Bild: Sarah, Flickr

Skärpt skadeståndsansvar drabbar redan utsatta föräldrar

2018-02-13 | Ina Blomster padlock

EKONOMI

Ensamstående mammor drabbas hårdast av reformen om skärpt skadeståndsansvar för föräldrar till barn som döms för brott.
– Det finns inte heller stöd för att reformen minskat ungdomsbrottsligheten, säger Anna-Lena Beutgen, utredare på Brottsförebyggande rådet, Brå, som utvärderat reformen på regeringens uppdrag.

FAKTA/Föräldrars ansvar

Föräldrar är enligt föräldrabalken skyldiga att vidta lämpliga åtgärder i syfte att hindra barnen från att orsaka skada för annan. Från den 1 september 2010 är vårdnadshavare skyldiga att ersätta personskada eller sakskada som barnet vållar genom brott, och skada som uppstår på grund av att barnet utsätter annan för kränkning genom angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära. Tidigare inträdde endast skadeståndsansvar för vårdnadshavaren för det fall att denne genom vårdslöshet underlåtit att förhindra att barnen orsakat skadan.

Lagändringen innebar därmed en skärpning av vårdnadshavarens ansvar för barnets handlingar. Vårdnadshavaren ska alltså inte längre kunna visas ha varit vårdslös utan har istället ett så kallat strikt ansvar. Förälderns ansvar är begränsat till ett belopp motsvarande en femtedel av det rådande prisbasbeloppet vid skadetillfället, cirka 9 000 kronor. Begränsningen gäller dock endast per skadehändelse vilket innebär att det vid flera skadehändelser kan resultera i att skadeståndskyldigheten för föräldern vida överstiger en femtedel av prisbasbeloppet.

2010 införde alliansregeringen ett strängare skadeståndsansvar för föräldrar som har vårdnaden om ett barn som vållat skada genom brott eller oaktsamhet. Syftet med reformen var bland annat att föräldrar skulle ta större ansvar för sina barn och att ungdomsbrottsligheten skulle sjunka.

– Något sådant samband har vi inte hittat, säger Anna-Lena Beutgen. Tvärtom kan relationen mellan föräldrar och barn försämras, särskild om den redan är ansträngd.

Dessutom slår reformen ojämlikt. Hårdast drabbas de som redan är ekonomiskt utsatta – ensamstående mammor.

– Det är en grupp som ofta har en svag ekonomi. Det solidariska skadeståndsansvaret blir en ytterligare press för dem som dessutom får negativa konsekvenser för de andra barnen i familjen, säger Anna-Lena Beutgen.

Mammor oftare närvarande

Eftersom det inte finns samlad statistik över antalet skadestånd som utdömts i tingsrätten och inte heller över antalet skadestånd som föräldrar dömts till genomförde Brå en domarundersökning sensommaren 2017 om mål där 15-17-åringar dömts till skadestånd för brott. Samtidigt undersöktes hur många av dessa domar som även innebar skadestånd för föräldrarna. Av periodens 140 domar innehöll 76 stycken en skadeståndsdom även för en eller två föräldrar. I de fall föräldrarna inte dömdes berodde det i 85 procent av fallen på att målsägaren inte riktat skadeståndsanspråk mot föräldrarna.

De flesta av föräldrarna betalar både sin och barnets del inom 30 dagar. 15 procent av ärendena under perioden januari 2015 till den sista juni 2016 förblev obetalda efter Kronofogdens indrivningsförsök. I 96 procent av fallen hade föräldrarna sedan tidigare skulder hos Kronofogden. Av de 67 föräldrar som inte betalade sin skuld var 43 mammor och 24 pappor. I Brås domarstudie var det i 16 procent av fallen en mamma som döms till skadestånd jämfört med 1 procent där en pappa döms.

– Mammor är oftare närvarande på huvudförhandlingarna än papporna och yrkanden om skadestånd mot en förälder som inte närvarar dras oftast tillbaka, säger Anna-Lena Beutgen. I domarstudien är en pappa ensam närvarande i bara fyra procent av fallen medan en ensam mamma är med i tjugofem procent av fallen.

Rättssäkerhetsproblem

Reformen har också inneburit rättssäkerhetsproblem för föräldrar som döms till skadestånd.

– Tidsfristerna i ungdomsmål är korta och informationen om det solidariska skadeståndet är bristfälligt. Det är svårt för de föräldrar som önskar jämkning av skadeståndet eftersom bevisbördan ligger på dem, säger Anna-Lena Beutgen.

Tidsbristen innebär även att domstolen inte alltid hinner ordna tolk när det skulle behövas. Föräldrarna har inte heller rätt till offentligt finansierat ombud.

Reformen har inte heller lett till att skadestånden i större utsträckning blir betalda, dessutom har merarbetet för rättsväsendet blivit betydande.

Sammantaget visar Brås utredning att remissinstansernas skepsis mot reformen var befogad och myndigheten huvudförslag är att det solidariska ansvaret tas bort.

Om regeringen väljer att behålla systemet föreslår Brå åtgärder för att minska risken för ekonomiska konsekvenser för ekonomiskt utsatta familjer; öka rättssäkerheten för föräldern; samt öka målsägarens möjlighet att dra nytta av reformen. Brå vill också att möjligheterna att följa upp tillämpningen av reformen förbättras, genom att myndigheterna registrerar de uppgifter som krävs.

Vid årsskiftet var 291 barn registrerade hos Kronofogden som skadeståndsskyldiga. 86 procent var pojkar. Snittskulden var 17 095 kronor och medianskulden 7 902 kronor. Den högsta skulden var 247 000 kronor.