Oroande våldsupptrappning i Honduras

2017-12-14 | Carmen Blanco Valer , Jaime Gomez padlock

OPINION

Efter valet i Honduras har minst elva personer dödats då protester mot valfusk mötts med undantagstillstånd och militärt våld. Carmen Blanco Valer och Jaime Gómez, talespersoner för Feministiskt initiativ, befarar nu ett blodbad och kräver att den svenska regeringen sätter press på både EU och FN för att på plats tillgodose folkets demokratiska rättigheter och nå en fredlig lösning på den eskalerande konflikten.

Carmen Blanco Valer är urfolkspolitisk talesperson och Jaime Gómez utrikespolitisk talesperson för Feministiskt initiativ

Den 26 november hölls presidentval i Honduras där den sittande president, Juan Orlando Hernández, ställde upp för återval trots att grundlagen förbjuder det. Han ordnade så att högsta domstolen godkände hans kandidatur, något som den inte har lagligt mandat att göra. Oppositionens presidentkandidat, Salvador Nasralla, har vägrat att erkänna valresultatet eftersom rösträkningen inte gick rätt till. Valresultatets tvivelaktiga karaktär bekräftas OAS, de amerikanska staters organisation och EU:s valobservatörer.

Dagen efter valet, den 27 november, när mer än hälften av rösterna var räknade ledde vänsterkoalitionens kandidat Salvador Nasralla. Men mystiska omständigheter gjorde att valmyndigheternas datasystem slutade att fungera. När dessa började fungera igen hade situationen vänts till fördel för den sittande presidenten som nu påstods leda med 1,62 procentenheter. Självklart upprörde detta väljarna, som började gå ut på gatorna i protest mot valfusket och för att göra sina röster hörda.

Svaret från den omvalde presidenten blev att utlysa undantagstillstånd förra måndagen. Men åsidosättandet av medborgerliga rättigheter och demokratiska spelregler har bara bidragit till att de folkliga protesterna eskalerat i många honduranska städer. Regeringen har svarat med att tillkalla militärpoliser, vilket i sin tur lett till minst elva dödsfall. Dödstalet har bekräftats av FN:s högkommissarie för de mänskliga rättigheterna och den interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter (CIDH). Delar av poliskåren har valt att vägra skjuta mot demonstranterna och gå ut i ”strejk”. Risken är nu att regeringen skickar den regeringstrogna militären och att det hela mynnar ut i blodbad.

Den spända politiska situationen i Honduras började inte nu, utan för åtta år sedan då den folkvalde presidenten Manuel Zelaya störtades genom en militärkupp. Anledningen till kuppen var att Zelaya lovat genomföra en folkomröstning om grundlagen, något som kunde leda till en omorganisering av staten. Kuppen stöddes av den katolska kyrkan, det konservativa nationalistiska partiet, näringslivssektorer och USA. Även den sittande presidenten Hernández var direkt inblandad i kuppen.

Efter kuppen ökade fattigdomsnivåerna markant och gjorde Honduras till ett av de fattigaste länderna på den amerikanska kontinenten. Även korruptionen och brott mot de mänskliga rättigheterna i skydd av straffrihet ökade markant. Särskilt utsatta har människorättsförsvarare och miljöaktivister varit. Enligt organisationen Global witness är Honduras ett av de farligaste länderna i världen för miljöaktivister, urfolk och andra som ifrågasätter hänsynslös exploatering av naturresurser.

En av de många som drabbats av detta våld är urfolks- och miljöledaren samt feministen Berta Cáceres som tillhörde lencafolket och ledde organisationen COPINH. Hennes kamp mot bygget av ett vattenkraftverk gjorde att hon prisades med Goldmans miljöpris 2015. Året därpå mördades hon och även mordet fick miljöaktivister, urfolk och feminister från hela världen att reagera har de skyldiga ännu inte ställts inför rätta.

Mot denna bakgrund, befarar vi som arbetar med internationella frågor och urfolksfrågor inom Feministiskt initiativ en upptrappning av våldet och ökade kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Honduras. Därför kräver vi att den svenska regeringen sätter press på både EU och FN för att på plats bevaka situationen i Honduras och garantera att den populära vilja som uttrycktes i valdagen respekteras. Dessutom ska EU och FN hjälpa inblandade parterna att uppnå en fredlig lösning som garanterar att det civila samhället inte får betala för rättmätiga krav med sitt blod.