Anna-Karin Waenerlund forskar om kvinnor, sport och media

2018-01-12 | Bella Frank padlock

SPORT

Just nu pågår ett forskningsprojekt över hur jämställd – eller ojämställd – sportbevakningen är i svensk media. Den ingår i ett större forskningsprojekt på EU-nivå och i Sverige är det Anna-Karin Waenerlund från Girls in Sport som står för forskningen vars första del kommer att presenteras i början av mars på Handelshögskolan i Stockholm.
– De som har fått en mer jämlik sportredaktion har haft det även på högre nivå, säger Anna-Karin Waenerlund.

RELATERAT MATERIAL:

2016-11-29 | Få brittiska sportartiklar skrivs av kvinnor

2016-11-15 | Strong Girls väcker idrottslust

2014-07-28 | Sexism ett av flera hinder för flickor inom brittisk idrott

2016-04-29 | Hat och hot mot kvinnor inom sportjournalistiken i fokus

2016-02-26 | Villkorad framgång för kvinnor inom idrotten

Räkna med kvinnor – nationell rapport för Sverige i projektet Global Media Monitoring Project 2015.

Anna-Karin Waenerlund började jobba med forskningsprojektet kring kvinnor, sport och media tidigare i höstas. Sedan i oktober har hon intervjuat medierepresentanter – tv på nationell och lokal nivå, press på nationell och lokal nivå och radio på lokal nivå. Samtidigt pågår den kvantitativa inhämtningen av data, som dock görs genom en brittisk datainsamlingsorganisation. Materialet får Anna-Karin Waenerlund sedan analysera.

– Vi vet inte hur den datan ser ut än, men vi har kanske en känsla för hur det ser ut. Att en del sporter har mer jämlikt utrymme än andra.

– Det finns rapporter om nyhetsflödet generellt, och där sackar sporten efter den övriga nyhetsrapporteringen, säger hon.

Anna-Karin Waenerlunds arbete ingår i ett större europeiskt forskningsprojekt finansierat av Erasmus och Sport Programme of the European Union. Förutom Storbritanniens Women in Sport UK, ingår European Institute for the local development i Grekland, stiftelsen Forsim på Malta och West university of Timişoara i Rumänien bland annat. Avstampet är ett EU-direktiv om jämställdhet, men arbetet utgår också ifrån hur viktig fysisk aktivitet är för en god hälsa. Det finns också en önskan om att öka jämställdheten i mediebevakningen och minska könsstereotyper i medierna, minska användningen av sexistiska uttryck och infantiliseringen av kvinnor:

– Det är en aspekt som skiljer sig mycket mellan länderna. Exempelvis hur man använder för- och efternamn, säger hon och pekar på att kvinnor oftare benämns enbart med förnamn.

– Det kan också handla om att man skriver fotbolls-VM och kanske damfotbolls-VM. Utifrån mina intervjuer verkar det som i Sverige har man kommit förbi mycket men det är fortfarande inte klart huruvida det är bäst att lägga till ett prefix eller om det ska vara helt genusneutralt. En del kan tycka att det blir tydligare om man lägger till ”dam” och ”herr”, andra tycker det är oväsentligt. Det är rätt spännande, vad är eftersträvansvärt? Är det viktigt?

Intervjuer om strategi och mål

Datan samlas in från både tidningar, tv och radio och det första materialet är nu insamlat, och den andra omgången ska komma innan sommaren. I de intervjuer hon har gjort med medierepresentanter har de berättat hur det ser ut med andelen kvinnor i deras egna spalter eller inslag – och det skiftar rejält. Den högsta siffran har legat på 47 procent kvinnor, den lägsta på omkring 17 procent. Många av de hon intervjuat har haft ganska bra koll på hur det ser ut. En central frågeställning har varit i hur de intervjuade ser på jämställdhetsfrågan och huruvida de har strategier och målsättningar för ett förändringsarbete.

– Mitt fokus har varit på hur de ser på jämställdhet i det de producerar utåt. Många är benägna att prata om jämställdhet vad gäller anställda och hur strukturer inom organisationen påverkar.

– De som har fått en mer jämlik sportredaktion har haft det även på högre nivå, de som inte har det har sett att det varit svårt att rekrytera jämlikt. Eftersom det finns ett hårt tryck på journalistiken finns det alltid många sökande och många är män, säger hon och pekar på att det finns forskning som tyder på att vilket kön en reporter har påverkar vem hen intervjuar. Både i Norden och globalt är det omkring 20 procents chans att en man intervjuar en kvinna. Är reportern kvinna är chansen lite större att hon intervjuar en kvinna – 30 procent.

Anna-Karin Waenerlund hoppas kunna bidra med kunskap som ska vara lätt att ta till sig och innehålla tips på hur den som är intresserad av frågorna kan jobba med dem i syfte att minska könsstereotyper och få en mer jämställd medierapportering. Något hon har sett under intervjuerna är att många redaktioner har försökt att räkna och mäta sin egen rapportering för att få reda på hur det egentligen ser ut, men att de kan skilja mycket på vad man vill göra med informationen:

– Det ser olika ut på beroende på vilken aktör det är, vissa vill ha en jämställd bevakning, andra kanske inte har det i sin målbild.

Att börja räkna är ett viktigt första steg, något Västerbotten-Kuriren började med 2002. I skriften Räkna med kvinnor, den nationella rapporten för Sverige i projektet Global Media Monitoring Project 2015 finns Västerbotten-Kuriren med som ett positivt exempel på hur det går att förändra innehållet i tidningen – och att det i grunden handlar om demokrati och att respektera läsarna. Tidningen gjorde en innehållsanalys och upptäckte att trots att 51 procent av deras läsare var kvinnor så utgjorde kvinnor bara 23 procent av nyhetsrapporteringen och på sportsidorna var siffran än lägre, bara 18 procent.

Ska ha samma förutsättningar

Efter tretton år var antalet kvinnor i den lokala nyhetsrapporteringen i Västerbotten-Kuriren i stället 49 procent och sportsidorna hade gjort en stor upphämtning, nu var 41 procent kvinnor. Tidningen lyckades med detta bland annat genom att vända sig till kvinnor som är aktiva idrottare i högre utsträckning snarare än bara till deras tränare, som i stor utsträckning är män. För Anna-Karin Waenerlund är det självklart att även sportbevakningen bör vara jämställd.

– Det går inte att se sporten som något isolerat, det är en del av vårt samhälle. Jag har två barn, en pojke och en flicka, jag vill att de ska ha samma förutsättningar i livet och det gäller även sport, säger hon och pekar också på att synas i media dessutom påverkar de ekonomiska förutsättningarna för elitidrottare att leva på sin sport eftersom det ofta lockar sponsorer:

– Utrymmet i media är en maktfaktor, både på ett högre strukturellt plan, men också genom att synligheten i media attraherar sponsorer. På elitnivå är det många män som har sporten som sitt arbete medan kvinnor kanske lägger lika mycket tid på det men det är en ändå fritidssysselsättning. Och om du inte har en lön för det du gör tappar du de rättigheter du har som anställd. Det är problematiskt på många nivåer. Sporten har inte följt med jämställdhetsarbetet i samma hastighet som det övriga samhället, säger hon och pekar på de enorma löneskillnader som råder mellan kvinnor och män som idrottar och pekar på SVT:s undersökning nyligen som visade att idrottsmän i genomsnitt tjänar 72 gånger mer än idrottskvinnor.

Tanken är att den första delen av forskningen kommer att presenteras i samband med ett seminarium i mars med sportprofiler och sportjournalistprofiler, i ett samarbete med Handelshögskolan. Hela forskningsprojektets arbete kommer att publiceras på en gemensam konferens den 18 oktober 2018 i London.

– Det viktigaste är att alla kan göra någonting, och att många gör det. Det händer mycket bakom kulisserna som man inte uppfattar som läsare eller tittare, säger Anna-Karin Waenerlund.