– Kommunerna måste hitta lösningar som stärker barnens rättigheter, säger Jenny Norén, handläggare på SKL.

Bild: Privat

Utmaning att säkra skolgång för barn på skyddade boenden

2017-03-28 | Maxime Persdotter Wallström padlock

INRIKES

Trots att många barn i dag får vänta länge på en skolplats så finns det hopp för framtiden. Allt fler kommuner beslutar om rutiner för att säkra barnens skolgång och i slutet av 2017 presenteras en utredning om hur barnrättsperspektivet ska säkras på de skyddade boendena.

Reportage i fyra delar av Maxime Persdotter Wallström

Del 1: Barn på skyddade boenden kan få vänta i månader på skolplats

Del 2: Sollentuna garanterar skolplats åt barn på skyddade boenden

Del 3: Lång väntan på skolplats för barn på kvinnojour i Helsingborg

Del 4: Utmaning att säkra skolgång för barn på skyddade boenden

RELATERADE ARTIKLAR:

2017-02-14 | Ny rapport: Sluta dalta med våldsamma pappor

2016-02-19 | Ny kvinnofridsbarometer mäter kommuner mot varandra

2016-02-16 | Ingen fred på gatorna utan fred i hemmen

2012-11-07 | Varför tvångshämtas aldrig frånvarande pappor?

2011-11-04 | Barns rättssäkerhet försämras

I denna artikelserie har vi visat att det finns många problem som drabbar barn som bor på skyddade boenden. Samtidigt händer det just nu mycket på området. Kommunerna med fastställda rutiner för att säkra skolgången för barn på skyddade boenden har blivit fler. 2015 hade endast en av tio kommuner en aktuell rutin enligt Unizons kvinnofridsbarometer och förra året uppgav 16 procent av kommunerna till Socialstyrelsen att de hade rutiner på plats.

Men utmaningarna är många. Sveriges kommuner och landsting (SKL) är en av de aktörer som har drivit frågan om situationen för barn som bor på skyddade boenden under de senaste åren. Jenny Norén, handläggare och särskilt sakkunnig i kvinnofridsfrågor på SKL, menar att det finns mycket att göra på området:

– Det är en komplex fråga då det finns mycket sekretessproblematik inblandat. Kommunerna måste hitta lösningar som stärker barnens rättigheter. Samtidigt måste lagstiftningen ses över då det finns många juridiska problemområden, till exempel gällande vårdnadshavarfrågan. Det kan handla om såpass enkla saker som vart posten skickas, eftersom den andra vårdnadshavaren på så sätt kan få reda på var mamman och barnet befinner sig.

Samverkan och påhittiga lösningar är framgångsfaktorer för de kommuner som varit bättre på att garantera skolgång för de barn som bor på skyddade boenden. Men i bland så har dessa kommuner och skyddade boenden varit tvungna att kringgå lagar och regelverk för att kunna värna om barnen. Till exempel har ett antal skyddade boenden erbjudit pedagogisk verksamhet för de små barnen, utan att kalla det för förskoleverksamhet, eftersom båda vårdnadshavares godkännande då inte behövs.

– Lagstiftningen måste följa med för att det ska fungera. Man ska slippa bryta lagen för kunna att skydda barnen, säger Jenny Norén.

Kommunal samverkan ett steg på vägen

Många av de kvinnojourer som Feministiskt Perspektiv har varit i kontakt med har erfarenhet av att bli bollade mellan hemkommunen och vistelsekommunen. I Socialstyrelsens Öppna Jämförelser, där myndigheten jämför kommunernas arbete mot våld i nära relationer, tillfrågades kommunerna huruvida de har en rutin för att säkra skolgången för barn som bor på skyddade boenden. En sådan rutin anses vara en bra början för att förhindra långa väntetider. 16 procent av kommunerna hade enligt undersökningen aktuella rutiner på plats under 2016.

– Att ha en sådan rutin handlar främst om hur kommunerna klarar av att säkra barnets skolgång, oavsett om barnet kan gå kvar i sin skola eller behöver byta till en skola i vistelsekommunen. Men kommunerna får själva utforma innehållet i den skriftliga rutinen. Det är dock viktigt att båda kommunerna tar ansvar så att barnet får det den behöver, säger Jelena Corovic, utredare på Socialstyrelsen. Hon menar dock att det inte räcker att ha en nedskriven och på ledningsnivå beslutad rutin:

– Rutinen måste också vara aktuell, det går inte att ha en rutin som ingen vet om eller använder. Den måste ha kontrollerats under de senaste två åren och reviderats om den inte fungerar på avsett sätt. Rutinen måste alltså vara ett levande dokument som man kollar av att det faktiskt fungerar och möter behovet.

Enligt Jenny Norén på SKL är kommunernas brist på rutiner endast en del av problemet. Samtidigt är lagstiftningen otydlig. De skyddade boendena är inte heller en juridiskt definierad placeringsform, vilket innebär att de inte regleras i lag.

– Inte heller barnen är egna rättsliga subjekt utan definieras som medföljande till mamman. Det gör det svårare att skydda dem och erbjuda dem det de har rätt till utifrån barnkonventionen, säger Jenny Norén.

Stärkt barnrättsperspektiv på skyddade boenden

Under 2017 genomförs en utredning för ett stärkt barnrättsperspektiv på skyddade boenden på uppdrag av regeringen. Fredrik Lundh Sammeli är utsedd till särskild utredare och väntas presentera ett slutbetänkande senast den sista december i år. Utredning har bland annat som mål att ta reda på hur barnets rätt till skolgång ska kunna garanteras. Att förtydliga samhällets och enskilda aktörers ansvar för barnen under tiden som de bor på ett skyddat boende är också ett av utredningens mål. Jenny Norén har höga förväntningar på den nya utredningen:

– Vi hoppas på en förbättring på alla fronter. Att det ska bli lättare att säkra barnens skolgång och att i allmänhet arbeta med barn som behöver skydd från sin ena vårdnadshavare. Man måste även ta hänsyn till finansieringsprincipen, när staten lägger fram nya krav på den kommunala verksamheten så måste det komma med medel. Det är en viktig fråga, att detta inte är något som ska lösas gratis.