Bild: Corp

De möts i dansens politik

2017-08-29 | Frida Sandström padlock

KULTUR

– Vi vill att alla ska kunna göra och lyssna på musik, oavsett vad en identifierar sig som eller hur en ser ut, säger gruppen Corp, en musikplattform i Bukarest för kvinnor och queers. Frida Sandström har intervjuat dem om strategier för en mer inkluderande musikvärld.

RELATERADE ARTIKLAR:

2017-07-18 | Konst mot alla odds

2015-09-22 | Giuvlipen betyder feminism

Här finns Corps Soundcloud-sida.

I Stockholm eller i Bukarest: att klubbmiljöer är mansdominerade på arrangörs- och artistsidan och ibland även när det kommer till publiken, är ingen nyhet. Ibland händer det att grupper går ihop och gör något åt saken. Det har just hänt i Bukarest, där en grupp kvinnor och queers efter en tids vänskap och verksamhet på landets musikscen valde att gå samman under namnet Corp. De samlades som en motkraft bredvid det faktum att icke-män är i stort sett osynliga i detta sammanhang liksom så många andra. Som aktiv publik, och aktörer i den elektroniska kulturen, möts de i dansens politik: de måste få dansa, som Emma Goldman en gång skrev. Genom att som grupp få mer synlighet kunde de hjälpa inte bara sig själva, utan också andra i samma situation.

Corp består av Andrada Beșliu, Cosima Opârtan, Beatrice Sommer och Mihaela Vasiliu, alla med bakgrund i konst, litteratur eller journalistik. Men gruppen skulle kunna växa, och inkludera fler kvinnor och queers med intresse för att göra, producera eller organisera musik och klubbkvällar, menar dem.

– Alla som ansluter bör ha intresse för att själva lämna kunskapen vidare. Vår förhoppning är att vi snart ska ha en tillgänglig studio för de som gör musik, och en bokningsagentur för att sprida och synliggöra den musik som görs, säger gruppen och tillägger att en annan gemenskap för alla som ansluter till Corp är just osynligheten och bristen på utrymmen – ett utrymme som de nu vill skapa.

Patriarkal musikscen

Men ingår inte Corp redan i Bukarests musikscen? Frågan är inte så enkel att besvara. Visst medverkar de i event – både som musiker, dj:s och som publik – och gör anspråk på sin roll i sammanhanget.

– Vi ger den vår energi även om vi ibland inte får så mycket energi från dem. Så jo, vi är en del av det här, men vi kan inte se oss inkluderade i den här världen där 95 procent på scen är män. Det stämmer inte riktigt överens med våra ideal.

Själva har Corp uppmuntrats på flera håll i Bukarest och Rumänien – något som väger emot de tidigare glåpord och våld som icke-manliga aktörer på musikscenen ofta möter.

– Vi har själva mött ett motstånd och negativa attityder, men vi vet att många andra kvinnor och queers har fått direkt kritik för sin medverkan i sammanhanget. När det kommer till rent konkret våld är det mer ovanligt, eftersom scenen är så segregerad – det är nästan bara män där.

Stöd har Corp mött både internationellt och lokalt, men primärt för dem är den tillgång som de har fått till instrument och teknik utanför klubbens öppettider.

– Förr repade vi genom att spela, men nu brukar vi fråga de som har PA-system och skivspelare om vi får komma till klubblokalerna när de är stängda. Andra har också låtit oss komma och arbeta i deras studio, förklarar gruppen som nu själva vill möjliggöra dessa resurser för sig själva och andra. På så sätt skulle de förändra den i dag homogena musikscenen i Bukarest, men för det behöver de finansiering.

– Så kan vi skaffa egen lokal och tekniska resurser, för att göra oss oberoende av männen och driva en plattform inte bara för produktion, men även för utbildning – genom att exponera den annanhet på scenen som i dag inte alls ryms. Vi vill att alla ska kunna göra och lyssna på musik, oavsett vad en identifierar sig som eller hur en ser ut.

Kollektiv kunskap som motstånd

Därigenom hoppas Corp att de snart ska etablera alternativ, inte minst genom att organisera sig annorlunda än hur det görs i dag. Centralt för dem är det kollektiva arbetet, i vilket de alla möts och delar såväl tid och resurser, samt inte minst hjälper varandra i vad de har för sig. Så har de också kunskapsutjämnat teknisk kompetens, och från att vara två dj:s är de nu fyra.

– Så är Corps ledord: att tala med varandra om vad vi gör, och dela med oss av varandras kunskap, såväl som att stötta det som någon av oss gör.

Bredvid denna styrkekavalkad står de delade resurserna i fokus för Corp och i horisonten hägrar nu en gemensam studio. Den skulle möjliggöra grogrunden för en teknikpool för alla som ansluter att nyttja. Men det ska också kunna vara en mötesplats för exponering av, och samtal om, vad som görs – ett tryggt rum där den manliga hegemonin inte råder. För, centralt är att fler än de kvinnor och queers som är verksamma i scenen i dag, ska ansluta – och de måste inte vara bosatta i Bukarest.

– Vi vill att kunskapen ska spridas och planerar nu också att starta en digital plattform där både musik och metoder och erfarenheter kan delas, säger Corp som i dagsläget producerar podcasten Corpcast. Dit bjuder de kvinnliga elektronmusiker att programlägga ett avsnitt med samtal och remixer. I höst startar en av dem också ett magasin, där gentrifieringsprocesser och icke-jämställd musikproduktion ställs bredvid varandra under en kulturjournalistisk blick på det kulturella landskapet.

– Kanske fungerar vi lite som socialarbetare i den mån att vi möjliggör andra rum än de befintliga. På så vis vill vi utmana normen och bygga upp ett arkiv för icke-mäns musikproduktion, vilket hittills är tillgängligt på vår soundcloudprofil och i vår Corpcast. Vi vill exponera andra subjekt inför musikscenen genom att samla alla cryptider och gemensamt förändra dagens inskränkta förutsättningar.