EU-domstolen har fattat beslut gällande två uppmärksammade fall som togs till domstolen av belgiska Samira Achbita och franska Asma Bougnaoui. Båda är muslimska kvinnor som bär hijab och kom i konflikt med arbetsgivare som begärde att de skulle ta av slöjan.
Domen ger europeiska företag med en allmän policy som förbjuder alla anställda att bära religiösa och filosofiska symboler, rätten att avskeda de som bryter mot policyn. Om en allmän klädkod saknas får företaget hänvisa till särskilda yrkeskrav så länge det inte leder till särbehandling, enligt EU-domstolen.
Men enligt de som kritiserar EU-domstolens vägledande beslut är det, inom den nuvarande politiska och sociala kontexten i Europa, främst slöjbärande muslimska kvinnor som drabbas. Gruppens ställning på arbetsmarknaden försämras, vilket i längden blir ett hinder för integration och jämställdhet i samhället.
Neutralitetspolicy
Feministiskt perspektiv bad Martin Mörk, chef för Diskrimineringsombudsmannens processenhet, förklara vad som ligger bakom EU-domstolen beslut och hur det har motiverats.
– I båda fallen handlar det om gränserna för diskrimineringsskyddet. I det första målet från Frankrike, gällande Asma Bougnaoui, bekräftas att en arbetsgivare inte kan säga upp en kvinna som inte vill ta av sig sin huvudduk när en kund framställer ett sådant krav till hennes arbetsgivare. I det andra målet från Belgien, Samira Achbita, klargörs det att en arbetsgivare för att upprätthålla en bild av neutralitet i förhållande till sina kunder, under vissa omständigheter, kan säga upp en person som inte följer företagets neutralitetspolicy vad gäller filosofiska, religiösa och politiska uttryck.
– Men det gäller bara om policyn tillämpas konsekvent och systematiskt och endast för arbetstagare som har kontakter med kunder. Domen i Achbitas fall kan också sägas klargöra att andra arbetstagare som inte har någon sådan kundkontakt är skyddade mot uppsägning med hänvisning till neutralitet.
Enligt Mörk är domen en avvägning mellan arbetsgivarens rätt till fri näringsverksamhet, som är skyddad enligt EU-rätten, och arbetstagares rätt att uttrycka sin religion genom sin klädsel.
– Båda domarna bör förstås i ljuset av förhållandet mellan positiv och negativ religionsfrihet, alltså friheten till religion och friheten från religion. I Frankrike och Belgien har frågorna i högre grad än i Sverige handlat om friheten från religion i det offentliga rummet, som ju framförallt har varit kopplade till uttryck för vissa trosinriktningar inom islam, och i det sammanhanget kan man ju nämna såväl frågan om ansiktstäckande slöja som burkini på stranden.
Mörk menar att domarna delvis kan läsas mot bakgrund av den politiska kontexten där laicité (sekularism av fransk modell) och neutralité (neutralitet) ses som viktiga samhälleliga värden och används i den politiska debatten på ett annat sätt än i Sverige där frågan om religiös klädsel och slöja ju främst har diskuterats i förhållande till en faktisk eller upplevd konflikt med jämställdhet, hygienkrav eller säkerhet för arbetstagaren.
– Vad gäller effekterna av domarna är det oklart i vilken utsträckning möjligheten att i förhållande till vissa arbetstagare i vissa situationer kräva neutral klädsel kommer att användas. Arbetsgivare som har eller vill ha en inkluderande policy för alla anställda påverkas så klart inte. Man kan väl säga att det bästa sättet att undvika eventuella konflikter med diskrimineringsförbuden – och det gäller inte bara religion – är att arbeta aktivt för lika rättigheter och möjligheter på arbetsplatsen.
Hur påverkar skillnaden mellan fransk sekularism/svenskt statsskick hur domen ska tolkas i Sverige?
– Inte alls. Domarna ska tolkas på samma sätt i Sverige som i Frankrike.
EU-rätten ger möjlighet till särbehandling i undantagsfall, hur tolkas detta i enlighet med svenska lagar? Strider EU-domstolens dom mot svensk grundlag?
– Nej, EU-domstolens dom strider inte mot svensk grundlag och EU-rätten har en i förhållande till svensk rätt överordnad ställning, och det innebär att vi i Sverige är rättsligt tvungna att följa EU-domstolens anvisningar, säger Martin Mörk.
Hur påverkar en sådan dom DO:s arbete?
– Det handlar mycket om att informera och främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet generellt. Ur tillsynssynvinkel kan det finnas anledning att särskilt kontrollera i vad mån någon skulle använda en sådan här policy för att utesluta personer som tillhör någon viss religion, samt förstås att den tillämpas på ett icke-diskriminerande och proportionerligt sätt.
Protester
EU-domstolens beslut möter protester från olika håll. Ett antal organisationer med European Network Against Racism (Enar) i spetsen, har i ett uttalande protesterat mot domen. EU-domstolen tillåter enligt Enar nu den privata sektorn att prioritera sina kunders önskemål över de anställdas grundläggande rättigheter. Detta genom att tvinga anställda som ser religiösa ut på grund av klädsel, att inte synas eller att byta arbete. Enar tillägger att domstolen inte tar hänsyn till den sociala kontexten just nu i Europa:
”Muslimska kvinnor upplever redan hinder att få och behålla arbete och detta beslut kommer att förvärra förhållandet ytterligare genom att ge arbetsgivarna tillåtelse att diskriminera.”
!!! och slipstvång ... högklackat ... vad mer?