Landsbygden och nyanlända behöver varandra

2017-03-30 | Staffan Nilsson , Åse Classon padlock

OPINION

”Utmaningarna för att nyanlända ska kunna stanna kvar i våra bygder är samma som många landsbygdsinvånare har tampats med under lång tid”, skriver Staffan Nilsson och Åse Classon från riksorganisationen Hela Sverige ska leva. De efterlyser ett samarbete mellan Migrationsverket, staten, landsbygdskommuner och det civila samhället, så att fler nyanlända kan bli bosatta på mindre orter och samhällena på den svenska landsbygden stärkas.

Staffan Nilsson och Åse Classon är båda ordförande för riksorganisationen Hela Sverige ska leva.

FAKTA/Hela Sverige ska leva

Riksorganisationen Hela Sverige ska leva företräder cirka 5 000 lokala utvecklingsgrupper som finns runt om i landet. De kan ha olika namn, som byalag, samhällsförening eller intresseförening.

Det är på lokal nivå i både stad och land som band knyts, förståelse utvecklas och utveckling möjliggörs. Betydelsen av det lokala engagemanget har visat sig tydligt i de ideella föreningarnas och byalagens insatser för att på bästa sätt ta emot nyanlända och uppmuntra dem att bli bofasta på mindre orter och på landsbygderna.

Den solidaritet som bybor visat i form av språkcaféer, klädinsamlingar, boende, praktikplatser och idrottsträningar bygger på flera hörnstenar: att alla människor har rätt till en fristad och att alla främlingar kan bli vänner. Men även insikten om att mindre bygder behöver de nyanlända för att kunna fortsätta ge omvårdnad, hålla skolor och affärer i gång och upprätthålla ett aktivt föreningsliv.

Migrationsverket ska nu avveckla 30 000 boendeplatser för asylsökande i hela landet. Många boenden har redan stängts, många nyanlända har fått flytta ännu en gång och den grund som det civila samhället och asylsökande byggt tillsammans raseras.

Att ryckas upp och förflyttas igen skapar stress och trauma och avbryter praktik och skolgång. Samtidigt går jobb och inkomster som skapats i bygden förlorade, och konsekvenserna för de bygder som förlorar sina nya invånare tas inte med i beräkningarna. Och både mindre kommuner och ideella föreningar försöker på olika sätt komma runt stelbenta regler och lagar som är fristående från en integrerad syn på samhället, där människors och bygders möjligheter hänger ihop.

Anvisningslagarna sätter ett lägsta men även ett högsta tak på antalet flyktingar en kommun får ta emot. Jämtlands samtliga åtta kommuner är överens om att de vill ta emot fler nyanlända än vad de nu får göra enligt anvisningarna – vi har både boende och arbete för fler, säger de. Samma sak säger en del kommuner i Skåne och flera av skogslänen. Jämtlands län arbetar nu för att komma runt lagarna och kunna öka sitt mottagande.

På lokal nivå finns det många som med olika medel kämpar för att de nya invånarna ska kunna bo kvar och att ännu fler ska flytta dit. I byn Siljansnäs i Dalarna satte sockenföreningen fart när Migrationsverkets asylboende skulle stängas ned. Föreningen samlade ihop tillräckligt med pengar för att fem barnfamiljer skulle kunna stanna åtminstone till slutet av terminen. Nu hoppas sockenföreningen att de får uppehållstillstånd och kan bo kvar.

I fem mindre kommuner startade en boendeinventering under 2016. Lokala föreningar och kommuner arbetade ihop för att hitta permanentboenden för nyanlända. Ett par positiva resultat blev att cirka 90 olika former av boenden blev tillgängliga och samarbetet mellan kommuner och byalag och lokala föreningar ökade.

Utmaningarna för att nyanlända ska kunna stanna kvar i våra bygder är samma som många landsbygdsinvånare har tampats med under lång tid: brist på kollektivtrafik, dålig internetuppkoppling och avsaknad av nära service som mataffär, skola och vårdcentral. För nyanlända blir det extra svårt om kollektivtrafiken inte passar in med SFI:s och Migrationsverkets tider.

Det finns stora fördelar med att involvera det civila samhället och vi upprepar gärna att vi vill vara delaktiga i att utveckla våra bygder och ta hand om nyanlända tillsammans med myndigheter och politiker – därför att det gör våra samhällen bättre. Vi efterlyser också ett helhetsgrepp som ser både landsbygdens och de nyanländas behov. Ett samarbete mellan Migrationsverket, staten, landsbygdskommuner och det civila samhället skulle kunna leda till starkare samhällen med fantastiska möjligheter för nyanlända.