Folkvett att reglera vad barn exponeras för på nätet

2019-05-02 | Carina Ohlsson padlock

KRÖNIKA/OPINION

”Vilka filmer du som vuxen tittar på, eller vilken typ av sex du vill ägna dig åt, det är din ensak. Vad våra barn exponeras för, det är däremot allas ensak”, skriver Carina Ohlsson (S), som vill begränsa barns tillgång till kommersiell våldspornografi.

Carina Ohlsson är förbundsordförande för S-kvinnor och återkommande inrikespolitisk krönikör i Feministiskt perspektiv tillsammans med Nooshi Dadgostar (V), Gudrun Schyman (Fi) och Alice Bah Kuhnke (MP).

RELATERADE ARTIKLAR:

2019-04-24 | Ska vi förebygga våldet måste vi ta snacket om porren

2018-07-23 | Porrfiltret får aldrig handla om någon falsk trygghet

2018-07-14 | Största problemet med porrfilter är att de inte fungerar

2018-07-05 | Knappt hälften av kommunerna har porrfilter i skolors nätverk

Nyligen skrev S-kvinnor en debattartikel i Expressen om porrfilter i skolorna, vilket inte på något sätt är någon universallösning, men likväl en viktig signal. Det ligger inte i skolans uppdrag att förse barn med kommersiell våldspornografi, givetvis ska det begränsas.

Att vi skulle få kritik var inte alls oväntat, det får vi ofta. Att utmana strukturer, vanor och värderingar, det väcker alltid ilska. Det finns alltid de som medvetet väljer att missförstå vad vi säger och skriver, som väljer att vantolka och hitta en egen vinkel. Senast en ledarskribent på Dagens nyheters, som efter vår artikel ondgör sig på oss i kvinnorörelsen för att vi vill begränsa hur barn exponeras för pornografi.

Vi är sexualmoralister, skriver ledarskribenten Lisa Magnusson. Vi vill att allt som har med sex att göra försvinner. Vi lever i övertygelsen om att sex är samma sak som sexism, fortsätter hon.

Detta är givetvis nonsens. I vår debattartikel framgår klart och tydligt att vi verkligen inte vill moralisera eller att barn inte ska få prata om sex – tvärtom. Vi vill att de goda samtalen blir fler, att sex- och samlevnadsutbildningen blir bättre, att barn får prata om sex och sexualitet mer, men på ett hälsosamt och balanserat sätt.

Det är dessutom två skilda frågor – att blanda ihop bejakandet av sex och kvinnlig lust, med vad barn exponeras för på nätet, är verkligen inte att agera insatt. Vi har arbetat med båda de här frågorna politiskt väldigt länge och arbetar med en stor grupp organisationer och utifrån samlad kunskap.

Att bejaka kvinnlig lust och sexualitet har vi jobbat med så länge vi kan minnas. Du kan backa till våra politiska program, till exempel ”Befria kärleken” från 80-talet och läsa om detta. För oss är det viktigt att utmana bilden av kvinnan som passiv, som utgår från mannens behov. Vi arbetar med att bejaka kvinnors sexualitet, kvinnors rätt till den egna kroppen, men också rätten till den egna lusten, genom hela livet.

Vårt krav är att kunskap om sexualitet och tillfredställande sexliv ska vara en självklar del av uppföljningen av folkhälsan. Men detta är som sagt något helt annat. Det har faktiskt inte något alls att göra med porrfilter i skolor. Vilka filmer du som vuxen tittar på, eller vilken typ av sex du vill ägna dig åt, det är din ensak. Vad våra barn exponeras för, det är däremot allas ensak.

Det är inte moralism, det är vanligt folkvett att reglera vad barn utsätts för, se över vad de mår bra av och inte. Precis som vi skriver i artikeln – det är inte konstigare än att vi har åldersgränser för filmer på bio. Barn ska inte exponeras för det de inte är mogna att hantera.

Givetvis står det Dagens nyheters ledarskribenter fritt att tycka annorlunda. Vi vet att det finns personer som tycker att vi ska ta bort alla åldersgränser och begränsningar för vad vi utsätter barn för, det står alla fritt att tycka. Men vi tycker inte det. En majoritet av svenska folket tycker inte det.

Vi tycker också det är märkligt att en så stor tidning ägnar så många texter på ledarplats åt samma fråga. Flera gånger när kvinnoorganisationer drivit på för porrfilter i skolan, inte minst kvinnojourernas kamp för detta, har Dagens nyheter kritiserat detta. Och eftersom det är på ledarplats ges inget utrymme att bemöta det hos dem.

Vi vidhåller i alla fall vårt ställningstagande. Barn bör få vara barn, vi som samhälle har ett ansvar att ta hand om barn och se till deras bästa. Vi får respektera att det alltid finns de som tycker annorlunda, men är glada att beslutsfattande på detta område också resonerar som vi gör, och fortsätter se över frågan.

Det finns dock mer att göra, för givetvis löser inte porrfilter allt, det är en liten del. Att sätta åldersgräns för de stora kommersiella porrsidorna, genom bank-id, är en annan viktig fråga. Och som nämnts innan, goda samtal med barnen är jätteviktigt.

Sex är inte sexism, det är helt riktigt. Att den kommersiella pornografin porträtterar sex är inte ett problem, vi ondgör oss inte över det, vi moraliserar inte över det. Men att de porträtterar sexism, exploatering, övergrepp och våld, det är däremot ett problem som vi har ett ansvar att bemöta.

Detta har ingenting, absolut ingenting att göra med sex. Vi talar om att begränsa spridning av kommersiell pornografi till barn – inte om att ”allt som ens påminner om sex är förbjudet”. Det är ett ohederligt sätt att medvetet feltolka vad vi gör och står för.

Det är en del av skolans demokratiska uppdrag att verka för jämställdhet och jämlikhet. Det är därigenom vårt ansvar som politiker att sträva efter att detta säkerställs. Vi fortsätter ta den feministiska kampen.