Bild: FemPers

Civilsamhällets kommission ska granska tillfälliga asyllagen

2019-06-20 | Sholeh Irani padlock

INRIKES

Riksdagen debatterade på tisdagen en förlängning av den nuvarande tillfälliga lagen, som trädde i kraft 2016 och begränsar möjligheten att få permanenta uppehållstillstånd. Lagen förlängs nu till och med 19 juli 2021. Samma dag lanserades en granskningskommission, ett historiskt viktigt initiativ från civilsamhället: Asylkommissionen.

Asylkommissionens plattform: Kommissionen för granskning av lagstiftning, lagtillämpning och rättssäkerhet för människor som sökt asyl i Sverige under perioden 2015-2017

Civilsamhällets röst: Den 18 mars 2019 gick remisstiden för yttranden på lagrådsremissen om förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Vid remisstidens utgång hade yrkes- och volontärnätverket #vistårinteut skickat in 62 remissyttranden som gav justitiedepartementet tillgång till synpunkter från civilsamhället i drygt 20 procent av landets kommuner.

Under riksdagsdebatten talade ledamöterna från Moderaterna och Krisdemokraterna om ”akut integrationskris” och behovet av ”stram och hållbar migration”.

– Man verkar helt obekymrad från regeringens sida. Man blundar för vad som har hänt efter 2015, det är fortfarande kris ute i kommunerna. Vi säger nej till det här eftersom vi behöver en stram flyktingpolitik... Vi tycker att Sverige behöver en stram migrationspolitik under lång tid framöver, sade Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard.

Moderaterna och Sverigedemokraterna röstade emot en ändring i lagförslaget som lättar på reglerna för familjeåterförening. Det handlar enligt Migrationsverkets uppskattning om omkring 8 000 fler anhöriginvandrare mellan år 2019 och 2021. De röstade även emot förslaget att förlänga den tillfälliga gymnasielagen som ger en del ensamkommande unga möjligheten att stanna för att slutföra studier.

Stenergard målade upp en dramatisk bild av integrationen i dagens Sverige medan migrationsminister Morgan Johansson (S) berömde Sveriges insatser och bland annat hänvisade till siffror som visar att tvärtom går integrationen åt rätt håll, bland annat nämnde han att fler utrikesfödda kommer allt tidigare in på arbetsmarknaden.

Ministern undrade då varför just moderata kommuner vägrade att ta emot nyanlända och därmed inte bidra till integrationen. Maria Malmer Stenergard svarade inte riktigt på denna fråga. Hon menade att regeringen vägrar ”ta ansvar för de som kommit hit”. Det talades mycket om ”de” som är här kontra ”de” som befaras invadera i tusentals. Begreppet ”de andra” fick ytterligare nya dimensioner under riksdagsdebatten den 18 juni 2019. Sverigedemokraternas migrationspolitiska talesperson Paula Bieler var ”trött” på allt och hyste en extrem oro för alla de flyktingar i världen som Sverige missar att hjälpa, alltså ”på plats”.

Vänsterpartiet stod ensamt och debatterade mot alla andra riksdagspartier och krävde att den ordinarie asyllagstiftningen ska gälla.

Till slut klubbade riksdagen igenom en förlängning av den tillfälliga migrationslagen från 2016 med ändringar som gäller utökad anhöriginvandring och en förlängning av gymnasielagen.

Asylkommissionen lanseras

I ett annat rum i samma huvudstad, i Barnrättsbyråns lokaler talade Sanna Vestin, asylrättsaktivist och tidigare ordförande för Flyktinggruppernas riksråd (Farr), om den tillfälliga migrationslagen. Vestin anser att den tillfälliga lagen förlängs utan att utredas, att mottagandet av asylsökanden stöter ut istället för att integrera och att regeringen inte vill diskutera konsekvenserna av tillfälliga uppehållstillstånd. Därför ställer civilsamhället upp och nu ska 40 experter, jurister, lärare och läkare utreda konsekvenserna av den tillfälliga asyllagen, från asylsökandes perspektiv men också från civilsamhällets organisationer inblandade i asylprocessen.

– Vi numera befinner oss på en miniminivå i europeisk migrationsrätt. Så utrymmet för vad man kan göra från och med nu i mer restriktiv bemärkelse, alltså skärpa lagarna, det är oerhört begränsat. För vi är på en miniminivå nu, sade Vestin vid lanseringen av Asylkommissionen.

Sanna Vestin, och Anna Lundberg.

Asylkommissionen ska granska den förda asylpolitiken, lagens tillämpning och dess konsekvenser för människor som sökt asyl i Sverige under perioden 2015-2017. Granskningskommissionen är ett samarbete mellan Linköpings universitet och Farr, som finansierar den första fasen, med fokus på barn och unga med stöd av Hugo Stenbecks stiftelse genom Youth 2020. Kommissionen kommer att arbeta med rättsvetenskapliga, rättssociologiska och andra metoder och teorier. Inom ramen för delstudierna kommer fallstudier, intervjuer med asylsökande, insamling av berättelser från asylsökande, professionella och stödnätverk genomföras.

Utgångspunkten för forskningen är kritisk och resultaten grundas i vetenskapliga studier. Detta ska forskare vid Linköpings universitetet se till.

– Det finns ett behov av samarbete mellan forskning, all den kunskap som vi producerar inom akademin, och praktiska initiativ, på den svenska glesbygden liksom i våra städer, för att förstå och hantera de destruktiva följderna av migrationspolitiken, sade Anna Lundberg, professor i välfärdsrätt på Linköpings universitet som leder forskningen.

Anna Lindblad, Sanna Vestin och Anna Lundberg.

”Det saknas en övergripande granskning av hur utvecklingen påverkat asylsökandes villkor och vardagsliv – och vad det i sin tur betyder för välfärdsinstitutioner. Det finns vittnesmål som tyder på att det har skett förskjutningar i grundläggande rättsprinciper”, enligt Asylkommissionens plattform. Anna Lindblad, chefsjurist vid Rådgivningsbyrån som har arbetat med migrationsrätt i femton år, talade om brister kopplade till den tillfälliga asyllagen och rättsprocessen som yrkeskåren möter:

– Vi ser att asyldomstolarna har förhandling i asylmål utan nämnd, förhandlingar när man inte tillåter vittnesbevisningen... Vi ser brister i tillämpningen av den tillfälliga lagen som förlängs i dag, som vi undrar om den överhuvudtaget är laglig.

Asylkommissionens arbete ska redovisas kontinuerligt, bland annat genom delrapporter, och resultaten kommer att publiceras i vetenskapliga artiklar, studentuppsatser och en antologi senast våren 2022.