Äntligen har arbetet i Europaparlamentet dragit igång på allvar. I en värld som vi vet kommer drabbas av återkommande kriser har människor som tror på vetenskap och fakta i allmänhet och politiker i synnerhet, mycket att göra.
Den konservativa ordföranden för EU-kommissionen, Ursula von der Leyen och hennes tilltänkta kommissionärer ska frågas ut de kommande veckorna av oss Europaparlamentariker. Alla vackra ord om guld och gröna skogar som fick socialdemokrater och kristdemokrater att ta i hand ska nu upp för granskning. Det ska bli intressant att följa hur en tydlig högerkommission tillsammans med delar av vänstern (till vilket jag fortfarande envisas med att kategorisera socialdemokraterna), ska lägga fram en gemensam politik för Europa.
För några månader sedan gick vi gröna till val på att förändra samhället så att både vi som lever nu, och framtida generationer, ska kunna leva i demokratiska samhällen där mänskliga rättigheter respekteras och där alla kan leva som den de är.
Vi gick också till val på en ”Green new deal”, ett samlingsnamn för en politik som ska minska klimatförändringarna samtidigt som vi målmedvetet, med konkret politik, arbetar bort klyftorna mellan människor i Sverige och andra EU-länder. Det handlar också om hur vi vill att EU ska förhålla sig till sin omvärld på ett hållbart sätt genom internationella överenskommelser om klimat och miljö men även handel.
Ett av de starkaste internationella påverkansverktyg vi har inom EU är de handelsavtal som upprättas med olika delar av världen. Just nu förhandlas det så kallade Mercosuravtalet, med bland annat Brasilien. Det finns en oroväckande koppling mellan att regnskogen brinner och ett ökat behov av odlingsbar mark för att Brasilien ska kunna exportera mer kött och soja till Europa. När Amazonas, ”världens lungor” som producerar 20 procent av jordens syre, minskar drastiskt i yta riskerar vi en ”lungkollaps”. Utan Amazonas och andra stora skogar eskalerar klimatförändringarna ytterligare.
Därför, just i detta nu, arbetar vi hårt i Europaparlamentet för att EU ska ställa krav på Brasilien i förhandlingarna när det gäller politiken gentemot Amazonas ursprungsbefolkning och skyddet av regnskogen.
Vi gröna ställer samma krav på Bolsonaro som vi i Miljöpartiet arbetar för i Sveriges regering: vi stödjer urfolkens kamp för sina rättigheter och vi kämpar för en hållbar politik för skogen, energiförsörjningen, jordbruket och landsbygden.
Vi gröna vill se mer lokalt odlad mat i Europa. Vi måste ta ansvar för våra egna vatten- och klimatavtryck. Ett stort nytt handelsavtal med Latinamerika där 99 tusen ton (!!) nötkött årligen ska importeras är helt fel väg att gå. Det är inte hållbart.
Vi kommer därför att granska detta i Ursula von der Leyens kommission. Vi kommer också att pressa hennes kommissionärer vad gäller jämställdhet, vi kommer pressa dem vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter och vi kommer att pressa dem vad gäller en rättvis klimatomställning.
Ursula von der Leyen har hittills lovat högt och mest om klimatarbetet, men utan konkret innehåll. Det återstår att se vilka av våra konkreta förslag för en ”Green new deal” som återfinns i Ursula von der Leyens omdöpta version – en ”European green deal”. Att döma av hennes föreslagna EU-kommission verkar de hellre vilja samlas kring ett Europa med högre murar, snarare än ett rättvist grönt Europa.
Men mandatperioden har bara börjat och vi har just lämnat startblocken. Det finns fortfarande hopp om att den progressiva majoriteten i parlamentet tar sig samman och ställer de krav på Ursula von der Leyen som både vetenskapen och en rättvisare värld kräver. Vi gröna lovar att göra allt vi kan – och lite till! Fortsättning följer.
Utan Fi i EU ligger ansvaret tungt på V och MP. Steppa upp! TIBBE
Och var är det feministiska perspektivet i den här artikeln? Anna
Hur menar du?