Alla partier borde omvärdera sina politiska prioriteringar

2019-05-29 | Carina Ohlsson padlock

KRÖNIKA/OPINION

”En slutsats borde vi alla kunna vara överens om, och det är att debatten om kvinnors rättigheter har haft en stor betydelse för väljare när de lagt sin röst i EU-valet”, skriver Carina Ohlsson, S-kvinnors ordförande, och menar att det finns en folklig acceptans i Sverige för att driva jämställdhetsfrågor i EU.

Carina Ohlsson är riksdagsledamot, förbundsordförande för S-kvinnor och återkommande inrikespolitisk krönikör i Feministiskt perspektiv.

När vi gick in i Europaparlamentsvalrörelsen för mer än en månad sedan hade inte något av de etablerade partierna jämställdhetsfrågorna högst på dagordningen. Det hade däremot S-kvinnor som satte freden, friheten och feminismen framför allt. Med facit i hand konstaterar jag att den kraft som finns i de feministiska frågorna borde få samtliga partier att omvärdera sina politiska prioriteringar.

Den här valrörelsen har jag rest runt i landet och pratat med hundratals väljare om de tre f:en som sammanfattade S-kvinnors valkampanj, det vill säga fred, frihet och feminism. Jag har också pratat om ett fjärde f, om att vara farmor till mina två barnbarn. I mitt politiska engagemang har jag barnperspektivet med mig i allt jag gör. Det är avgörande för att fatta hållbara och ansvarsfulla beslut, och med hänsyn till de som ännu inte får rösta. Inte minst visar Greta Thunberg hur barns engagemang kan förändra världen.

I skrivande stund analyseras rösterna i Europaparlamentsvalet av partierna, redaktionerna och flera andra som har ett intresse att lära av valrörelsen. En slutsats borde vi alla kunna vara överens om, och det är att debatten om kvinnors rättigheter har haft en stor betydelse för väljare när de lagt sin röst i EU-valet. Enligt SVT:s vallokalsundersökning svarade väljarna att jämställdhet var en av de frågor som påverkat dem mest i valet av parti, efter fred, demokrati och miljö, och före brottsbekämpning. Jämställdheten är viktigare nu än den var i förra valrörelsen, för fem år sedan.

Det finns en folklig acceptans för att driva jämställdhetsfrågor i EU, något som inte minst många S-kvinnor i Europaparlamentet framgångsrikt gjort under åren. Därför är det anmärkningsvärt att jämställdhetsfrågorna förbises när Europeiska rådet – EU:s institution för stats- och regeringschefer – under midsommarhelgen antar en ny strategisk agenda om de övergripande prioriteringarna som ska vägleda EU:s verksamhet under de kommande fem åren.

I agendan skriver man om miljö, säkerhet, demokrati och migration. Jämställdheten nämns inte alls. Kanske är det symtomatiskt för de tendenser som växer fram i Europa, där populistiska och högerextrema partier får ett större inflytande, att man räds lyfta och förstärka kvinnors rättigheter. Som S-kvinna kan jag bara beklaga Europeiska rådets försiktighet. Jag kan inte stilla se på när självklara friheter som aborträtten ifrågasätts. I ett Europa där högerextrema partier växer behöver kvinnors rättigheter försvaras i ännu högre utsträckning.

Väljarna gav inte Feministiskt initiativ förtroendet att fortsätta i Europaparlamentet. Jag anser inte att det nödvändigtvis behöver uppfattas som ett bakslag för feminismen, snarare uppfattar jag det som att väljarna hellre vill att de feministiska frågorna organiseras på andra sätt inom de etablerade politiska partierna. Den helhetssyn på samhället som finns i många av dessa partier är nödvändig för att med framgång driva på de feministiska frågorna.

Tittar jag på hur kvinnor har röstat i valet är det uppenbart att kvinnliga väljare valt partier som står upp för jämställdheten, miljön och de sociala rättigheterna. S-kvinnor, i likhet med andra feministiska organisationer, fortsätter ta ett stort ansvar för att driva jämställdhetsfrågorna framåt.