Helen Pankhurst är författare, feminist och barnbarnsbarn till den brittiska suffragetten Emmeline Pankhurst.

Bild: Katy Blackwood

Helen Pankhurst kommer till Sverige i september

2019-03-08 | Jenny Rönngren padlock

KULTUR

Nu är det klart. Författaren och feministen Helen Pankhurst kommer till Sverige i september för att delta i Bokmässans firande av rösträttens hundraårsjubileum. Pankhurst är inbjuden av Feministiskt perspektiv och Bokmässan.

FAKTA/Helen Pankhurst

Dr Helen Pankhurst (CBE), är en brittisk kvinnorättsaktivist och författare till Deeds not words, the story of women’s rights, then and now. Hon är bland annat senior rådgivare vid hjälporganisationen Care international och verksam i både Storbritannien och Etiopien. Dessutom är hon gästprofessor vid Manchester metropolitan university och huvudrektor på University of Suffolk.

Helen Pankhurst är barnbarnsbarn till Emmeline Pankhurst och dotterdotter till Sylvia Pankhurst, båda brittiska kämpar för kvinnors rösträtt och grundare av WSPU, Women’s social and political union år 1903, i dagligt tal kallade suffragetterna. Varje år, på söndagen innan Internationella kvinnodagen, leder Helen Pankhurst ett årligt evenemang i London tillsammans med the Olympic suffragettes. År 2019 tilldelades hon Brittiska imperieorden, Commander of the most excellent order of the British Empire (CBE), för sina insatser inom jämställdhetsområdet.

Helen Pankhurst är en brittisk kvinnorättsaktivist, feminist och författare till boken Deeds not words, the story of women’s rights, then and now. I höst kommer hon till Sverige för att delta i firande av rösträtten på Bokmässan i Göteborg, och kommer vid sidan av det officiella programmet att också att delta i aktiviteter arrangerade av Feministiskt perspektiv.

– Vi hade möjlighet att lyssna till Helen Pankhurst på en internationell konferens i London i höstas och slogs av de intressanta paralleller som finns mellan dagens och gårdagens rösträttskamp. Som författare, feminist, aktivist och akademiker med kvinnors politiska kamp i fokus sitter hon på en unik verktygslåda av strategier och perspektiv, inte minst vad gäller dagens inomfeministiska frågor, säger Feministiskt perspektivs chefredaktör Anna-Klara Bratt.

Helen Pankhurst är barnbarnsbarn till Emmeline Pankhurst och dotterdotter till Sylvia Pankhurst, båda brittiska kämpar för kvinnlig rösträtt och grundare av Women’s social and political union (WSPU) år 1903, mer kända som suffragetterna. Helen Pankhurst har genom hela sin gärning verkat för påminna om kampen som bedrevs för att få allmän rösträtt på plats. Hon ser rösträttsjubileet som en möjlighet att reflektera över de gångna hundra åren:

– Ur ett längre perspektiv är det en påminnelse om framgångarna, men också hur mycket det är som envist förhåller sig på samma vis som för hundra år sedan. Ibland går vi bakåt också, det är inte bara framåt. På det stora hela har tydliga framsteg gjorts i många länder när det gäller kvinnors representation i politiken, när det gäller ekonomisk självständighet och möjligheter, när det gäller kvinnors upplevelse av eget aktörskap och identitet, kvinnors ställning i kulturen och deras makt. Men på varje enskilt område finns mer att göra, säger hon till Feministiskt perspektiv.

Brett engagemang

Helen Pankhurst lyfter några frågor som särskilt brännande:

– Både ur ett lokalt och globalt perspektiv skulle jag säga att det finns några nyckelfrågor som är särskilt angelägna. Dessa är epidemin av våld och trakasserier mot kvinnor – på arbetsplatsen inbegripet så som #TimesUp-rörelsen visat. Frågor som rör ekonomisk ojämlikhet, fortsatt fokus på hur kvinnor ser ut och vad män säger och gör, det faktum kvinnor i familjer fortsätter att ta en oproportionerlig andel av omsorgsarbete och att detta antingen inte värderas eller undervärderas.

– Det finns också frågor gällande själva definitionen av kvinnor och frågor som rör intersektionalitet, det vill säga en förståelse för hur kvinnors rättigheter är relaterade till andra former av diskriminering och privilegier.

Under 2018 har Helen Pankhurst deltagit flitigt i såväl det brittiska rösträttsjubileet som den offentliga debatt som frågan väckt i landet.

– Höjdpunkten har definitivt varit hur engagerade människor i hela landet, och i alla generationer och bakgrunder, har varit i hundraårsfirandena – de har varit engagerade på så många sätt, i kulturella, musikaliska, konstnärliga, politiska och sociala evenemang. Hundraårsjubileet har stimulerat till reflektion och debatt, sporrat till lärande om striderna som utspelats, inte bara runt rösträtten utan också så många andra under den mellanliggande perioden. Det har främjat ett ifrågasättande av hur långt vi har kommit och, viktigast, hur farligt det är att ta vinster för givna och hur mycket vi fortfarande behöver göra.

Villkorat utrymme

Feministiskt perspektivs chefredaktör Anna-Klara Bratt hoppas att rösträttsfirandet i Sverige kan dra nytta av de brittiska erfarenheterna och att Bokmässans tema kan få såväl inhemska som internationella gäster att ta med sig något från Pankhursts Sverigebesök:

– Helen Pankhurst har med sig en rad intressanta iakttagelser från det brittiska jubileet och väjer inte för de svåra frågor som vi brottas med just nu. Nationella jubileer kan lätt bli både självgoda och självförhärligande, men som samtida aktivist och feminist försitter inte Pankhurst en chans att lyfta dagens villkorade utrymme, vilka som kommer till tals, eller inte, och behovet att fortsätta driva på för ökad demokratisering såväl lokalt som globalt.

Helen Pankhurst är flerfaldigt prisad för sin insatser inom jämställdhetsområdet. Just nu arrangerar hon firandet av Internationella kvinnodagen i London.