Dagens juridik skriver den 29 april 2019 om en man, dömd för bland annat våldtäkter mot barn, som friats på flera punkter där offret varit en utlandsadopterad flicka. Flickan kom till Sverige år 2008 utan något fastställt födelsedatum, och – precis som tusentals andra utlandsadopterade – folkbokfördes då med ett uppskattat födelsedatum baserat på läkarundersökningar.
Initialt gick tingsrätten på bokförda datum och mannen dömdes men i hovrätten uppstod oenighet kring huruvida flickan möjligen kunde vara född tidigare och fallet togs vidare till Högsta domstolen. I Högsta domstolen konstaterade man att det saknades intyg som med all säkerhet kunde fastställa flickans ålder, i Sverige såväl som i flickans ursprungsland. Däremot fanns det ett intyg från en läkarundersökning som gjordes när flickan var uppskattat 8 år, som visade på tidig pubertet och att det inte kunde uteslutas att hon kunde vara 10 år gammal.
På grund av osäkerheten kring flickans ålder, det vill säga hon kunde ha varit äldre än 15 vid tiden då brotten begicks, friades mannen på dessa punkter och fick sänkt fängelsestraff.
Artikeln i Dagens juridik lämnar en hel del frågetecken efter sig, men oavsett detaljerna kring de begångna brotten och den utfallande domen, så är själva misstänksamheten kring flickans ålder talande för hur villkoren för adopterades liv och kroppar ständigt förhandlas och omförhandlas.
Adoption framställs som en stabiliserande faktor i ett föräldralöst barns annars osäkra och kaosartade liv. Ändå kan vi om och om igen se hur adoption brister i att vara den skyddande åtgärd den påstår sig vara. För samtidigt som adoption framställs som färgblind kärlek där barnet är som vilket barn som helst, biologiskt eller inte, så avkrävs adopterade assimilering till det svenska samhället genom att vi bland annat förses med nya namn, att vår kost ändras och att vi inlemmas i svenska seder och bruk. Men det stannar inte ens där, även våra kroppar mäts, vägs och jämförs med majoritetssvenska kroppar med helt andra biologiska förutsättningar, där vi patologiseras om vi inte passar in.
Studier visar att utlandsadopterade flickor tenderar att hamna i puberteten tidigare, och blir därmed även i regel kortare än sina icke-adopterade landsmän. Detta lärs ut till adoptivföräldrar, som uppmuntras att vara uppmärksamma inför sina barns kroppsliga förändringar, vilket kan leda till att barnet utsätts för integritetskränkande frågor och undersökningar.
Adoptivföräldrar uppmanas att ”sniffa barnen i armhålorna” och ”undersöka den lilla flickans bröst” eller ”den lilla pojkens testiklar för att se om de ömmar”, och flertalet adopterade kan vittna om hur de proppats fulla av tillväxthormoner i tidig ålder.
I Rikshandboken, som ges ut av Sveriges regioner, finns ett avsnitt om kroppsundersökning av adopterade barn och i stycket som rör för tidig pubertet är kroppslängd det första skälet som anges, även om psykologiska aspekter också nämns. Det sänder signaler om att det är de synligt adopterade som rent fysiskt ska anpassas till svenska (vita) normer.
Synen på och hanteringen av transrasialt adopterades kroppar avslöjar det majoritetsvenska ambivalenta förhållningssättet till ras. Å ena sidan råder en ovilja att prata om rasiala aspekter vilket kanske har bidragit till en vägran att i vissa avseenden inse att det finns biologiskt betingade skillnader. Å andra sidan finns något som närmast liknar en besatthet vid det exotiska icke-vita och det normativa vita och inga andra individer berörs så starkt av denna inställning.
Fallet med den friade mannen illustrerar detta så tydligt, då flickans fastställt juridiska ålder rivs upp på grund av en misstänksamhet inför hennes, enligt svenska normer, för tidigt utvecklade kropp. Det är svårt att inte låta tankarna gå vidare till de flyktingbarn vars ålder skrivs upp och på osäkra grunder omvandlar dem till vuxna över en natt.
MEST KOMMENTERAT
SENASTE KOMMENTARERNA
Eva Schmitz - Jag vill bara hänvisa till min avhandling från 2007: Systers
Om Var Grupp 8 en feministisk organisation?
Abraham Adolfsson - Och härtill bör kanske sägas att jag är Finne och uppvuxen i
Om #bildskolan 21: Att äta Den Andre
Abraham Adolfsson - Ja, det är väl jättebra att ha ett intresse att ta till sig
Om #bildskolan 21: Att äta Den Andre
Per A.J. Andersson - Betalda övergrepp? Hmm… Brott ska lagföras, inte klumpas iho
Om Porr handlar om betalda övergrepp
Eva Annonssida - Finns ingen kärnvapen på marknadstorg.se
Om Nobels fredspris till kampanj för att avskaffa kärnvapen
gudrun tiberg - Hello nya Fempers nyheter! Underbart att allt blir tillgän
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
Eva NIkell - Jag är definitivt med dig, även om jag tyvärr inte sitter i
Om Rödgrönt ointresse för fred och nedrustning borde oroa många
Barbro Frost - Radikala och bra synpunkter.
Om Var inte målet att vi skulle jobba mindre?
Arina Stoenescu - Heja och tack för att ni finns! Glad första maj!
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
Frederick Lidman - Lite osäker på vad det här betyder i praktiken. Sidan femini
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
MEST LÄST