Den 9 augusti 1982 träffades för första gången i FN:s regi arbetsgruppen för urfolk. Till minne av denna händelse utnämnde FN:s generalförsamling datumet till Urfolkens dag. Detta som ett sätt att få medlemsstaterna att uppmärksamma den utsatta situationen för cirka 370 miljoner urfolkspersoner i världen, där de fattigaste är överrepresenterade.
FN:s goda intentioner till trots har de senaste decenniernas allt mer aggressiva jakt på råvaror inneburit allt större övergrepp mot urfolkens mänskliga rättigheter, samt hot mot deras framtida existens. Den globala kapitalismens jakt på fossila bränslen och mineraler, samt expansionen av storskaligt industrijordbruk, tränger ut urfolk till svårbrukbara marker eller förvisar dem till städernas fattigområden. Urfolk drabbas nu även av de allt större konsekvenserna av klimatförändringarna.
Urfolken är dock inte passiva offer. Motståndet mot de fortsatta koloniala intrången växer parallellt med angreppen. Försvaret av deras territorier sker nu i såväl nord som syd. Exempelvis i kampen till vattnets försvar i Standing Rock i USA och i Mexiko, Peru, Ecuador, Nya Zealand, Amazonas med flera länder. Samt inte minst kampen mot gruvetableringar i Rönnbäck och Gállok i samernas territorium. Dessa kamper handlar om att försvara det egna sättet att leva och organisera sina samhällen, men även om rätten att relatera till naturen på ett eget sätt samt rätten att skapa nya samhällsparadigm.
Sverige har systematiskt vägrat att skriva under ILO 169, FN:s konvention om urfolkens rättigheter, ända sedan 1989 då denna internationella konvention blev klar. Denna inställning har underlättat statens och företagens fortsatta intrång i samernas territorier och etablering av vattenkraftverk, vindkraftverk, skogskövling och mineralutvinning. Det var de fortsatta gruvintrången och alliansregeringens minerallag som för fyra år sedan fick den samiska motståndskampen, med stöd av allierade, att aktiveras. Regeringsskiftet till trots kvarstår hoten mot såväl Rönnbäck i Tärnaby som Gállok/Kallak i Jokkmokk.
Därför vill Feministiskt initiativ, med anledning av Urfolkens dag, understryka vikten av att urfolkens rättigheter runt om i världen respekteras. Inte minst vill vi erkänna och tacka dem för deras roll som försvarare och väktare av naturens rättigheter och därmed även av de mänskliga rättigheterna.
Feministiskt initiativ vill bland annat verka för att AP-fonderna ska investera i verksamheter som respekterar mänskliga rättigheter och bidrar till hållbar social och ekologisk utveckling. Vi kräver också att Sverige ratificerar ILO 169 om urfolkens rättigheter så att samernas rätt till självbestämmande och rätt till sitt land och vatten säkerställs, samt att lokaldemokratin stärks så att befolkningars perspektiv kring exempelvis gruvetableringar respekteras.
Feministiskt initiativ vill även verka för att sametingets position som plattform för samiskt självstyre i frågor rörande samisk kultur, tradition, historia, språk, rättigheter till mark och vatten fastställs och stärks.
MEST KOMMENTERAT
SENASTE KOMMENTARERNA
Om Var Grupp 8 en feministisk organisation?
Om #bildskolan 21: Att äta Den Andre
Om #bildskolan 21: Att äta Den Andre
Om Porr handlar om betalda övergrepp
Om Nobels fredspris till kampanj för att avskaffa kärnvapen
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
Om Rödgrönt ointresse för fred och nedrustning borde oroa många
Om Var inte målet att vi skulle jobba mindre?
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
MEST LÄST