Svenska ambassaden i USA stoppade verk av Falkholt

2018-02-26 | Martin Brusewitz padlock

KULTUR

Konstnären Carolina Falkholt är efter 17 år tillbaka i USA. Hennes konst väcker uppmärksamhet. Ett verk har målats över och nu kan Feministiskt perspektiv avslöja att ett annat verk stoppats från att visas på svenska ambassaden.

I höstas bjöds Carolina Falkholt in till den svenska ambassaden i Washington DC för att visa upp några av sina verk och samtala med en annan svensk konstnär, Anna U Davis. Nu kan Feministiskt perspektiv avslöja att ambassaden stoppade ett av Carolina Falkholts verk från att visas.

– Ambassadören kallade in mig till sitt rum och bad mig att inte visa ett av verken. Det var både press och morötter. Jag känner mig på ett sätt sviken av ambassaden. Samtidigt är ambassadören supertrevlig och stöttande och har hjälpt mig mycket, säger Carolina Falkholt.

Verket hon ville visa var egentligen en skiss på ett eventuellt projekt. Ett projekt som i verkligheten har liten chans att någonsin genomföras. Carolina Falkholt har digitalt manipulerat ett foto av Vita huset så att det ser ut som att en enorm duk hängts över det amerikanska maktcentrats ikoniska framsida. På duken är en enorm fitta målad som samspelar med den fontän som står framför byggnaden. Vita huset får en jättefontän-orgasm.

Utmanar gränser

När Feministiskt perspektiv mejlar svenska ambassaden och efterlyser en kommentar kring eventet samt kring ”en eventuell censur av ett verk” kommer ett svar via mejl med citat från den svenska ambassadören i Washington DC Karin Olofsdotter:

”Carolina Falkholt är en fantastisk svensk konstnär. Hon utmanar gränser och tabun, tar risk, sätter fingret på strukturer och makt. Det var också därför vi bjöd in henne till ett samtal om svensk konst.”

Hon skriver också:

”På ambassaden arbetar vi med kulturfrämjande och att skapa samarbeten och synlighet i USA för svenska konstnärer, av alla genrer. Feministisk utrikespolitik genomsyrar vårt arbete dagligen på ambassaden.”

Men ingenting sägs om ”ett eventuellt censurerat verk”. Feministiskt perspektiv upprepar då sin förfrågan och förtydligar den via telefon med en ambassadanställd. Ytterligare ett svar från ambassadören kommer, även detta via mejl. Karin Olofsdotter skriver att det för ambassaden är en viktig principfråga att konsten är fri och att ambassaden värnar och driver frågan om yttrandefrihet:

”Det här handlade om att Carolina Falkholt dagen före kom med ett nytt förslag med annan inriktning för vårt planerade event. Med hänsyn till de andra i panelen, gästerna och partnerorganisationen ville vi inte ändra upplägget. Dessutom har jag som myndighetschef att tänka på säkerhet vid evenemanget och därför hade vi en dialog om att vi ville behålla det tänkta upplägget på ambassadens event.”

Collage. Bild: Carolina Falkholt

En viss sorts styrka

Sedan dess har mer kontrovers uppstått kring Carolina Falkholts konst.

På julafton rullade Carolina Falkholt iväg en röd skylift (”min pansarvagn”) från en vägg i området Lower east side på Manhattan där hon just färdigställt en stor muralmålning föreställande en vagina med massa ögon på, ett av hennes återkommande motiv. Hon körde liften till en annan stor, tom vägg och där målade hon en tre våningar hög erigrerad, lilaröd penis. Den väckte rabalder och skapade rubriker. Allt från svenska kvälls- och dagstidningar till New York times och The Guardian skrev om händelsen. Efter tre dagar målades den över.

– Hur pratar vi egentligen om sexuell mångfald i det offentliga rummet? Världen är ju fortfarande väldigt heteronormativ. Speciellt här i USA som har en president som inskränker på mänskliga rättigheter. Han bygger hela sitt presidentskap på cirkusestetik, med kameror och hejaklackar. Han agerar som en performancekonstnär. Jag försöker interagera med det utifrån de medel jag har och målade en kuk som är betydligt större än hans. Det är att markera ett globalt sexuellt territorium. Då just kuken är synonymt med en viss sorts styrka så ville jag visa att samtidskonsten är stark och att den har en politisk sprängkraft med vilken förlegat tänkande kan trasas sönder i nya diskurser.

Tidpunkten ingen slump

Carolina Falkholt är i New York sedan i september på ett stipendium från Konstnärsnämnden, ett Iaspis. Under ett år får hon tillgång till en studio i East Williamsburg på ISCP, International curatorial och studio program, och en lägenhet i West Village plus 250 000 kronor för omkostnader.

Tror du att det är en slump att just du, känd för feministisk konst och för att måla stora vaginor på väggar, är här just nu i Trump- och #metoo-tider?

– Jag arbetar med offentlig konst som ofta är kontroversiell och politisk och jag är här just nu då USA har skaffat sig en diktator och befinner sig i en nationell politisk kris. Nej, det är ingen slump.