Som sexualupplysare får jag då och då frågor av feministiska heterokvinnor och queers om att gå igång på stereotyper, dominans och passivitet. Någon kvinna gillar att bli uppraggad av maskulina män. En annan fantiserar om att bli våldtagen av flera män och en tredje person undrar om det är okej att ägna sig åt BDSM och om det kan finnas patriarkala normer i sex mellan hbtq-personer. Gemensamma nämnaren i alla funderingar är att det känns fel som feminist att göda patriarkatet i sitt sexliv.
Den som menar allvar med politik och moral reflekterar självklart över vardagens val och göromål – hur man kan leva som man lär. Men för att kunna leva feministiskt sexuellt som man lär behöver man reda ut vad som är patriarkalt. Jag tycker inte att det är glasklart. På ett plan verkar det lätt. När män är våldsamma och dominerar kvinnor är det patriarkalt, likväl som när kvinnor är underordnade sexuellt – finns för mannens njutning och har en passiv roll. Det är patriarkalt när sex är mer på männens villkor. Många är dödligt trötta på att sex är slut just när killen kommit, att transkvinnor på heterokrogar lever farligt och att sperma ses som någon gudagåva som tacksamt ska tas emot på brösten. Men patriarkalt sex handlar också om aktivitet och passivitet – om snäva heterosexuella raggningsritualer och kroppars rörelsemönster.
Jag tänker på en kompis som bara hade sex med kvinnor under många år. Sedan kom en ny fas i livet då hon sexade med män. Kroppen gjorde automatiskt som den gjort så många gånger tidigare. Hon beskriver bland annat hur hon kupade sin hand i männens nackar och lade dom ner i sängen varpå de låg och sprattlade som skalbaggar på rygg. Det tog några gånger innan hon förstod vad som hände och en man tog till och med försiktigt upp att det kändes konstigt – kan hon kanske vara lite kvinnligare? Patriarkatet är heteronormativt och heterosex torde då löpa större risk att vara patriarkalt – att ha sina bestämda mallar och över- och underordning mer givet. Men från sekunden vi föds andas vi alla in ett patriarkat som formar allt från fantasier till praktiker. Vi är alla, oavsett kön och sexuell läggning, genomsyrade av detta. En raggningssituation mellan en femme och en butch kan likna den mellan en kvinna och en man. Och queers kan vara våldsamma mot queers.
Så: vad är patriarkalt sex och vad är det inte? Ett enkelt svar är att patriarkalt sex är när män dominerar kvinnor. Men det kan även vara roller av över- och underordning i sex och det kan alla ägan sig åt. Är det då å andra sidan feministiskt att kvinnor som har sex med män tar fler initiativ? Att alla queers undviker allt som påminner om makt? Eller är det så att det enda rätta feministiska är att kvinnor bara har sex med kvinnor? Är det möjligt? Kan det vara så att det enda som är feministiskt clean är att två med fittor ligger vända mot varandra och stimulerar varandras klitorisar med fingrarna. Jag säger nej. Vi kan inte alla inordna oss i en så snäv mall.
Feminism handlar om att vidga mallar och att göra motstånd. Och frågan är även vad som är aktivitet och passivitet, dominans och underordning. Vi kan inte låta patriarkatet definiera det åt oss. Bara för att samhället definierar påsättningar, smisk och sex bakifrån som dominans behöver det inte vara det i alla situationer - det kan även vara att bli servad. Bara för att samhället definierar spetsunderkläder, att bli raggad på och att ligga tyst och ta emot som underordning behöver vi inte se på det på samma sätt. Och vad är egentligen vad? Är den kvinna som stönar högt patriarkalt porrinfluerad eller frigjord? Är den kvinna som ikläder sig kostym när hon raggar upp andra kvinnor patriarkal eller subversiv? Är det patriarkalt att rida en man för att han blir servad eller är det att ta kontroll? Är det patriarkalt att leka med makt eller är det att leka med patriarkatet?
Vi behöver slå knut på oss själva för att få till sex bortom patriarkatet – om det ens är görligt. Och alla heterokvinnor går inte igång på aktivitet och initiativ. Många vill bli begärda, vila tryggt i en dominant partners famn och få alla håligheter fyllda till bredden. Många queers går igång på spetsunderkläder och BDSM. Heterokvinnor och queers som följer lusten och vet vad de vill gör ju i sig motstånd mot patriarkatet. När vi känner att vi bestämmer har vi makt över våra kroppar, över vår sexualitet, kanske delvis över våra liv.
Och tänk på all gråhet man ska igenom i livet – ett tråkigt jobb, fiskpinnar en fredag, loppavlusningar och ogenomlidliga släktsammankomster. Dessutom finns kriser, sorger och sjukdomar. Om du kan hitta andningshål och energi i sex så ta chansen. Om du dessutom vet hur du vill ha det för att kunna njuta riktigt ordentligt så ta vara på den kunskapen och var glad om du hittar någon att dela den njutningen med. Vi ska slåss mot patriarkatet och mot sexister, och vi ska försöka leva som vi lär, men det måste finnas gränser för hur mycket vi ska slåss mot oss själva. Och vi måste få kraft till den feministiska kampen. En del av oss får det genom att slippa sex. Men andra behöver sex som kraftkälla, sex som tar oss någon annanstans och får oss att glömma tid och rum. Sex som skapar kaskader av endorfiner, får oss att frusta högt och att göra saker vi efteråt undrar hur det var möjligt. Vi behöver småorgasmer och snabbisar i garaget. Vi behöver fantisera oss bort på mötet eller under sexet.
Du har ett enda liv (tänker jag mig i alla fall) och jag tror inte att du kommer vara nöjd på dödsbädden med att du nekade dig sexuell njutning som inte skadar någon annan. Jag säger: ha sex som du mår bra av, sex där ni som är inblandade njuter på era gemensamma villkor. Skapa sex tillsammans med någon annan, inte för någon annan. Det är banne mig det enda rätta i det här j-a patriarkatet!
2
Följ oss
Gå till sidtoppen
Underbar artikel!
Heja, jag kan bara hurra och hålla med om det underbara – så konstigt bara att det ännu finns så mycket gammfeminister som inte kan fatta detta. Men oheliga allianser finns det ju gott om these days; homon/queers och judar trakasseras och plågas av såväl nassar som salafister/islamister ... polisbilar eldas upp av både höger- och vänsterextrema samt allmänkriminella av diverse sorter. Men som parollen lyder i Berlin: Hellre en näve i arslet än i ansiktet! Hjärtliga hälsningar, nina lekander