Kvinnornas parlament – ett svar på maktvakuum i Bolivia

2019-11-12 | Jenny Rönngren padlock

UTRIKES

Evo Morales tillhör aymara-folket och är den första presidenten med urfolksbakgrund i ett land där urfolken är i majoritet. Nu har militär tagit makten i Bolivia och de sociala rörelser som 2005 bar fram Morales till presidentposten vittnar om övergrepp, våld och trakasserier. Samtidigt finns det bolivianska feminister som varnar för att förenkla bilden av vad som står på spel – och tänker skapa ett kvinnornas parlament.

RELATERADE ARTIKLAR:

2016-05-06 | Dömda kvinnomisshandlare utestängs från statliga uppdrag

2015-04-03 | Murarkvinnor i Bolivia bildar eget fackförbund

2015-01-16 | Bolivias kvinnor på frammarsch

2014-11-18 | Avpatriarkaliseringen i Bolivia – slogan utan innehåll?

2013-10-04 | Bolivias avpatriarkaliseringsenhet

Medan Mexiko erbjudit Bolivias president Evo Morales asyl och hämtat honom i ett regeringsflygplan har militären nu tagit makten. Utredning om valfusk pågår, och Morales utlyste nyval efter flera veckors våldsamma protester, strejker och vägblockader. Men det räckte alltså inte. Polis och militär uppmanade enligt rapporteringen i flera medier presidenten att avgå. Evo Morales har inför det internationella samfundet tillkännagett att det handlar om en statskupp. Flera vänsterregeringar i Latinamerika, och även Spanien, delar den bilden och har tagit avstånd från statskuppen.

Adriana Guzman Arroyo, social ledare och företrädare för den antipatriarkala grenen av den kommunitära feminism som utvecklats i Bolivia, försöker förklara läget i ett ljudklipp som spridits i sociala medier. Hon betonar vikten av att erkänna det som skett som en statskupp och en kupp mot de sociala rörelserna. Bakom kuppen står enligt Guzman Arroyo den företags- och jordägande oligarkin, och fundamentalistiska krafter som talar om att ta Bibeln tillbaka in i parlamentet och lägga landet i Guds händer. Hon vittnar också om den rasism som präglar upproret där lynchmobbar specifik sökt ut urfolksledare, kvinnor och män, i de sociala rörelserna, som förföljs på gatorna, binds fast vid träd, utsätts för sexuellt våld. Deras hem och organisationernas huvudkontor sätts i brand. Attacker mot vilka militär och polis, enligt Guzman Arroyo, meddelat att de inte kommer att ingripa. Hon menar också att bolivianska medier, som är privatägda, inte rapporterar om attackerna och andra aspekter som tydliggör att det handlar om en statskupp. Detta medan de bakomliggande krafterna framställer sig som en folklig resning och kallar det som pågår ett återtagande av demokratin:

– Det är en teater för de har vapenmakten bakom sig. Det är visst en statskupp, den sker visst med våld och den genererar terror. De har kidnappat en journalist på jordbruksarbetarnas radiostation som fortfarande sände, de har intagit organisationens huvudkontor. Dessutom har de rivit, förstört och bränt urfolksflaggan och ersatt den med trikoloren och sjungit nationalsången. Samma sak på alla organisationer som de angripit.

– Det är den rasistiska, kolonialistiska lektion de vill lära oss som arbetat med förändringsprocessen och det framgår inte i rapporteringen. Det framställs bara som om allt våld genererats av MAS (regeringspartiet, reds anm) och regeringen som inte längre har vare sig polisens eller militärens stöd. Nu omorganiserar vi oss för att göra motstånd, säger Adriana Guzman Arroyo i ljudklippet.

Den välkända feministiska aktivisten Maria Galindo, grundare av organisationen Mujeres creando, skriver i ett inlägg på La silla vacia att statskuppen bara utgör halva konflikten. Och att den andra halvan handlar om brist på politiska alternativ och misstänkt valfusk. Valet den 20 oktober öppnade en latent konflikt i det bolivianska samhället och regionen, menar hon. En konflikt som blottar den liberala representativa demokratins djupa kris, med ”partiet” som exklusivt forum för att göra politik.

Idén att ett folkligt, progressivt politiskt block står mot ett högerextremt och fundamentalistiskt block, är en förenklad bild som regeringspartiet El movimiento al socialismo (MAS) gärna sprider, men som sedan flera år tillbaka inte stämmer enligt Galindo. Hon menar att den maktkoncentration, caudillismon, kring sin egen person som Evo Morales odlat har lett landet in i en återvändsgränd. Och att det är den återvändsgränden som motiverade en ung och urban generation att ta täten i de senaste 20 dagarnas motstånd. Oavsett vilken av de två fronterna som går segrande ur konflikten, Evo Morales eller Luis Fernando Camacho – den ultrakonservativa, katolska multimiljardär som leder protesterna och kallats Bolivias Bolsonaro – blir utgången konservativ, skriver Galindo.

Under nuvarande omständigheter befarar hon att kritiken och diskussionerna inte kommer att kunna få utlopp, att folk är rädda – och tysta:

”Befolkningens kapacitet att processa det som pågår har stympats. Det finns ingen plats för analys, eller diskussion. Diskussionen om utgången är återigen långt ifrån folket och väldigt förvirrad. Ingen som inte har ett vapen verkar ha rätt att tala.”

Därför har Mujeres creando beslutat att skapa ett forum för dialog, argumentation och hopp, som de kommer att kalla kvinnornas parlament. Maria Galindo skriver:

”I dag i Bolivia är det mest subversiva att hysa hopp, det mest subversiva är humorn och olydnaden, det mest subversiva är att inte välja sida och det är det vi satsar på en gång till.”