Cecelia T Danuweli, utrikesminister Margot Wallström, Jelena Memet och Lina Abou Habib.

Bild: Kvinna till Kvinna

Hoten mot försvarare av kvinnors rättigheter är globala

2017-12-02 | Sholeh Irani padlock

INRIKES

Kvinna till kvinna anordnade ett panelsamtal i en fullsatt sal på ABF-huset i Stockholm med anledning av internationella dagen för kvinnorättsförsvarare den 29 november. Medverkande var utrikesminister Margot Wallström tillsammans med inbjudna kvinnorättsförsvarare från Libanon, Liberia och Serbien. De diskuterade den politiska utvecklingen i världen med fokus på kvinnors rättigheter.

Samtliga i panelen berättade om sina personliga erfarenheter av att kämpa för kvinnors rättigheter. Kvinnorättsaktivisterna, som Kvinna till kvinna kallar Femdefenders, skildrade situationen i sina länder och talade om strategier för att hantera hot och våld i en värld där det blir allt svårare att uttrycka progressiva åsikter.

Lina Abou Habib från Libanon berättade att hon blev en försvarare av kvinnors rättigheter när hon i tonåren insåg djupet av diskrimineringen och förtrycket på livets alla områden.

– Nu, 50 år senare, när jag inser att min dotter möter samma hinder i livet förstår jag att jag inte kan sluta kämpa... Utmaningarna har blivit fler i dag och det är inte en sådan värld jag vill överlämna till min dotter.

Jelena Memet från Serbien anser inte att hon som feminist har något annat val än att agera för förändring. Memet lyfte ultranationalisternas frammarsch i Europa och i synnerhet i Serbien. Hon tog upp hot och våld som människo- och kvinnorättsaktivisterna samt hbtq-rättsaktivisterna möter. Motståndet mot kvinnors rättigheter ökar i oroväckande takt. Hon nämnde särskilt ultrahögerns försök att begränsa sexuella och reproduktiva rättigheter med fokus på rätten till abort. De progressiva krafternas möjligheter krymper för varje dag.

– Medierna i Serbien är inte längre fria. Högergrupperna har tagit över medierna.

Cecelia T Danuweli från Liberia berättade om sina personliga erfarenheter redan från barndomen, om våldet mot kvinnor och barn, om våldtäkterna i skuggan av krig och konflikt, om våldet i hemmet.

– 2002 gick jag med i kvinnorörelsen och började arbetet för fred, mot våldtäkter och våld mot barn. Jag behövde stå upp mot förtryck, och jag har stått upp som en kvinna sedan dess.

Vidare förklarade Cecelia T Danuweli den komplexa situationen i det krigsdrabbade Liberia där det finns en kvinna på presidentposten, men få kvinnor i beslutsfattande positioner.

– Snart är det val och kvinnor som kandiderar saknar resurser för att finansiera sina valkampanjer. Kvinnor kan inte bara vara kandidater, de måste bli valda också.

Utrikesminister Margot Wallström talade om utmaningarna i sitt arbete och berättade att hon också började tidigt i livet med viljan att förändra världen.

– I dag ser vi tyvärr krympande utrymmen för organisationer och individer som försvarar mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter.

Wallström uttryckte oro för de ökade repressalierna mot kvinnor och de som försvarar kvinnors rättigheter.

– Den svenska regeringen stödjer mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter och vi försöker finna partners för att bemöta denna seriösa situationen i världen just nu.

Wallström menar att stödet från den svenska regeringen med dess feministisk utrikespolitik är konkret. Bland annat nämnde hon stöd som Sida och andra biståndsorganisationer ger till individer och organisationer för att stärka dem så att de kan kämpa vidare med de frågor de väljer.

Femdefenders på flykt

En kvinnorättsförsvarare, särskilt i odemokratiska eller krigsdrabbade länder, är det viktigt att veta att hon inte är ensam, att det finns globalt stöd, särskilt den dagen det inte längre går att stanna kvar, att det finns möjlighet att fly till säkerhet. Hur kan den svenska feministiska regeringen säkerställa att de kvinnorättsförsvarare som tvingas fly sina länder, när alla lagliga vägar till Europa och Sverige är stängda, inte hamnar i Libyen, mitt i sex- och slavhandeln eller på någon ö i Grekland utan någon framtid?

Feministiskt perspektiv ställde frågan till utrikesminister Margot Wallström efter seminariet:

– Ibland hjälper vi ju dem som verkligen behöver fly av de här skälen så att de kan söka asyl, vi prövar fortfarande individuella asylskäl. Det är viktigt att göra det.

Men om någon femdefender, kvinnorättsaktivist, måste fly Jemen eller Syrien?

– Nästan ingen kommer nu från Jemen. Men de som flyr har rätt till att söka asyl.

Via ambassaderna?

– Vid vissa ambassader kan man ansöka om familjeåterförening.

Hur ska de ta sig hit, ska de gå till svenska ambassader för att få hjälp att komma hit?

– Jag kan inte säga exakt hur det går till på olika ställen.

Men hur kan de ta sig hit när gränserna är stängda?

– Nej vi har inte stängt gränserna, det kommer in fortfarande flera hundra asylsökande varje vecka. Men det har blivit mycket strängare, vi kan inte ta emot fler nu, vi måste få ordning och det måste finnas lagliga vägar, mer kvotflyktingar, alla länder måste hjälpas åt. Det går inte, som det har varit, att bara några få länder tar emot alla för att det fungerar inte längre.

Är det en ambition för en feministisk regering att skapa lagliga vägar för flyktingar?

– Jobba för fler lagliga vägar, ja absolut.