Anna-Klara Bratt, chefredaktör för Feministiskt perspektiv.

En annan valrörelse är möjlig

2017-06-30 | Anna-Klara Bratt padlock

OPINION

”Det finns många feminismer och många feminister, men en sak har alla gemensamt och det är ett starkt engagemang mot just värdekonservativa strömningar. Dessa värderingar är inte förenliga med emancipation, jämställdhet och jämlikhet”, skriver Feministiskt perspektivs chefredaktör Anna-Klara Bratt.

Anna-Klara Bratt är chefredaktör och ansvarig utgivare för Feministiskt perspektiv.

RELATERADE ARTIKLAR:

2017-07-11 | Heléne Lööw: Historiskt sett är demokratin nyfödd

2017-06-30 | 100 feminister önskar inför valrörelsen 2018

2016-06-17 | Det som ledarsidor pratar mycket om

I dessa tider... Så vagt och slarvigt sammanfattas ofta de stora problem som världens demokratiska krafter brottas med just nu; populism, rasism, antifeminism, desinformation, värdekonservatism, nationalism, bildningsförakt, polarisering, växande klyftor, våld, terror och enkla lösningar på svåra problem.

Desinformation och hatretorik utgör kärnan i den strategi som skördat stora, politiska värdekonservativa segrar världen över de senaste åren.

Polariseringen och klyftorna gynnar destruktiva krafter som inte sällan applåderar sina utpekade fienders mest våldsamma dåd. Gemensamt för dem båda är extremism, våld och värdekonservatism. Det som står på spel är demokratin.

Det har inte saknats varningssignaler för den ihärdiga, antidemokratiska och värdekonservativa våg som tycks ha fått fäste i stora delar av världen just nu. Inte minst terrordådet den 11 september 2001 utgjorde en startpunkt för en ny, auktoritär och xenofobisk retorik. Det offentliga samtalet har också expanderat och polariserats i samband med nätets genomslag. En globaliserad ekonomi och ökade ekonomiska och sociala klyftor har drivit fram allt djupare klassmotsättningar. Allt detta samspelar.

Möjligheterna till organisering via nätet är stora. På gott och ont. Det är här medier blir så viktiga. Jakten på läsare och tittare, klick och annonsörer ligger farligt nära populism och enkla lösningar. Det som tidigare benämndes ”tredje statsmakten” – medierna – har fått konkurrens av webbsidor utan utgivare, nyheter utan källor eller har helt enkelt ratats som ”fake news” eller ”fake media” som ”förtiger obekväma sanningar”.

Här har demokratiska krafter hela tiden legat steget efter. Även krafter som borde ha demokratiska fundament i ryggraden, såsom demokratiskt sinnade partier, eller för den delen medier. Kanske har de inte fallit till föga för de rasistiska och värdekonservativa idéerna så mycket som för den högljudda mobben – och de egna tittar- och läsarsiffrorna?

Ett talande exempel på detta är vad medierna valde att fokusera på under det så kallade supervalåret 2014. Trots att flera opinionsundersökningar visade att väljarna var mest intresserade av omsorgs och utbildningsfrågor kom spelteorier, opinionsundersökningar och invandring att dominera valbevakningen.

Spekulationerna om en förestående regeringskris pågår alltsedan valnatten trots att valet 2018 nu är nära förestående. Detta på bekostnad av sakpolitiska frågor – såsom fördelnings- och omsorgspolitik – det vill säga det som väljarna återigen rankat som de viktigaste frågorna inför det kommande valet.

Feministiskt perspektiv 100 feminister önskar inför valrörelsen 2018">har frågat 100 feminister vad de önskar att valrörelsen inför valet 2018 ska handla om. Deras svar kommer att löpa fram till valet.

Det finns många feminismer och många feminister, men en sak har alla gemensamt och det är ett starkt engagemang mot just värdekonservativa strömningar. Dessa värderingar är inte förenliga med emancipation, jämställdhet och jämlikhet.

Intressant nog är just abortmotstånd det som tycks förena nationalister, rasister och fundamentalister världen över. Det är också därför 2017 samlat några av de största feministiska manifestationerna någonsin. Samordnade, globala aktioner med eller utan rosa mössor.

Därför behövs Feministiskt perspektiv. Vi vaktar på demokratin – vi har det i ryggmärgen.