Soraya Post (Fi) är ledamot i EU-parlamentet i Bryssel.

Grattis Fatta!

2018-10-08 | Soraya Post padlock

EU-KRÖNIKAN/OPINION

”Vi är jätteglada att aktivism, opinionsbildning och kamp har lönat sig och lagstiftningen är ett steg i rätt riktning – men nu behöver vi även satsa resurser på att utbilda och upplysa i vad samtycke innebär i praktiken”, skriver Soraya Post (Fi) och gratulerar föreningen Fatta till Europeiska medborgarpriset 2018.

Soraya Post är EU-parlamentariker för Feministiskt initiativ och återkommande krönikör i Feministiskt perspektiv tillsammans med Malin Björk (V) Linnéa Engström (MP) och Jytte Guteland (S).

På fredagen var jag med andra EU-parlamentariker på prisceremoni i Europahuset i Stockholm för att dela ut det Europeiska medborgarpriset 2018 till föreningen Fatta, som är en ideell medlemsförening för alla som vill engagera sig mot sexuellt våld och för samtycke i praktik och lagstiftning. De arbetar med kultur och politik som verktyg, och föreläser, arrangerar events, skriver debattartiklar och producerar en podcast. Fatta startades 9 september 2013 då tre killar som stod åtalade för att ha våldtagit en tjej med en glasflaska friades av Umeå tingsrätt.

Domaren i fallet menade att det inte gick att bevisa att flickan inte var med på det hela och att flickan möjligen försökte hålla ihop sina ben av blyghet. Den friande domen var droppen för organisationerna Femtastic och Make equal som gick samman och bestämde sig för att agera, resultatet blev Fatta.

Den första juli fick Sverige en samtyckeslag. En lag som säger att allt annat än ett ja är ett nej. Fatta! har sedan starten arbetat aktivt för att den skall bli verklighet. Vi i Feministiskt initiativ har tillsammans med många andra feminister länge drivit kravet och uppfattning att samtyckeslagen behövs.

Rätten att få bestämma över sin kropp och få sätta sina egna gränser är en grundpelare i det feministiska arbetet, och vi ser att en samtyckeslag, och ett samtyckestänk i samhället, tillsammans med ökat stöd till brottsoffer, kan leda till att fler brott klaras upp, men framförallt att färre sexualbrott sker. Inställningen måste ju vara att ingen människa ska kränkas, sexuellt eller på annat sätt.

Vi är jätteglada att aktivism, opinionsbildning och kamp har lönat sig och lagstiftningen är ett steg i rätt riktning – men nu behöver vi även satsa resurser på att utbilda och upplysa i vad samtycke innebär i praktiken. I skenet av #metoo-rörelsen är det tydligt att stora utbildningsinsatser behövs för att framgångsrikt implementera den nya lagen. Rörelsen bröt den tystnadskultur som rått.

Regeringen avsatte 5 miljoner kronor för att Brottsofferjouren ska genomföra en utbildnings- och informationskampanj riktad till alla mellan 13 och 25 år. Det är en bra början men vi behöver gå ännu bredare. #metoo-uppropen visade ju tyvärr hur långt ner i åldrarna övergrepp ofta sker, och därför vill vi att åldersanpassade samtyckessamtal ska finnas i både förskolan och skolan.

Även arbetsplatserna behöver utbildningsinsatser för att komma tillrätta med de problem som #metoo-rörelsen blottlagt. Rättsväsendet behöver också omfattande utbildningsinsatser för att kunna tillämpa den nya lagen på bästa sätt. Rättsväsendet är tyvärr inte fritt från de strukturer som upprätthållit en kultur där kvinnors berättelser ofta inte tagits på det allvar de förtjänar.

Vårt ungdomsförbund Unga feminister har också väldigt bra förslag. Vi vill se en normkritisk sexualundervisning, med egen läroplan och behöriga lärare. Undervisningen ska spegla hela klassrummet, oavsett sexuell läggning eller identitet, och baseras på samtycke så att varje elev får lära om sina rättigheter och skyldigheter.

Jag tycker även att alla EU:s medlemsländer bör införa samtyckeslagar såsom den svenska lagen så att ingen som har begått övergrepp eller våldtäkt får en friande dom. Efter kraftfulla demonstrationer och protester i Spanien har den spanska regeringen lagt fram ett förslag till en samtyckeslag av svensk modell.

Tusentals kvinnor och män gick i somras samman i Spanien och protesterade mot en dom då fem män dömdes för sexuellt utnyttjande men inte för våldtäkt av en 18-åring kvinna, då männens försvarare menade att kvinnans passivitet under den brutala gruppvåldtäkten var ett bevis på att kvinnan gav sitt samtycke till vad som skedde. Männen överklagade sina domar och släpptes fria mot borgen.

EU måste ta sitt ansvar på allvar och arbeta aktivt för att stoppa allt slags våld – inklusive sexuellt våld. Enligt Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) har var tredje kvinna i EU blivit utsatt för fysiskt och/eller sexuellt våld sedan femton års ålder. Alla EU-länder bör överväga att införa samtyckeslagar av svensk modell och satsa resurser på det preventiva arbetet: att utbilda och upplysa i vad samtycke innebär i praktiken.