Bild: Prime

Nederländerna står inför fyra svåra år med svag regering

2017-03-17 | Sholeh Irani padlock

UTRIKES/ANALYS

Högerextremisternas frammarsch i Europa mötte hinder i Nederländerna. Trots det ser Haag-baserade asylrättsaktivisten Ahmed Pouri flyktingar och invandrare som valets stora förlorare.

Frihetspartiet-PVV och dess islamofoba, invandrarfientliga och högerextrema ledare Geert Wilders har mött betydande motstånd från väljare trots den enorma medieuppmärksamheten, både internationellt och inhemskt.

Frihetspartiet PVV som enligt opinionsundersökningarna skulle vinna stort och därmed bilda regering, kom istället ut som det näst största partiet med 20 mandat, att jämföra med regeringspartiet VVD:s 33 mandat av totalt 150 parlamentariska platser.

Geert Wilders har konsekvent talat om att ”göra Nederländerna vårt igen” under sin långa politiska karriär. På hans Twitter-konto står det ”stoppa islam”, vilket varit hans främsta valretorik. Han lovade förbjuda muslimernas heliga bok koranen, stänga samtliga moskéer och stoppa invandring från muslimka länder. Allt detta och det faktum att hans parti PVV fått 20 parlamentariska platser, sker i ett land som redan 1796 skrev in religionsfrihet i sin grundlag (artikel 6).

Den yngre generationen i Nederländerna har visat att Wilders politiska retorik inte vinner deras röster. Istället har Groenlinks, grön vänster, utropats som valets största vinnare då partiet utökat sina mandat från fyra till 15. Partiets karismatiska unga ledare Jesse Klaver har invandrarbakgrund, och fick fler röster än någon kunde förutse.

Valresultatet i sin helhet bekräftar européernas sug efter nya politiska partier i opposition mot de traditionella. Något som fördjupar politisk polarisering och tvingar politikerna att anpassa sig antingen genom att låna populisternas retorik och förverkliga deras politk eller stå emot. Vilket i Nederländernas fall illustreras av regeringspartiet VVD kontra principfasta Groenlinks.

Stort valdeltagande

Civilsamhällets mobilisering mot islamofoba högerextremisten Wilders ledde till det ovanligt stora valdeltagandet på 81 procent. Majoriteten av valdeltagare satsade ändå på de politiska krafter som uppfattas som mer stabila, mindre vulgära och hatiska, med ledare som inte påminner om USA:s nyvalde president Donald Trump.

Ändå är valresultatet alarmerande, anser asylrättsaktivisten Ahmed Pouri som kom till Nederländerna som politisk flykting från Iran under 1980-talet. Han är ett känt namn i Nederländerna. 1994 bildade han asylrättsorganisationen Prime som än i dag aktivt försvarar rätten till asyl genom självorganisering med frivilliga insatser och privata donationer. I ett telefonsamtal med Feministiskt perspektiv låter Ahmed Pouri inte så hoppfull även om Wilders förlorat detta val.

– Europa normaliserar högerextremistisk politik och retorik. Det var inte länge sedan politiker i Europa talade om vikten av öppna gränser och inga murar! Men i dag anses Europas problem bero på avsaknaden av murar, gränser måste stängas och detta för demokratins skull.

Ahmed Pouri ser valresultatet i ljuset av denna utveckling och tror att många väljare vände Wilders ryggen delvis på grund av händelserna kring Turkiet-affären som ägde rum den sista veckan inför valdagen.

– Premiärminister Mark Rutte från Folkpartiet-VVD visade sina muskler i tid, genom det sätt på vilket regeringen behandlade turkiska ministern under besöket och förolämpade de turkar som protesterade. I själva verket vann han i maktkampen om den ”starke ledaren” som ska rädda Nederländerna, mot Wilders. I ett tv-debatt mot Wilders sade Rutte ungefär att: du bara pratar, medan jag agerar! Han påminde om flyktingavtalet med Turkiet och sade att det var genom detta avtal han i praktiken stoppade enligt honom ”flyktigtsunamin” till Europa.

Likheter i retoriken

Pouri betonar likheterna i retoriken mellan rivalerna Rutte och Wilders, som enligt honom ledde till att många väljare till slut lade sina röster på Rutte och inte Wilders. Enligt Pouri måste valresultatet, trots Wilders förlust, ses som en normalisering av Wilders retorik fast med politiskt korrekt fasad.

Däremot håller Pouri med om att Groenlinks seger, trots socialdemokratiska Arbetarpartiets katastrofala förlust, ger hopp och tyder på mångfald bland väljarna.

– Deras karismatiska ledare gick till val på ställningstagandet att partiet inte kompromissar sina värderingar om rätten till asyl och social rättvisa. Alla trodde att han skulle bli valets förlorare. Istället vann de stort. Även djurrättspartiet ökade med tre mandat och fick fem platser. Detta parti, med en kvinna, Marianne Thieme som ledare, presenterar progressiv politik och är antirasistiskt. Det finns ett annat parti som inte kallar sig vänster fast är progressivt och heter Demokraterna 66-D66, de har också en bra inställning till flyktingfrågan och fick 19 mandat och ökade med sju.

Men trots dessa framgångar och att många väljare röstade strategiskt i syfte att stoppa Wilders, bedömer Ahmed Pouri, asylrättsaktivisten som ligger bakom några av landets största protestaktioner och demonstrationer, att framtiden i Nederländerna inte är så ljus som han skulle önska.

– Den kommande koalitionsregeringen kommer att vara en svag högerregering. Socialdemokraterna kommer inte våga ingå i koalitionen, tror jag, nu när de har straffats så hårt av sina väljare. Det nya partiet Groenlinks har sagt att de kan tänka sig ingå i en koalition. Men i så fall är frågan hur de i praktiken ska samsas och kompromissa med de ytterst konservativa kristdemokraterna och det sittande partiet VVD med tydligt nationalistisk högerpolitik, säger Ahmed Pouri.

Vem var valets största förlorare?

– Om ni frågar mig skulle jag inte säga Geert Wilders, utan flyktingar och invandrare. Vi kommer att ha fyra svåra år med en svag regering och fortsatt nedmontering av välfärdssamhället framför oss och jag befarar att nästa val leder till Wilders seger, om utvecklingen i Europa fortsätter som i dag.