FAKTA/Kurder och Syrien
Sedan Syrien blev republik 1946 har syrier med alawitisk, sunnitisk, kristen och kurdisk bakgrund aldrig tillåtits bestämma över framtiden.
I enlighet med principen ”Härska genom att söndra” gavs all makt till minoriteten alawiterna, som utgör 12 procent av befolkningen. Alla viktiga poster inom staten och ekonomiska resurser tillföll alawiterna medan sunni-araber och kurder behandlades som andra klassens medborgare. Baath-partiet tog makten i Syrien 1963. Förtrycket mot såväl sunniaraber som kurder blev ännu värre. Syriens nästan fyra miljoner kurder nekades alla sina politiska, kulturella och medborgerliga rättigheter. Hundratusentals kurder nekades medborgarskap och id-handlingar trots att de bott där i tre generationer det vill säga sedan innan landets grundande.
Förordningsnummer 49 i den syriska grundlagen berövar kurder rätten att ärva eller på annat sätt överlåta sin mark till en annan kurd. Damaskus har i årtionden tvingat kurder lämna sina områden och tvångsflyttat arabiska syrier till de kurdiska områdena.
I mars 2011 utbröt ett inbördeskrig i Syrien. Kurderna bestämde sig för att bilda sin egen militärstyrka i YPG (Folkets försvarsenheter) och YPJ (Kvinnornas försvarsenheter).
Källa: Utrikespolitiska institutet (2017), med flera
”Vår operation i Afrin syftar till att eliminera PKK/KCK/PYD-YPG (kurdiska styrkor och grupper) och Daesh (IS) och rädda den fredliga broderbefolkningen från våld och förtryck”, sade Turkiets president Recep Tayyib Erdogan strax efter att 72 turkiska flygplan angripit olika områden i Afrin. Som det enda statsöverhuvudet i världen likställer Erdogan dagligen den internationellt respekterade och icke terrorstämplade YPG (Folkets försvarsstyrkor) med terrorstämplade Daesh/IS.
– För att minska sympatierna för YPG vill Erdogan terrorstämpla YPG men Turkiets officiella argument för att angripa Afrin är snarast löjligt. För det första finns inte Daesh i Afrin. Det är känt över hela världen. För det andra har vår (kurdernas självstyre i Syrien) aldrig hotat Turkiet. Erdogan har aldrig velat bekämpa Daesh. När terroristerna i Daesh dominerade längs Turkiets gräns genomförde Erdogans armé aldrig någon militär attack i Syrien, säger Shiyar Ali, Skandinavien-representant för PYD/YPG, till Feministiskt perspektiv.
– Vi har nästan eliminerat Daesh och förhindrat att global terrorism får större spridning. Men när vi blir attackerade av Turkiet är det ingen som bryr sig om oss. Det verkar som att vi är övergivna. Det mest bisarra är att vi inte får stöd av Nato-landet USA som vi samarbetat så länge med. Det hela blir ännu pinsammare – när ett annat Nato-land angriper oss blundar Nato-landet USA! Det känns inte bra, säger Shiyar Ali vidare.
Under kriget mot terrorrörelsen Daesh hyllades de stridande kurderna världen över, inte minst kvinnorna i YPJ (Kvinnornas försvarsenheter). Medan västvärlden bekämpade Daesh med drönare och stridsplan, förintade kurderna terrorrörelsen bäst på marken. Kurdernas kamp i staden Kobane och Raqqa gav stora rubriker och vann internationella sympatier.
Maktkampen
Men nu i samband med Turkiets angrepp på staden Afrin hörs inga högljudda protester. Uttalanden från EU, FN och Nato har knappast fördömt Turkiet som man anser har rätt ”att försvara sig mot terrorismen”. Frankrikes utrikesminister Jean-Yves le Drains begärde i helgen att Turkiets angrepp på Afrin skulle tas upp i FN:s säkerhetsråd. På tisdagen meddelades att FN:s säkerhetsråd inte fördömer angreppet. Med andra ord har Turkiet tillsvidare fria händer att angripa Afrin i luften och på marken tillsammans med Fria syriska armén, som sägs uppgå till 10 000 och utbildas i Turkiet.
– Min gissning är att Ryssland inte ville ha ett fördömande av Turkiet i FN:s säkerhetsråd där ett veto-land kan stoppa ett beslut. Ryssland har tyvärr gett tillstånd till den turkiska militären att bomba Afrin, menar Shiyar Ali, Skandinavien-representant för PYD/YPG.
Men varför angrips Afrin och varför just nu?
– Erdogan har stor-ottomanska ambitioner. I hans ögon är till exempel Afrin, Aleppo och Mosul turkiska områden eftersom dessa områden en gång i tiden var del av det ottomanska imperiet. I och med att han ser sig som en ”sultan” vill han återerövra dessa områden, om han kan, säger Shiyar Ali och ger sin syn på den strategiska betydelsen av Afrin, som ligger mellan Turkiet och Aleppo:
– Staden Afrin ligger nära Medelhavet. Erdogan är mycket orolig att ett kurdiskt självstyre med Afrin kan sträcka sig till Medelhavet. Afrin är viktigt för enklaven som binder samman de tre kurdiska kantonerna i den självstyrande multietniska federala administrationen. Afrin ligger inte i det område som militära koalitionen mot Daesh har luftansvar för.
– Turkiet vill inte ha USA:s närvaro i Syrien efter Daeshs fall. Turkiet tolkar USA:s närvaro som att USA planerar ett nytt markkrig mot Bashar al Assad i Damaskus. Turkiet oroar sig över att USA ger stöd till ett kurdiskt självstyre i ett post-Assad-Syrien, är Shiyar Alis tolkning av en komplicerad maktkamp om Syrien.
Demokratiska unionspartiet, PYD, koalitionen som styr den autonoma kurdiska regionen Rojava i Syrien, kritiserade Rysslands ställning officiellt i ett uttalande på lördagen. PYD anklagar Ryssland för att ha svikit sina löften och överenskommelsen med kurdiska styrkor. Keno Gabriel, språkrör för Syriens demokratiska styrkor (SDF), sade på måndagen enligt Aljazeera att kurderna hade en överenskommelse med Ryssland om att bevaka Afrin, men nu tillät de Turkiets krigsplaner att attackera staden, det betyder att Ryssland svek oss".
Rysslands officiella uttalanden om attacken mot Afrin har varierat. I ett av dem sade Kreml att ”Turkiets militära aktion (mot Afrin) är legitim”. Den 20 januari meddelade det ryska försvarsdepartementet att ”USA:s okontrollerade vapenstöd är orsaken till den höga spänningen i Afrin”.
– På något sätt har Ryssland fått ansvaret för Afrin, säger Shiyar Ali som anser att USA:s planer på att stanna i Syrien för att träna en ”gränsstyrka” på 30 000 personer, ledd av kurdiskt dominerade rebeller, längs Turkiets och Iraks gränser, kan ha lett till Turkiets attacker på Afrin.
Svagt stöd
Proteströsterna har inte varit många i Sverige heller. Den enda partiledare som protesterat kraftigt mot Turkiets militära attack mot staden Afrin är vänsterledaren Jonas Sjöstedt. Dessutom gav Sverige stöd till det ovannämnda extramöte i FN:s säkerhetsråd.
Riksdagsledamöterna Amineh Kakabaveh (V) och Jabar Amin (MP) har lämnat var sin interpellationsfråga till utrikesminister Margot Wallström. Bland annat kräver de att den svenska regeringen och EU fördömer och stoppar Erdogans ”folkrättsbrott” och angreppen på på Afrin.
MEST KOMMENTERAT
SENASTE KOMMENTARERNA
Eva Schmitz - Jag vill bara hänvisa till min avhandling från 2007: Systers
Om Var Grupp 8 en feministisk organisation?
Abraham Adolfsson - Och härtill bör kanske sägas att jag är Finne och uppvuxen i
Om #bildskolan 21: Att äta Den Andre
Abraham Adolfsson - Ja, det är väl jättebra att ha ett intresse att ta till sig
Om #bildskolan 21: Att äta Den Andre
Per A.J. Andersson - Betalda övergrepp? Hmm… Brott ska lagföras, inte klumpas iho
Om Porr handlar om betalda övergrepp
Eva Annonssida - Finns ingen kärnvapen på marknadstorg.se
Om Nobels fredspris till kampanj för att avskaffa kärnvapen
gudrun tiberg - Hello nya Fempers nyheter! Underbart att allt blir tillgän
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
Eva NIkell - Jag är definitivt med dig, även om jag tyvärr inte sitter i
Om Rödgrönt ointresse för fred och nedrustning borde oroa många
Barbro Frost - Radikala och bra synpunkter.
Om Var inte målet att vi skulle jobba mindre?
Arina Stoenescu - Heja och tack för att ni finns! Glad första maj!
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
Frederick Lidman - Lite osäker på vad det här betyder i praktiken. Sidan femini
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
MEST LÄST