Soraya Post (Fi) är ledamot i EU-parlamentet i Bryssel.

Framsteg för romers inkludering och mänskliga rättigheter i EU

2017-10-10 | Soraya Post padlock

UTRIKES/EUKRÖNIKAN

Istället för att snegla på Vellinge kommun borde fler se på goda exempel, som Lund, när det gäller kampen för romers mänskliga rättigheter, uppmanar EU-parlamentarikern Soraya Post (Fi) som har arbetat för en rapport om romers inkludering och grundläggande rättigheter inom EU.

Soraya Post är EU-parlamentariker för Feministiskt initiativ, och återkommande EU-krönikör i Feministiskt perspektiv.

Under lång tid har jag och mitt team arbetat på en rapport om romers inkludering, grundläggande rättigheter, skärpning av kontroller på hur EU-medel används och hur alla medlemsländer måste växla upp i kampen mot antiziganismen. Nu har EU:s utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) med stor majoritet röstat för antagande av rapporten Grundläggande rättigheter i romsk integration i EU: bekämpning av anti-antiziganism.

Inom några veckor väntas EU-parlamentet anta rapporten i plenum. Detta är otroligt glädjande då det aldrig skrivits en rapport inom ramen för Europaparlamentet som denna tidigare. Rapporten fokuserar på många områden från bekämpande av antiziganism i hela EU till att uppmana EU-kommissionen att bedöma om de program och medel som ska gå till inkludering av romer i medlemsländerna verkligen bygger på principerna om antidiskriminering och delaktighet. Om inte vill vi att de ska vidta åtgärder för att rätta till detta. Vi måste säkerställa att de medel som avsätts används på rätt sätt och därför uppmanas även kommissionen att på ett säkrare sätt följa upp medlemsländernas användande av EU medel. Inte minst bör romer involveras i utvärderingsprocessen, det vill säga de som medlen riktar sig till.

Rapporten beskriver rättigheter som följer med när medmänniskor reser mellan EU-länder. Den slår också fast att alla medlemsländer aktivt ska arbeta mot fattigdom, utanförskap och antiziganism. Detta gäller alltså både de länder som de medmänniskor har lämnat och det gäller Sverige. Jag är uppriktigt besviken på den svenska debatten. Det har kommit att handla om tiggeriförbud eller inte. Det borde stå klart för alla att det inte finns några rationella argument för ett sådant förslag men ändå ekar vetenskapligt obegripliga motiveringar, som högerns förslag om ett förbud att be om hjälp från förbipasserande. Sverige måste arbeta mot utsattheten som många EU-medborgare befinner sig i. Genom svensk media kan en tro att det inte görs något. Verkligheten visar dock en glöd för mänskliga rättigheter på några ställen i landet. Ett sådant ställe är Lund.

Samhällsinsatser som härbärge och samhällsguidning där ideella organisationer samarbetar med kommun och myndigheter gör stor skillnad. I Lund har mer än var tionde person som flytt till Lund på grund av fattigdom och diskriminering i ett annat EU-land, fått arbete, de allra flesta med romsk bakgrund från Rumänien. Och av dem har nio medmänniskor skrivit på hyreskontrakt och är inte längre i behov av något stöd. Dessa familjer har fått möjligheten att ta sig ut ur den fattigdomen och utsattheten som det diskriminerande samhällssystemet utsatt dem för.

På Lunds härbärge erbjuds en säng i upp till tre månader, vilket är väsentligt för att kunna känna sig trygg. Psykisk ohälsa minskar eftersom stress och oro över vart en ska sova nästa natt reducerats. Att få möjligheten att sova tryggt utan risk för rasistiska attacker och få möjlighet att laga mat, duscha och tvätta kläder är otroligt viktiga beståndsdelar i fattigdomsbekämpningen. Tryggheten för kvinnor ökar väsentligt när trösklarna till polis, tjej- och kvinnojour samt kvinnokliniken sänks i och med kontakt med personal på härbärget. När de grundläggande behoven tillfredsställs och tryggheten infinner sig öppnar sig möjligheter. Möjligheten att aktivt söka arbete och lära sig engelska och/eller svenska exempelvis.

Lund är ett bra exempel i kampen för mänskliga rättigheter. Vi vet genom föreningen Hjälp tiggare i Lund, som driver åretrunt-härbärget i Lund, att när mänskliga rättigheter respekteras genom tillgängliga härbärgen tillsammans med samhällsguidning blir också insatserna samhällsekonomiskt smarta.

Ett tiggeriförbud är vare sig samhällsekonomiskt smart, moraliskt rätt eller följer våra grundläggande mänskliga rättigheter. För oss som lyssnar till människorättsorganisationer är det fullständigt klart att ett förbud för att be om hjälp utsätter medmänniskor till en värre situation. Forskare på fattigdom och sociala frågor från Lunds universitet har skrivit flera artiklar på ämnet. Det är också självklart att polisens resurser inte ska användas till att jaga medmänniskor som ber om hjälp. Det finns betydligt viktigare saker för polisväsendet att fokusera på såsom våld i nära relationer, hatbrott och sexuella övergrepp för att bara nämna några.

Mänskliga rättigheter tillhör alla och måste respekteras av alla. Förslag om åtgärder som bygger på antiziganistiska föreställningar, såsom att alla romer som ber om hjälp är kriminella eller utsatta för kriminalitet, måste upphöra och positiva exempel på hur en motverkar diskriminering, underlättar samhällsintegrering, stöttar medmänniskor från fattigdom och respekterar allas mänskliga rättigheter måste nå ut till alla.

Istället för att snegla på Vellinge kommun borde fler se på goda exempel, som Lund. Vi kan inte enbart skylla på varandra utan måste ta ansvar också. Konventionerna om de mänskliga rättigheterna förpliktigar.