Auktoritära krafter flyttar fram sina positioner och utgör ett hot mot kvinnors rättigheter, menar jämställdhetsminister Åsa Lindhagen.

Bild: Fredrik Hjerling

Demokrati kan inte tas för given

2019-09-27 | Jenny Rönngren padlock

INRIKES

När kvinnors rösträtt fyller hundra år ser jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) skäl att inte ta demokratin för given.
– Vi behöver stärka demokratin och vi måste samtidigt försvara demokratin, säger hon.

Efter valet 2018 var Åsa Lindhagen en av flera nya riksdagsledamöter, men ingen av dem var tillnärmelsevis lika påpassade som hennes partikamrat Leila Ali-Elmi som är först i riksdagen att bära slöja.

– Det säger någonting om att vi har en resa att göra, att det väckte så pass mycket uppmärksamhet just detta. När vi pratar om en välfungerande demokrati är det klart att det har avgörande betydelse att det för 100 år sedan bara satt män i de beslutande församlingarna. Det är en oerhört viktigt jämställdhetsfråga att kvinnor ska ha samma makt att forma både sitt eget liv och samhället som män har, men också att vi har olika perspektiv med oss generellt.

I och med regeringsbildningen är Lindhagen den första ministern i en svensk regering som är kvinna och öppet hbtq. Angående framsteg efter hundra år med kvinnors rösträtt konstaterar hon att många tycker att demokratin fungerar bra i Sverige, 74 procent enligt senaste mätningen.

– Om vi tittar ur ett jämställdhetsperspektiv på representationsfrågan som en del i demokratin så är det 46 procent kvinnor i riksdagen nu, och det är ju högt. Så det kan ses som framsteg, men allt är relativt. Man kan tycka att vi någon gång hade kunnat nå 50 under de här hundra åren.

Åsa Lindhagen lyfter också fram betydelsen av att det i Sverige finns ett starkt, röstbärande civilsamhälle som kan bilda opinion när det finns brister och behov för politiken att möta. Röstdeltagandet säger också en del om hur demokratin mår.

– Vi har ett väldigt högt deltagande men om man bryter ner det kan man se att det finns stora skillnader till exempel om du är utrikes född eller du är född i Sverige. I de siffror jag har fått se är det 17 procentenheter som skiljer mellan de grupperna. Det finns skillnader i utbildningsnivå, har du högre utbildning röstar du i högre utsträckning än om du inte har det. Det där är jätteviktiga demokratiska frågor, menar Lindhagen.

När det gäller just jämställdhet rankas Sverige högt i olika globala index, och jämställdhetsmålen beskrivs ofta som att de är antagna med brett stöd. Att nu dessutom ha en myndighet till sitt förfogande är väldigt positivt, anser Lindhagen, men hur stor är enigheten egentligen?

– På övergripande nivå finns ändå en samsyn kring att det är viktigt med jämställdhet i politiken, men jag tycker också att det, om man börjar borra, finns större skiljelinjer i dag än det funnits på väldigt länge.

Då tänker Åsa Lindhagen bland annat på ”den nya feminismen” som Kristdemokraterna har lanserat och som hon menar behöver synas mycket mer. Hon ser också en tendens att konflikter skapas, som inte behöver vara konflikter – om till exempel menskonst – och skymmer sikten för viktiga sakfrågor som ekonomisk jämställdhet och bekämpandet av våld mot kvinnor.

– Samtidigt ser vi att det finns auktoritära krafter som flyttar fram sina positioner och de är ett hot mot det öppna demokratiska samhället, ett hot mot kvinnors rättigheter och mänskliga rättigheter överlag, mot principen om alla människors lika värde.