Sophie Sager skandaliserades och förlöjligades, men hennes våldtäktsanmälan blev historisk.

Historiskt lexikon synliggör kvinnors kamp och nätverk

2018-03-09 | Maria Jacobson padlock

KULTUR

På torsdagen, den 8 mars, invigdes Sveriges första kvinnobiografiska webblexikon. Det innehåller information om tusen kvinnor och deras insatser i Sverige genom århundradena. Lexikonet ska råda bot på osynliggörandet av kvinnor i historieskrivningen.
– Ett exempel ur samlingen med anknytning till #metoo-rörelsen är Sophie Sager. Hon var den första kvinnan som polisanmälde ett våldtäktsförsök runt 1850, säger Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap och en av projektledarna.

Invigningen ägde rum på Göteborgs universitets humanistiska bibliotek på torsdagen. Publiken var stor och många kvinnokämpar fanns på plats. Uppenbart nöjda – ett lexikon om kvinnor av den här dimensionen har saknats.

– Kvinnor har bland annat av juridiska skäl ofta förhindrats att göra avtryck i offentligheten i eget namn, säger Maria Sjöberg, professor i historia vid Göteborgs universitet. De har inte räknats som egna personer utan stått under mäns förmyndarskap. Deras insatser har inte räknats.

Några områden där kvinnor gjort betydelsefulla insatser är omsorg och utbildning. Det är områden som inte passat de traditionella urvalskriterierna för biografiska lexikon, områden där män verkat har prioriterats.

Lättnavigerat och tvåspråkigt

Under två år har omkring 400 specialister vid olika lärosäten och kulturinstitutioner arbetat för att ta fram och sammanställa biografiska data, artiklar och levnadsteckningar om tusen kvinnor. Ett flertal kompetenser är knutna till projektet, bland andra språkteknologer och infrastrukturkonstruktörer. Lexikonet finns på internet på svenska och engelska i form av en databas, tillgänglig för alla. Söksystemet är enkelt och infrastrukturen är lättnavigerad, vilket demonstrerades för publiken.

Många av kvinnorna är pionjärer inom sina områden, exempelvis den första prästen och läkaren.

– Tanken på ett kvinnobiografiskt lexikon har funnits i många år men resurser har saknats. Under årens lopp har vi sökt pengar från olika håll men fått nej. Vi tänkte att i världens mest jämställda land skulle det här projektet vara givet, säger Lisbeth Larsson. Men det var först när vi kom på att vi kunde söka pengar för att bygga infrastruktur det verkligen lossnade och vi fick resurser.

– Vi hoppas att lexikonet ska uppmärksammas och komma till nytta i undervisningen på alla nivåer samt i forskning. Det kommer att ge nya perspektiv, ny kunskap och nya källor, menar Maria Sjöberg. Historieskrivningen kan på så vis bli mer representativ när det gäller vem som utfört vad i det förflutna.

Börjar inte om från början

Ulrika Lagerlöf Nilsson är forskare i historia och ingår i redaktionen. Hon menar att lexikonet kan fungera som en ”teaser”, en ögonöppnare.

– Lexikonet är en bra startpunkt för alla som vill forska vidare, eller lära mer om en historia som inte tidigare har nedtecknats. En läro- och forskarprocess blir enklare och kortare med tillgång till den här databasen.

En aspekt som togs upp under invigningstalen var att nya generationer av unga kvinnor – med intresse för feminism – har en känsla av att de får börja om från början, att ingen tidigare har gjort något. Kvinnor vet inte sin historia. Det framställs som om ingen kvinna någonsin har uträttat något, utan att det är först nu, i modern tid, det har börjat hända.

I publiken fanns bland andra Lis Hellström Sveningson, kulturjournalist och kritiker. Vad säger du om det nya lexikonet?

– Jag skulle vilja säga att det är historiskt. Ett så här omfattande lexikon är helt suveränt. Och det är inte enbart de enskilda kvinnorna som beskrivs utan också vilka nätverk de har ingått i, apropå att det så ofta sägs att män, men inte kvinnor, har goda nätverk.

Arbetet fortsätter

Ingrid Holmquist, professor emerita i genusvetenskap på GU, var också påtagligt nöjd.

– Jag tror det här kan stärka genusvetenskapen som fortfarande anses vara lite mjuk som vetenskap betraktat. Den är inte heller särskilt synlig för fler än de mest invigda.

Arbetet med det kvinnobiografiska lexikonet tar inte slut med invigningen utan fortsätter. Förhoppningen är att ytterligare tusen kvinnor ska införas de närmaste åren.

Och vad hände med Sophie Sager? Hon blev skandaliserad och hennes anmälan ansågs grotesk och löjlig. Så småningom emigrerade hon till Amerika. Men rätten dömde till hennes fördel och också det domslutet är historiskt.

Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap, Göteborgs universitet, i projektledningen.

Ulrika Lagerlöf Nilsson, forskare i historia, ingår i redaktionen. I bakgrunden bland andra Agnes Vold, professor i klinisk bakteriologi (mönstrad klänning), och Katarina A Karlsson som stod för sång på invigningen (rött hår).