Det ska vara lätt att göra rätt – för klimatet

2017-05-04 | Annika Hirvonen Falk padlock

KRÖNIKA/INRIKES

När klimatförnekare får makt över det land som står för mest utsläpp i hela världen samtidigt som vi i Sverige har riksdagspartier som gör allt för att slippa prata miljö och klimat växer oron för klimatet, skriver Annika Hirvonen Falk (MP) och redogör för grön politik som Miljöpartiet bidragit till, föreslagit och vad de vill se mer av.

Annika Hirvonen Falk är jämställdhetspolitisk talesperson för Miljöpartiet och återkommande inrikespolitisk krönikör i Feministiskt perspektiv.

Nyligen presenterades ytterligare en rapport om det alarmerande läget på Arktis. Över 90 forskare och 28 experter är enhälliga, Arktis kan vara fritt från is redan år 2030 och klimatförändringarna sker i mycket snabbare och aggressivare takt än de tidigare har trott.

Hade jag blivit tillfrågad i SOM-institutets mätning om oro hade jag varit en av 49 procent av svenskarna som oroar sig för klimatet. När klimatförnekare får makt över det land som står för mest utsläpp i hela världen samtidigt som vi i Sverige har riksdagspartier som gör allt för att slippa prata miljö och klimat och istället ägnar tiden åt att försöka vinna politiska poänger på att skjuta ner konkreta miljöförslag som gör skillnad, ja då växer oron.

Jag är stolt över att vara en del av ett parti som pratat om klimatfrågan sedan länge. Men klimatångesten lindras först när jag faktiskt ser hur vi konkret lyckas förändra Sverige och världen i dag. Tack vare Miljöpartiet och Sveriges regering fick vi igenom annulleringar av utsläppsrätter i EU. Resultatet är minst 2–2,8 miljarder ton minskade utsläpp, eller 37–51 gånger Sveriges totala årliga utsläpp.

I dag enades glädjande nog de nordiska länderna om en klimatdeklaration med gemensamma målsättningar för framtiden. Och när Donald Trump pratar om att lämna Parisavtalet skriver vår klimat- och biståndsminister Isabella Lövin ett eget klimatavtal med delstaten Kalifornien. Sverige tar klimatledarskap.

Vi ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer med 100 procent förnybar energi. Den rödgröna regeringen har lagt den största miljöbudgeten någonsin, 83 procent större än den borgerliga regeringens. Vi har också presenterat ett historiskt klimatpolitiskt ramverk, vårt viktigaste vallöfte som nu gett oss en klimatlag, ambitiösa långsiktiga klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Men mer behöver göras. Därför är vi nu inne i en klimatoffensiv.

Den består bland annat av klimatklivet, en av regeringens viktigaste satsningar. Det är ett investeringsstöd till kommuner, regioner, företag och andra organisationer som förväntas minska utsläppen av växthusgaser med cirka 600 000 ton per år. Genom klimatklivet har vi fått mer biogas, fler laddstolpar för elfordon och mer energieffektivisering. I vårbudgeten skjuter vi nu till en halv miljard. Sammanlagt har regeringen nu satsat 4 miljarder kronor för 2015-2019 bara på klimatklivet.

Transportsektorn står för en stor del av landets klimatutsläpp. Vi vill ge människor alternativet att resa klimatsmart oavsett var du bor i landet och vårt mål är att tåget ska vara snabbare än bilen och billigare än flyget. Genom vår klimatoffensiv storsatsar vi på järnvägen och vi har också infört en särskild satsning på nattågen. Vi har också föreslagit en flygskatt. Miljöpartiet tycker att det är orimligt att flyget är det enda transportmedlet som inte betalar för sin miljöpåverkan.

Bilen är också en stor miljöbov. Betydligt fler av de bilar som säljs måste vara miljöanpassade för att nå klimatmålen. Därför har regeringen föreslagit ett bonus-malus system. Systemet ska gynna miljöanpassade bilar med låga koldioxidutsläpp genom en bonus och beskattar de fordon som släpper ut mycket (malus).

Det här är bara en del av Miljöpartiets klimatpolitik. Ska vi möta klimathotet måste hela samhället engageras, allt ifrån kommuner och enskilda individer till företag och stater. Det ska vara lätt att göra rätt för klimatet och därför kommer vi att fortsätta lägga fram gröna förslag för att fortsätta bygga det gröna samhällsbygget.