Turkiska lira-raset kan ge dominoeffekt

2018-08-17 | Kurdo Baksi padlock

EKONOMI

Den turkiska valutan lira har rasat. Många ekonomer pekar ut turkiska presidenten Tayyip Erdogans misskötsel av ekonomin som en huvudorsak. Och Erdogans konflikt med USA:s president Donald Trump angående den frihetsberövade prosten Andrew Brunson har påskyndat den stora ekonomiska krisen i Turkiet.

Strax efter militärkuppförsöket den 15 juli 2016 frihetsberövades den evengaliske prosten Andrew Brunson i Izmir, anklagad för att ”verka för den kurdiska PKK-gerillan och Fethullah Gülen-rörelsen utan att vara medlem i organisationerna”. Brunson riskerar 35 års fängelse.

Sedan Brunson fängslades har den amerikanska administrationen använt alla diplomatiska kanaler för att förmå Tayyip Erdogan, som anses ha all makt i sina händer, att frige Brunson. Under ett Nato-möte nyligen gjorde Donald Trump och Erdogan ett avtal: Om Trump ordnade frigivningen av en kvinnlig turkisk islamist i israeliskt fängelse genom att ringa upp Israels premiärminister Benjamin Netanyahu så skulle Erdogan frige Brunson.

Trump ordnade frigivingen av AKP-islamisten. Men Erdogan, som sägs vara ute efter fler amerikanska eftergifter, däribland att byta ut Brunson mot sin huvudrival, den militärkuppanklagade predikanten Fethullah Gülen i USA, höll inte sitt hela löfte. Erdogan ordnade ”bara” husarrest med utreseförbud för Brunson.

Ömsesidiga sanktioner

Erdogans agerande har retat gallfeber på Trump som nu inom en vecka infört sanktioner för Turkiets inrikes- och justitieministrar, hotat med en en fördubbling av tullavgifterna på turkiskt aluminium och stål, samt stoppat det turkiska köpet av F35 stridsflygplan till den turkiska armén. Dessutom kräver USA att Turkiet ska delta i sanktionerna mot Iran, men Erdogan har sagt nej.

Den hårda retoriken mellan USA och Turkiet och de ömsesidiga sanktionerna har slagit hårt mot den turkiska valutan. På kort tid har liran tappat 40 procent av sitt värde.

– Vi kommer inte att förlora det ekonomiska kriget. Om det finns någon som har dollar, euro eller guld under kudden borde han gå och konvertera det på banken, har Erdogan sagt flera gånger sedan krisen blivit ett faktum.

– Den ekonomiska krisen i Turkiet har inget att göra med Trumps reaktion på frihetsberövandet av den amerikanske prosten Brunson, säger den turkiske ekonomen och journalisten Ragip Zarakolu till Feministiskt perspektiv. Anledningen till att parlaments- och presidentvalen i Turkiet tidigarelades var att Erdogan kände till att en ekonomisk kris var på väg. Erdogan använder Brunson för att dölja sitt misslyckande med ekonomin.

Men en del turkar har hörsammat Erdogans önskemål.

– Det är mycket spring på våra valutakontor. Många småsparare konverterar utländska valutor till turkiska lira, men storföretagen som har de stora pengarna bryr sig inte. Om storföretagen lyssnar på Erdogans önskemål blir liran stark snart. Skriv inte mitt efternamn. Alla som har kritiska åsikter om ekonomin stämplas som förrädare i Turkiet just nu, säger valutahandlaren Ugur i Kapalicarsi i Istanbul till Feministiskt perspektiv.

Allvarlig kris

Under onsdagen återhämtade sig liran något men det verkar inte finnas några ljuspunkter för den turkiska ekonomin den närmaste tiden.

– Turkiet befinner sig i en allvarlig ekonomisk kris. Landet har en utlandskuld på över 400 miljarder dollar. Landet är mycket importberoende. Hög inflation, hög konsumtion utan täckning. Jag tror inte på några lösningar på kort tid, säger Zarakolu.

Den politiker som har haft det tuffast sedan lirans fall är utan tvekan Erdogans svärson Berat Albayrak som är färsk finansminister. Han försöker tillfredsställa såväl marknaden som sin svärfar vilket försvårar konkreta ekonomiska åtgärder för att stoppa lirans ras.

Kan Turkiet klara sig ur den ekonomiska kris?

– Det blir svårt. Turkiets centralbank måste få återfå oberoendet. Erdogans svärson måste omedelbart läma sin finansministerpost. Stora och kostsamma skrytprojekt, ja det som folk kallar betongprojekten, måste upphöra omedelbart. Sist men inte minst måste den turkiska staten göra stora besparingar överallt i statsapparaten, säger Zarakolu och varnar att den ekonomiska krisen i Turkiet kan bli värre än de stora grekiska krisen för några år sedan:

– Erdogan offrar ekonomin för politiska intressen. Detta har vi sett tidigare i den turkiska historien såsom 1970 när dollarn gick från att kosta två till nio dollar. Strax därefter blev det militärkupp. Mellan åren 1978 och 1980 hade vi också en stor ekonomisk kris. Och det blev militärkupp i september 1980! 1997-98 hade vi återigen en hemsk ekonomi vilket slutade med en civil kupp i det turkiska parlamentet. Erdogan använde just den dåliga ekonomin för att vinna väljarstöd och bli premiärminister. Och just nu tror Erdogan att Turkiet ska överleva den ekonomiska krisen på grund av sitt geopolitiska läge. Det kommer inte bli såsom Erdogan tror, säger Zarakolu.

Globala effekter

”Om Recep Tayyip Erdogans Turkiet ej lyckats hindra lirans fall, kan det leda till en rädsla som kan skapa dominoeffekter i ekonomiskt svaga länder”, skriver Larry Elliott, ekonomiredaktör på The Guardian i en analys.

Ekonomen Ragip Zarakolu håller med Elliott.

– Den turkiska ekonomiska krisen bär globaliseringens tecken. Den kan spridas till fler länder. Handelskrig har blivit vardagsmat. Jag är orolig för att vi har sett de första stegen till en global ekonomisk kris som kan likna den stora depressionen 1929, avslutar Zarakolu.