Bild: Annika Huett/Agent Molly & co

Rädslan är borta – nu är vi allierade

2018-06-08 | Katarina Hörlin padlock

EKONOMI

– Det som tidigare ansågs vara radikalt, eller i vart fall allt för framåtsträvande för den traditionsstyrda kåren och dess arbetsplatser, var plötsligt ett välkomnat ämne. HR-avdelningarna pratade om det, delägare pratade om det, lärare pratade om det, Advokatsamfundet pratade om det och studenterna pratade om det. Alice Alexandersson på Femjur Stockholm konstaterar att en hel del har hänt ett halvår efter juristernas #metoo-upprop #medvilkenrätt.

Del av Advokatsamfundets vägledande uttalande om diskriminering:

”Primärt är det advokatbyråerna som arbetsgivare som måste vidta åtgärder för att olika former av trakasserier och andra oacceptabla beteenden inte förekommer på arbetsplatsen. Men även för Advokatsamfundet kan det finnas anledning att agera, till exempel genom att inleda ett disciplinärende, om en advokat inte följer regler i lag eller god advokatsed. Särskilt med hänvisning till diskrimineringslagen (2008:567) och arbetsmiljölagen (1977:60) finns anledning att framhålla och erinra om att en advokat i sin verksamhet ska motverka alla former av sexuella trakasserier (- - - )”

Togs av styrelsen den 26 januari 2018

Del av åklagarmyndighetens uttalande: 

”Som chefer har vi ett stort ansvar för att motverka sådana oacceptabla beteenden. Vi ser allvaret i vad som nu har kommit fram. Vi ska lyssna och agera för allas rätt till personlig integritet. Som åklagare är det också vårt uppdrag att se till att de händelser som är brott blir hanterade för hela samhällets räkning.”

Skrevs av 60 chefer på myndigheten som en reaktion på #medvilkenrätt

RELATERADE ARTIKLAR:

2018-01-09 | #metoo: Med vilken rätt

2017-12-13 | #metoo: Nu samlar Feministiskt perspektiv alla uppropen

Den 14 november 2017 publicerades juristernas #metoo-upprop #medvilkenrätt i Svenska dagbladet. Kraven var ”Ett omedelbart slut på sexualiserande, marginaliserande, nedvärderande och utnyttjande av kvinnor i vår bransch. Att ni med maktpositioner – delägare på advokatbyråer, domstolschefer, chefer för myndigheter med flera – tar ert ansvar, samt att både kvinnor och män uppmuntras till att bryta tystnadskulturen på arbetsplatsen.” Vad har hänt?  

– Den stora behållningen av #medvilkenrätt är att ensamheten luckrats upp. Det säger Lina Hjorth, domare, som arbetar som rättssakkunnig på regeringskansliet.

– Tidigare har det funnits en rädsla på arbetsplatserna för att prata om de här sakerna. Man vill inte vara en jobbig typ som förstör stämningen. Men nu är man inte lika ensam. Jag har känt mig otrolig stärkt och peppad, när jag träffat kollegor i arbetet har jag tänkt: ”Jaha! Där är du, vi stöttar varandra, nu är vi allierade!” 

– Hur kan vi i de rum där höga juridikchefer utses se till att personer som konsekvent trakasserat kvinnor inte lyfts vidare uppåt utan se till att personer som har medvetenhet om och arbetar för ett jämställt arbetsklimat lyfts upp? Vi är många jurister och advokater som börjat diskutera detta nu. 

I de delar av juristbranschen där hon rört sig finns av tradition hierarkiska strukturer.

– Och det vete sjutton vad vi kan göra åt männen som fortsätter i skydd av andra män eller i skydd av att kvinnor inte berättar. Kollegor har varit rädda att få sina karriärer förstörda om de säger nej till höga chefer. Kvinnor har fått karriärer förstörda. Vår bransch är stor, men ändå liten inom varje fält, en liten grupp personer får därför lätt mycket makt, säger Lina Hjorth.

Sexuella trakasserier grund för utredning

#metoo handlar om sexuella trakasserier. Det kan vara straffbart om de klassas som sexuellt ofredande 6 kap 7 § i Brottsbalken. Fast det behöver inte vara straffbart enligt brottsbalken utan i begreppet ligger även obehaglig beröring, stirrande, uttalanden, gester eller insinuationer med sexuell anknytning. Sexuella trakasserier utgör i allra högsta grad grund för utredning av det som inom advokatsfären benämns som disciplinära ärenden. På Advokatsamfundet berättar dess vice ordförande Eva-Maj Mühlenbock att samfundet har ett forum som finns till just för att stävja alla former av oetiskt uppförande hos advokater, Disciplinnämnden. Elva ledamöter granskar fall där advokater kan ha brustit mot det som kallas god advokatsed. Men hos Disciplinnämnden finns endast enstaka anmälningar de senaste åren som rör sexuella trakasserier.

– Advokatsamfundets styrelse har nyligen meddelat ett vägledande uttalande med innebörden att en advokats skyldigheter och ansvar rörande arbetsmiljö och diskriminering är ett ansvar enligt god advokatsed. Det är viktigt att tydliggöra detta, säger Mühlenbock. 

Men varför har nästan inga anmälningar gjorts?

– Vi som ska stå upp för våra klienter, lyfta fram det som är rätt, det krockar så totalt med yrkesrollen att bli utsatt för sexuella trakasserier av en kollega eller en chef, och är så förminskande. Jag har funderat mycket på varför de brottsliga gärningar som begåtts mot oss inte har anmälts? Det säger mycket om den skam som den här typen av utsatthet väcker. Det finns också en utsatthet i form av beroendeställning till sin arbetsgivare, säger Eva-Maj Mühlenbock, som i våras ledde seminariet ”#medvilkenrätt– vad händer nu?”. Det hölls efter Advokatsamfundets enkätundersökning där 33 procent av de svarande 1 621 kvinnliga advokaterna och biträdande juristerna som var yngre än fyrtio år hade utsatts för sexuella trakasserier under sin tid på advokatbyrå.

– Vi arrangerade en hearing, med unga biträdande jurister och advokater. Jag var väldigt illa berörd av alla de vittnesmål som kom upp under uppropet #medvilkenrätt och även under vår hearing. Samtidigt är jag stolt över att kunna vara en del av förändringen. För detta kommer att förändras, säger Eva-Maj Mühlenbock.

 Hur ska Advokatsamfundet fortsätta arbetet? 

– Vi kommer att bilda en referensgrupp av engagerade advokater och biträdande jurister som tillsammans med styrelsen ska fortsätta att arbeta med frågorna. Vi kommer även på andra sätt att fortsätta lyfta frågan, hålla dialogen vid liv, stötta våra medlemmar och uppmana dem att anmäla till Disciplinnämnden. Ingen form av trakasserier är förenliga med god advokatsed. Men i grunden är det ute på arbetsplatserna det konkreta arbetet måste ske.  Alla advokater vi talat med säger samma sak. Arbetsgivarna har stort ansvar.

Förlegad syn på sexualitet

–Kompetent arbetskraft förloras i och med alla kvinnor som inte vill vara kvar på arbetsplatser där de utsätts för sexuella trakasserier och rå jargong. Är signalen ”här vill vi ha mediokra män hellre än högkompetenta kvinnor” den som byråerna vill sända ut? Det är upp till varje ledning på byråerna att ta sitt ansvar, säger Silvia Ingolfsdottir Åkermark, delägare i en advokatbyrå. Redan när hon satt ting år 2002 startade hon och en kollega en feministisk bokklubb.

– Den blev vi väldigt ifrågasatta för, men vi reagerade över den jargong som rådde, både under juristutbildningen och på de arbetsplatser där vi och våra kvinnliga kursare börjat, där fokus låg på vårt kön istället för på vår kompetens. Synen på mäns och kvinnors sexualitet var förlegad, och vi såg även hur illa kvinnor som målsägande behandlades vid fall som rörde relationsmål. Vi visste att branschen måste förändras.

När juristernas och advokaternas #metoo-upprop femton år senare blev verklighet, först i en Facebookgrupp, där tusentals kvinnor i branschen anslöt sig på några dygn, höll Silvia Ingolfsdottir Åkermark på att missa allt.  

– Jag befann mig i skärgården och hade stängt av Facebook-appen. Som tur var slog jag på den så snart vi kom hem och kände att nu äntligen!  Rättsväsendet behöver förändra sina strukturer i grunden. Delägarförhållandet på byråerna måste bli jämställt och myter genomskådas, som den om att kriminella män bara vill ha män som försvarsadvokater.

– Det är en spridd sanning inom brottmålsbyråerna, men den stämmer inte. De som fått kvinnor som försvarsadvokater vill i princip aldrig byta, säger Silvia Ingolfsdottir Åkermark, som själv efter mer än nio år på åklagarmyndigheten nyligen bytte till Brottsbyrån Advokaterna Åkermark. Där är hon delägare tillsammans med Johan Åkermark.

 – Jag tror att den är en av få byråer i branschen, som är helt jämställd. Vi har 50–50 på delägarsidan, vi anställda är två kvinnor och två män. Att inte fler män bryr sig om att arbeta för en jämställd arbetsplats: Hur kan de inte vilja sätta sig in i vad som ligger bakom dessa strukturer och vara med och förändra?

 Vad önskar du ska hända nu utifrån #medvilkenrätt?

 – Att kvinnor kommer fram i de stora rättegångarna. Ta terroristrättegången mot Rakhmat Akilov, könsfördelningen var jämt fördelad för målsägandebiträdena, i övrigt fanns två manliga domare, två manliga åklagare och två manliga försvarsadvokater. I stora rättegångar av nationellt intresse är det viktigt att uppställningen är jämställd bland alla aktörer. Att män tar sitt ansvar. Kvinnor har lyft upp en av landets största diskrimineringsfrågor, sexuella trakasserier inom arbetslivet, nu är det männens tur att agera. Sist, och nu sticker jag ut hakan lite, för ytterst är naturligtvis ansvaret männens för allt detta som #metoo-uppropen visar, men för att kvinnor ska kunna kliva upp i hierarkin på arbetsplatserna måste de ha tid att göra det! Det privata hör ihop med karriären. Mitt råd till alla unga kvinnor: Välj en jämställd partner!  

Sista ordet går till studenterna. Den feministiska juridikföreningen Femjur Stockholm lyfter fram att gruppen bakom grundinitiativet #medvilkenrätt har bytt namn till ”kvinnliga och icke-binära jurister”.

 – Den gått från att vara ett initiativ, en ”hashtag”, till att i dag vara en pågående förändring, ett forum för kvinnliga och ickebinära jurister att diskutera den problematik som gömts undan under så lång tid, säger ordförande Liza Yandam och vice ordförande Alice Alexandersson, som för Femjur Stockholm styrelsens talan.  De har hållit en paneldiskussion vid universitetet om vilken inverkan #medvilkenrätt haft på juristkåren och besökt en affärsjuridisk byrå. 

Nu pratar alla om det

– Under båda dessa tillfällen insåg vi hur hela klimatet kring den feministiska debatten förändrats. Det som tidigare ansågs vara radikalt, eller i vart fall allt för framåtsträvande för den traditionsstyrda kåren och dess arbetsplatser, var plötsligt ett välkomnat ämne. HR-avdelningarna pratade om det, delägare pratade om det, lärare pratade om det, Advokatsamfundet pratade om det och studenterna pratade om det.

– #medvilkenrätt krävde inte bara en egentligen väldigt självklar sak – en jämställd arbetsplats utan sexuella trakasserier – utan gav oss en möjlighet att ställa krav gentemot arbetsgivare, kollegor och vänner utan att det var ifrågasatt. Det gav oss medvind!   Stockholms universitet har också gått ut med tydlig information om var sexuella trakasserier kan anmälas.