Alliansen borde pressas om jämställdhetskompromisser

2018-09-27 | Carina Ohlsson padlock

KRÖNIKA/OPINION

På vilka villkor kan Centerpartiet och Liberalerna samarbeta med konservativa partier som KD och SD, som på flera sätt motverkar jämställdhet? Den frågan anser Carina Ohlsson (S) är minst lika viktig att ställa i regeringsbildningstider som den om villkoren för blocköverskridande samarbete.

Carina Ohlsson är riksdagsledamot (S), ordförande för S-kvinnor och återkommande krönikör i Feministiskt perspektiv tillsammans med Gudrun Schyman (Fi), Rossana Dinamarca (V) och Annika Hirvonen Falk (MP).

När makten hägrar är det många som tummar på sina principer och värderingar. Vi ser intensiva förhandlingar, utspel och maktspel. För mig som alltid arbetat med kvinnorättsfrågor blir feminismen en viktig utgångspunkt. Det är en fråga som tydligt visar hur de borgerliga partierna verkligen inte är någon enig allians. Det är ibland svårt att förstå hur de ens för samtal om jämställdhet.

I de här frågorna är det tydligt att de fyra högerpartierna absolut inte hänger ihop – det är två liberala och två konservativa partier. Centerpartierna och Liberalerna har genom åren varit nära oss i både samtal och samarbeten, medan Kristdemokraterna och Moderaterna fortsatt dra bakåt, röstar nej till jämställdhetsreform efter jämställdhetsreform.

När medierna inför valet började granska Sverigedemokraterna sa Annie Lööf att hon var ”heligt förbannad” över deras kvinnofientliga krav på begränsad aborträtt och införande av samvetsklausuler, det vill säga vårdvägran (rätten att vägra utföra aborter med hänvisning till religiösa skäl). Lööf har sagt flera gånger att hon inte tänker samarbeta med SD eller regera med deras stöd. Ändå väcks ingen helig vrede över att Kristdemokraterna ställt precis samma krav. Det är väl märkligt?

Den här mandatperioden har vi S-kvinnor bråkat med Kristdemokrater i flera landsting och fått dem att dra tillbaka förslag om utredningar för att införa samvetsklausuler. De vill ha tillbaka vårdnadsbidraget, inga partier (förutom KD och SD) vill ha det eftersom vi vet att det ökar ojämställdhet och segregation.

KD vill ta bort alla individuella dagar i föräldraförsäkringen, trots att det i högsta grad motverkar jämställdhet. Ebba Busch Thor har sagt att hon vill motverka ”genusflummet” i skolan. Rakt igenom förslag där KD är överens med SD, men inte med något annat parti. Är verkligen det här politik som C och L kan ställa upp på? Det är väldigt grundläggande värderingar vi talar om.

Moderaterna har också en historia av konservativ politik som motverkat förslag för jämställdhet. De har en partiledare som inte är feminist alls om du frågar honom själv. I sin tidigare roll som socialminister la han beslag på en lägenhet hos Ersta Diakoni, som egentligen skulle gått till hemlösa eller våldsutsatta kvinnor. Flera höga företrädare är uttalade abortmotståndare, även deras ekonomiskpolitiska talesperson som varit aktiv i föreningen Ja till livet.

Jag ser i alla fall att detta fortfarande är ett problem. De fyra borgerliga partierna har nu tagit stöd av SD för att rösta fram en moderat talman och sedan för att rösta ner statsministern. I skrivande stund är det politiska läget oklart, arbetet med att bilda regering kvarstår. Men en sak är säker, vi kommer aldrig att samarbeta med eller ta stöd av rasistiska eller kvinnofientliga krafter, det borde inte de andra högerpartierna heller göra.

Normalisering av rasism är i dag en verklighet, det gör demokratin svagare. Vi måste förhålla oss till det och vara enade i den antirasistiska kampen. Vi måste återskapa väljarnas förtroende. De konflikter och låsningar vi ser nu är skadliga för hela det politiska systemet. Misstron till politikerna kommer öka om inte valda politiker kan ta ansvar.

Nu talas mycket om Liberalernas och Centerpartiets val, det vill säga om och hur de vill samarbeta med rödgröna partier. Jag tycker att en minst lika viktig fråga som de ska ställa sig, är på vilka villkor de kan samarbeta med konservativa partier som KD och SD, som på flera sätt motverkar jämställdhet.

Den gamla blockpolitiken gynnar ingen och är inte heller vad väljarna vill ha. Nu måste alla anständiga partier tillsammans ta ansvar för att leda Sverige. Det finns väldigt goda möjligheter till samarbeten men de kräver mod och öppenhet före låsningar.

S-kvinnor är en viktig del av Socialdemokraterna, vi är fortfarande Sveriges största parti och vårt arbete stannar inte. Vi har haft väldigt goda samarbeten med bland annat Centerkvinnorna och Liberala kvinnor i en mängd frågor. Vi vill fortsätt det arbetet, vi vill fortsätta ta den feministiska kampen framåt, tillsammans med fler ansvarstagande partier och kvinnoförbund.