Det handlar om gemensamma europeiska asylsystemet CEAS och de förslagna förändringar som är under förhandling. År 2016 lade EU-kommissionen fram ändringsförslag i asylsystemet. Förhandlingar pågår med EU-parlamentet och ministerrådet. Slutgiltigt beslut tas av Europaparlamentet tillsammans med EU-ländernas regeringar i ministerrådet. Förordningarna är överstatliga och tvingande. Syftet är att den nya gemensamma asylpolitiken ska ge en mer likartad behandling av asylsökande i alla EU-länder.
På Asylforum under Europride berättade Newcomers Youths asyljurist Alexandra Politidis Palm, att CEAS-förhandlingarna pågår bakom stängda dörrar och därmed är det svårt att få information om detaljerna. Politidis Palm nämnde bland annat att det är svårt att följa exakt vad Sverige har sagt ja till.
– Det handlar om rådande förslag på ett nytt asylsystem inom EU. Förhandlingarna sker mellan parlamentet, EU-rådet och kommissionen. De försöker komma överens om frågorna, men motsättningarna är stora mellan medlemsstaterna.
Vad innebär implementeringen av förslagen som ska förändra asylpolitiken i EU?
– De betyder en del viktiga förändringar. Det främsta förslaget som drabbar just hbtq-flyktingar, kommer antagligen bli dispositivt, vilket betyder att medlemsstaterna inte är tvingade att tillämpa bestämmelsen. Men om man höjer perspektivet är konsekvenserna väldigt allvarliga. Förändringarna rör bland annat ”sur place”-skäl (asylskälen på plats), det vill säga nya skäl som uppstår i landet där en sökt asyl. De skälen kommer inte vara nödvändigt för medlemsstaterna att beakta, enligt de nya förslagen.
Internationellt skyddsbehov ”sur place”, artikel 5 (3), innebär enligt Flyktinggruppernas riksråd, Farr att en sökande vid efterföljande ansökan ”normalt inte beviljas flyktingstatus eller status som subsidiärt skyddsbehövande om risken för förföljelse eller allvarlig skada grundar sig på omständigheter som sökanden genom eget beslut har skapat efter att ha lämnat ursprungslandet.” Enligt Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, riskerar den föreslagna bestämmelsen att beröva asylsökande individer sina grundläggande rättigheter och står i strid med internationell flyktingrätt. Det är därför Rådgivningsbyrån kräver att artikel 5(3) stryks ur förslaget.
Innebär det att en som vågar komma ut som hbtqi under asylprocessen kan utvisas?
– Ja, i grund och botten får personen ”skylla sig själv”. Det är ett stort problem, rent moraliskt, att lägga skulden på individen men också strunta i grundläggande asylrätt, ingen människa oavsett hur skälen uppkommit får sändas till ett land där den riskerar förföljelse, svarar Alexandra Politidis Palm.
Vad gör RFSL Ungdom och Newcomers Youth, för att påverka de nya EU-lagarna?
– Regeringen förhandlar och sedan finns det politiker från alla politiska partier som sitter i EU-parlamentet och deltar i förhandlingarna. Vi som organisation lyfter frågan i våra nätverk, möter även representanter från regeringen i Sverige, även berörda myndigheter som Migrationsverket och försöker uppmärksamma frågan. Just nu är det viktigt att informationen om dessa stora eventuella förändringar kommer ut till allmänheten.
Gränsen flyttas
En annan aspekt av den nya gemensamma asylpolitiken handlar om EU:s fortsatta försök att stärka den yttre gränskontrollen genom att utöka samarbetet med Turkiet och länder i Afrika, som Libyen, så att färre människor ska kunna ta sig fram till Europas faktiska gränser.
– Det handlar om fortet EU med Medelhavet som vallgrav och gräns, sade asyljuristen Politidis Palm på Newcomers seminarium på Pride House.
– Varför är gränsen så viktig? Om människor tar sig till EU:s gränser är staterna skyldiga att utreda asylansökan. Därför försöker EU nu att flytta gränserna och med detta flytta problemen utanför EU.
De förändringar som händer på EU-nivå påverkar den politiska diskursen i EU-länderna, anser Politidis Palm. Det får konsekvenser i den pågående valrörelsen:
– Alla stora partier är nu överens om att Sverige ska ha en striktare asylpolitik. Migrationsfrågan är fortfarande en väldig viktig och avgörande fråga.
MEST KOMMENTERAT
SENASTE KOMMENTARERNA
Eva Schmitz - Jag vill bara hänvisa till min avhandling från 2007: Systers
Om Var Grupp 8 en feministisk organisation?
Abraham Adolfsson - Och härtill bör kanske sägas att jag är Finne och uppvuxen i
Om #bildskolan 21: Att äta Den Andre
Abraham Adolfsson - Ja, det är väl jättebra att ha ett intresse att ta till sig
Om #bildskolan 21: Att äta Den Andre
Per A.J. Andersson - Betalda övergrepp? Hmm… Brott ska lagföras, inte klumpas iho
Om Porr handlar om betalda övergrepp
Eva Annonssida - Finns ingen kärnvapen på marknadstorg.se
Om Nobels fredspris till kampanj för att avskaffa kärnvapen
gudrun tiberg - Hello nya Fempers nyheter! Underbart att allt blir tillgän
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
Eva NIkell - Jag är definitivt med dig, även om jag tyvärr inte sitter i
Om Rödgrönt ointresse för fred och nedrustning borde oroa många
Barbro Frost - Radikala och bra synpunkter.
Om Var inte målet att vi skulle jobba mindre?
Arina Stoenescu - Heja och tack för att ni finns! Glad första maj!
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
Frederick Lidman - Lite osäker på vad det här betyder i praktiken. Sidan femini
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
MEST LÄST