Demonstranter i Rumänien tror på förändring trots repression

2018-08-21 | Rebecka Bülow padlock

UTRIKES

Demonstrationerna mot korruptionen i Rumänien har på senare år har varit många och fredliga och kräver regeringens avgång. Den 10 augusti blev utgången våldsam.
– Jag såg grejer som jag inte sett hittills. Extremt våld från ordningsmaktens sida: folk blev slagna trots att de betedde sig fredligt, säger Angi Serban.

RELATERADE ARTIKLAR:

2017-12-19 | Värdekonservatismen i Rumänien möter motstånd

2017-03-14 | Rumänien: Fortsatta krav på regeringens avgång

– Jag andades in mer gas hela tiden, fastän jag hade täckt för alla luftvägar. Det hjälpte inte alls, för det var så kraftfullt.

Angi Serban berättar om sin upplevelse på demonstrationen fredagen den 10 augusti i Bukarest. Runt 100 000 personer samlades på Piața Victoriei (Segertorget) för att demonstrera mot den utbredda korruptionen, för regeringens avgång. Sent på eftermiddagen började polisen använda tårgas, pepparsprej och senare vattenkanoner. 400-500 demonstranter och ett tiotal poliser skadades.

– Bortsett från den brännande känslan, igentäppta andningsvägar, tårarna och de liksom piskande slagen från splittret, så kände jag mig bara så arg, så förbannad på ordningsmakten, fortsätter Angi Serban, som är 30 år och utbildad jurist, men arbetar som försäljningschef på ett bolag inom byggbranschen. Feministiskt perspektiv kommer i kontakt med Serban genom Uniți Salvăm, en av de största rumänska aktivistorganisationerna för social rättvisa.

Demonstranterna kastade saker, som flaskor.

– Jag skadades på fötterna av alla saker som krossades, säger Angi Serban.

För ett värdigt liv

Det har varit många stora demonstrationer i Rumänien de senaste åren. Journalisten Delia Marinescu filmade på fredagens demonstration med sina kollegor från tv-kanalen Digi24. Hon berättar mer om organiseringen bakom just denna protest:

– Initiativet togs av några rumäner som arbetar utomlands, men som egentligen vill leva ett värdigt liv i Rumänien. Varje år i augusti kommer rumäner från utlandet hem, och man valde det här datumet eftersom många ändå skulle komma till Rumänien på semester.

Rumänien har cirka 20 miljoner invånare, men det finns också omkring fyra miljoner i utlandet, som arbetar och skickar hem pengar.

– Det var också många som kom bara för demonstrationen, trots att de inte hade semester, från Kanada, Italien, England, Sverige, och så vidare.

Men många av dem som dök upp, som Angi Serban, var rumäner bosatta i landet. Delia Marinescu fortsätter:

– Såväl rumänerna i landet som i diasporan vill ha ett utbildningssystem och sjukvård med bra kvalitet här i Rumänien. De vill ha en anständig lön för att arbeta här och inte behöva betala mutor för att gå till läkare eller offentliga verksamheter, eller för att till exempel ta körkort.

Mot korruptionen

Demonstrationerna är bara en av många som inträffat de senaste åren. Utmärkande för denna gång är att den våldsamma utgången. Tårgasen och polisvåldet var ingen beredd på, då tidigare protester gått relativt lugnt till. Angi Serban vittnar, liksom många andra, om att polisen gick till angrepp även mot lugna demonstranter:

– Jag såg grejer som jag inte sett hittills. Extremt våld från ordningsmaktens sida: folk blev slagna trots att de betedde sig fredligt.

Den civila mobiliseringen bakom protestvågorna började år 2013, när många demonstrerade mot gruvbrytning i det transsylvanska området Roșia Montană. Efter branden på nattklubben Colectiv hösten 2015, med 64 dödsoffer, antog protesterna en betydligt större skala. Branden hade inte varit lika förödande om det gått att kringgå säkerhetskontroller, och många dog av bakterier på sjukhus, vilket journalisten Catalin Tolontan avslöjade berodde på korruption i upphandlingen av desinfektionsmedel (som inte fungerade). Regeringen och dåvarande premiärministern Victor Ponta avgick. Utmärkande för alla demonstrationer är att de riktar sig just emot korruption och emot de politiska makthavarna. Ett vanligt slagord är demisia – avgå.

Vingklippt domstol

Antikorruptionsdomstolen DNA har varit en av de rumänska institutioner med högst förtroende bland folket. Domstolens chefsåklagare var fram tills början av juli av Laura Codruța Kövesi, under vars ledning domstolen åtalat många högt uppsatta politiker, däribland en sittande premiärminister.

När jag intervjuade Laura Codruța Kövesi för tidskriften Re:public hösten 2015, en dryg månad efter branden på Colectiv, sade hon att ett problem för DNA var att politiker lade fram förslag för att minska domstolens inflytande. Och när en ny regering tillträdde i januari 2017 kom ett lagförslag som skulle mildra straffen mot korruption, vilket skulle innebära att många politiker kom undan. Då utbröt enorma demonstrationer, med som mest cirka en halv miljon deltagare.

I början av juli i år avsattes Laura Codruța Kövesi av president Klaus Iohannis. En månad senare genomfördes diasporans demonstration.

Utvandrade vill återvända

En koalitionsregering ledd av det socialdemokratiska partiet PSD styr just nu Rumänien. Partiledaren Liviu Dragnea är förbjuden posten som premiärminister efter valfusk. Dragnea dömdes i juni till tre och ett halvt års fängelse för att ha betalat partianställda med statens pengar. Posten innehas istället för tillfället av Viorica Dăncilă.

– Alla rumäner som deltog i protesten vill att PSD-ALDE-regeringen ska avgå, för den är korrupt och inkompetent, konstaterar Delia Marinescu, angående demonstrationerna som fortsatte ytterligare tre kvällar, efter den våldsamma kvällen 10 augusti.

De ägde inte bara rum i Bukarest, utan också i andra rumänska städer som Cluj, Iasi, Sibiu och Timișoara. Delia Marinescu säger att hon såg människor från många olika samhällsgrupper på Piața Victoriei.

– Jag intervjuade kvinnor i 50-, 60-årsåldern som åldras i Spanien och Italien och som skulle vilja återvända Rumänien, för här finns barnen och släktingar. Dessa kvinnor började gråta när de berättade för mig att deras föräldrar här hemma hade dött medan de arbetade utomlands och inte kunnat vårda dem. Jag pratade med ungdomar som studerar utomlands som skulle vilja återvända till Rumänien för att leva här under samma förhållanden som i väst. Dessutom fanns det många föräldrar där med små barn.

Ingrid Gîrju. Foto: Privat

Ingrid Gîrju, sociolog specialiserad på marknadsföring, är en av de som befann sig på Piața Victoriei med sin familj, sin niomånadersbebis Eva, mamma och syster. Hon har deltagit i demonstrationerna mot korruption sedan januari 2017. Feministiskt perspektiv kommer i kontakt med henne genom organisationen Rezistenta som grundades i samband med demonstrationerna vintern 2017.

Ingrid Gîrju sammanfattar sina upplevelser. Familjen befann sig cirka 500 meter från det enorma torgets när turbulensen började. När tårgasen spreds sprang många människor åt deras håll. Andra stannade och skrek: ”Vi ger inte upp, vi går inte!”

– När jag började känna gaslukten gick jag, min mor och syster in på McDonalds där personalen lät oss sitta i ett sidorum. Vi stannade där till klockan ett på natten. Det gick inte att gå ut på grund av gaslukten. Under timmarna jag satt där oroade jag mig för de som fanns kvar där utanför. För min make och våra vänner. Jag visste att de betedde sig fredligt men trots det jagades av poliser med tårgas och vattenkanoner.

För barnen

Om Ingrid Gîrju inte hade haft sitt barn Eva med sig tror hon att även hon blivit kvar där ute, i tårgasen. Trots den dramatiska natten återvände Ingrid Gîrju följande tre protestkvällar och den sista kvällen fick Eva följa med igen.

Ingrid Gîrju säger att hon demonstrerar av många orsaker, och en är alla de barn som inte får vara med sina föräldrar när de måste arbeta utomlands för att få ekonomin att gå ihop.

– Vi demonstrerar för landets framtid, för våra barn.

I Rumänien har folket åstadkommit stora förändringar tidigare, mest utmärkande är självklart revolutionen år 1989, när Ceaușescu-regimen störtades. Under de första två decennierna efter det var det viktigast att positionera sig mot det kommunistiska förflutna, nu handlar det istället om att positionera sig mot staten, mot korruptionen. Men vad ska komma istället? Angi Serban, Ingrid Gîrju och Delia Marinescu tror alla att kraften att forma om och skapa nytt finns i civilsamhället.

– Människor enar sig, bildar partier och försöker få till små förändringar, om vi inte kan få till den stora snabbt: att få regeringen att falla, säger Delia Marinescu.

Angi Serban säger att hon sett människor som genomlevt en mardröm för tionde gången, men ändå inte gett upp.

– Så ja, något kommer att förändras, vi är på väg att förändras. Jag tror starkt på vad jag säger.