ICAN lanserades av den internationella läkarrörelsen mot kärnvapen för 10 år sedan och är en internationell koalition bestående av över 450 icke-statliga organisationer i över 100 länder. Paraplyorganisationen ICAN arbetar för att främja undertecknande och implementering av FN-avtalet om kärnvapenförbud som antogs i New York den 7 juli 2017.
– I år gör Nobels fredspris mer än att erkänna FN-avtalet om kärnvapenförbud som ett stort steg framåt för kärnvapennedrustning. Det påminner oss om att vi förblir gisslan till vad som endast kan betraktas som självmordsbomber. Nu när kärnvapen har stigmatiserats och förbjudits, är det upp till oss alla att öka det juridiska, moraliska och politiska trycket på de kärnvapenbeväpnade och kärnkraftsberoende staterna. Vår uppgift kommer inte vara slutförd förrän det sista kärnvapnet eliminerats från den sista arsenalen på jorden, säger Ira Helfand, medordförande för världsfederationen International physicians for the prevention of nuclear war, IPPNW, i en kommentar på organisationens hemsida.
Stolthet och glädje
Röster från svenska organisationer som ingår i ICAN:
– Vi är otroligt glada över att det arbete som ICAN bedrivit synliggörs och att Nobelkommittén uppmärksammar den centrala roll som civilsamhället spelat i antagandet av det historiska förbudet mot kärnvapen, säger Malin Nilsson, generalsekreterare för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF.
– Vi är mycket stolta, glada och tacksamma att kommittén har uppmärksammat denna viktiga kampanj och dess arbete för en kärnvapenfri värld. FN-konventionen mot kärnvapen är ett väldigt viktigt verktyg i arbetet för en kärnvapenfri värld och det största steg som tagits på flera decennier. Som läkare finns det inget vi kan göra vid ett kärnvapenkrig och därför har vi i över 35 år verkat för att förebygga kärnvapenkriget genom att verka för nedrustning, säger Andreas Tolf ordförande för Svenska läkare mot kärnvapen i ett pressmeddelande.
– Vi är oerhört lyckliga och stolta att civilsamhällets kamp för ett förbud mot kärnvapen, det sista ännu icke-förbjudna massförstörelsevapnet i världen, uppmärksammas och stärks! Det visar återigen på vilken kraft och möjlighet vi som civilsamhällesorganisationer har att skapa betydande förändring i världen. Det är oerhört angeläget att så många länder som möjligt ansluter sig till avtalet och vi är glada att Nobelkommitten använt sitt inflytande till att visa sitt stöd för processen, säger Agnes Hellström, Svenska freds ordförande.
Sveriges utrikesminister Margot Wallström välkomnar Nobelkommitténs beslut:
– Det är förstås roligt. Det är välförtjänt och det är på tiden.
Svenska läkare mot kärnvapen hade hoppats att Sverige skulle ligga i framkant i arbetet för ett kärnvapenförbud, men så har inte varit fallet enligt generalsekreteraren Josefin Lind. Och nu tvekar regeringen att skriva på. I en tidigare intervju med Feministiskt perspektiv sade Josefin Lind att:
– Sverige borde tydliggöra att vi inte accepterar kärnvapen, det är inte okej att kärnvapenstaterna håller resten av världen som gisslan, bestämmer reglerna, och vad som ska gälla för kärvapenfrågorna.
– Kärnvapenstaterna har fått spela en stor roll i världspolitiken de senaste 70 åren och vi har tillåtit dem att göra det, accepterat att de ska bestämma, att de ska diktera, hota och mobba andra stater. Kärnvapen har inget magiskt och mytiskt inneboende kraft, vi måste se på kärnvapen för vad den är, ett vapen som utan jämförelse är fruktansvärt, tillverkas av människan och kan stoppas av människan.
Överlevaren Setsuko Thurlow
Vid slutet av 2014 träffade Feministiskt perspektiv en av de mest kända Hiroshima-överlevarna Setsuko Thurlow under hennes besök i Sverige. Setsuko Thurlow ansåg att det måste finnas en mening med hennes liv när hundratusentals människor, bland dem många av hennes nära och kära, hade dött vid andra världskrigets slut, till följd av atombombens omedelbara och långsiktiga skador. Hon bestämde sig för att kämpa för fred och mot kärnvapenproduktion. Vändpunkten för Setsuko Thurlows kamp mot kärnvapen kom, 30 år efter att bomben släpptes på Hiroshima. Det var 1975 när fredsrörelsen uppmärksammade årsdagen.
– Då bröts tystnaden! Då fick vi mycket stöd och kunde ha en annonssida i dagstidning, som under den tiden var en stor grej. Och reaktionen var ”surprise!”, folk visste inte. Resultatet blev fler människor som engagerade sig i saken.
MEST KOMMENTERAT
Än är det sista ordet inte sagt om Märta Tikkanens författarskap. Den slutsatsen drar Anna Remmets e ...
SENASTE KOMMENTARERNA
Om Ord med sprängkraft
Om Om Bulletin får bestämma åker nejet tillbaka till högern
Om Svart bok över EU:s våld mot människor på flykt
Om Cirkusen fortsätter – låt de unga som fastnat i kaoset stanna
Om När jojken tystnade
Om Brittisk hjälporganisation slutar med rasstereotyp PR
Om ”Inte i vårt namn”
Om Nej, klimathotet är inte vår viktigaste fråga för framtiden!
Om Socialistseger redan i första vändan av Bolivias presidentval
Om Har politiken abdikerat?
MEST LÄST
Wonsa, Sveriges största specialistmottagning för sexuellt våldsutsatta, tvingas stänga sina redan lå ...
”Dessa planlösa upplopp kan ses som ett passande avslut för en president vars gärning kännetecknas a ...
På måndagen presenterade Feministiskt initiativs framtidskommission en ny rapport som tar ett brett ...
Avsaknaden av rätt vård för sexuellt våldsutsatta kan ge katastrofala följder som påverkar den som u ...
”Det är en svindlande och frestande tanke, att Anna Ardin skulle stämma Julian Assange för förtal”, ...
Italien är ett av de värst coronadrabbade länderna i Europa. Det är också landet med den lägsta grad ...
Den 7 januari 2011 utkom den allra första utgåvan av Feministiskt perspektiv. Chefredaktör Anna-Klar ...
”Att göra ett namnbyte är ett sätt att förnya partiet och göra det aktuellt för fler väljare.” Fem m ...
”Med ändrad partibeteckning försvinner vårt namn även på regional och kommunal nivå, och allt vi har ...
”Budskapet som framhävs i de olika kapitlen och delarna i boken beskriver en kollektiv känsla som of ...