Det orangea kuvertet landar i brevlådan nu, och det ger många ångest och varnar om en väntande ålderdom i fattigdom. Vilka är de som får besked om ytterst låga pensioner?
– Vi vet att i dag lever 231 500 pensionärer under EU:s fattigdomsgräns. Majoriteten av fattigpensionärerna är kvinnor. Statistik från SCB visar att män får 49,3 procent mer i pension än kvinnor. Män får i snitt 19 819 kronor och kvinnor får i genomsnitt 13 275 kronor, förklarar Mahi Akter och Farida Al-Abani från Pensionsrättvisa.
Det orangea kuvertet och beskedet om låga pensioner skapar också oro hos utlandsfödda som har ofta har arbetat i decennier och betalat skatt. Värst av dessa drabbas kvinnor.
– För många utlandsfödda kommer det orangea kuvertet ge en missvisande bild om vilken pension som man faktiskt kommer att få då alla inte har rätt till full garantipension. Garantipensionen, som är en del av den allmänna pensionen, är ett grundskydd för den som inte har haft någon, eller liten, arbetsinkomst. För att vara berättigad till full garantipension krävs det att man har bott 40 år i Sverige. Enligt SOU 2014:74 ”Jämställdhet i socialförsäkringen”, får svenskfödda i genomsnitt 2 000 kronor mer i allmän pension än utlandsfödda. Utlandsfödda får i snitt i allmän pension om 10 548 kronor, garantipension inkluderad, före skatt. Lägst har utlandsfödda kvinnor som i snitt får 9 753 kronor i månaden. Pensionssystemet drabbar den som av olika skäl har haft sämre förutsättningar att få ett heltidsarbete. Pensionssystemet drabbar vidare den som utsätts för diskriminering på arbetsmarknaden på grund av att hen inte har utseendet, hudtonen, könet eller funktionen som passar in i normen, svarar Mahi Akter och Farida Al-Abani.
Hur påverkar dessa låga pensioner klassklyftorna i Sverige?
– Det ojämlika pensionssystemet medför inte bara att många blir fattigpensionärer utan att de som inte passar in i systemets ramar hamnar långt efter de som har haft turen att de fått vara friska och de som har haft turen att tillhöra normen och därmed fått bättre livsförutsättningar. Detta system gör att de som redan bestraffas av systemet drabbas ännu hårdare när ekonomin stramas åt. Det betyder också att förslag som låga ingångslöner som en del partier föreslår på lång sikt är en fälla för till exempel utlandsfödda och ungdomar som med dagens pensionssystem troligtvis kommer leda till låga pensioner. Om en rasistisk agenda fortsätter och utlandsfödda ses som en kostsam börda så kommer mindre resurser satsas på de som behöver det, där utlandsfödda en en sådan grupp.
Vad kan göras? Hur kan medborgarna påverka pensionssystemet?
– Det är viktigt att som arbetstagare försäkra sig om att arbetsplatsen har kollektivavtal. Dock vet vi att det finns människor som befinner sig i desperata situationer som tvingas ta arbeten med mycket dåliga villkor. I och med privatiseringen av olika sektorer är det många företag som inte har kollektivavtal och inte heller betalar tjänstepension till sina anställda. Som privatperson kan du spara pengar själv till din pension. Men det är många människor som inte har den möjligheten, som har svårt att få ekonomin att gå runt.
Pensionsrättvisa anser dock att det viktigaste och det effektfulla är att organisera sig mot dagens pensionssystem.
– Vi kan påverka pensionssystemet genom att tillsammans arbeta för att lyfta fram orättvisorna, att analysera pensionssystemet utifrån ett annat perspektiv; att alla människor i Sverige faktiskt inte har samma förutsättningar och det får konsekvenser när vi går i pension. Det argumenteras att det som betalas in ska betalas ut när vi går i pension. Då ska vi också få samma möjligheter på arbetsmarknaden för att kunna betala in. När hela livsinkomsten räknas in gör det stor skillnad när en inte haft möjlighet att arbeta under en eller flera år. Vi kan också påverka pensionssystemet genom att ställa politikerna till svars. Med 231 500 pensionärer under EU:s fattigdomsgräns, tycker de att det här är ett system som fungerar?
Vad gör Pensionsrättvisa för att påverka pensionssystemet?
– Vi försöker att påverka genom att organisera oss och på olika sätt bilda opinion kring frågan. Vi presenterar också en annan analys där vi ser hur rasistiska, sexistiska och andra diskriminerande strukturer påverkar pensionssystemet. Genom att även lyfta pensionsfrågan till att handla om något större, vad vi vill göra med våra liv och hur vi ser på varandras människovärde så kan frågan om pensioner bli något annat. Något viktigare, svarar Mahi Akter och Farida Al-Abani.
MEST KOMMENTERAT
SENASTE KOMMENTARERNA
Eva Schmitz - Jag vill bara hänvisa till min avhandling från 2007: Systers
Om Var Grupp 8 en feministisk organisation?
Abraham Adolfsson - Och härtill bör kanske sägas att jag är Finne och uppvuxen i
Om #bildskolan 21: Att äta Den Andre
Abraham Adolfsson - Ja, det är väl jättebra att ha ett intresse att ta till sig
Om #bildskolan 21: Att äta Den Andre
Per A.J. Andersson - Betalda övergrepp? Hmm… Brott ska lagföras, inte klumpas iho
Om Porr handlar om betalda övergrepp
Eva Annonssida - Finns ingen kärnvapen på marknadstorg.se
Om Nobels fredspris till kampanj för att avskaffa kärnvapen
gudrun tiberg - Hello nya Fempers nyheter! Underbart att allt blir tillgän
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
Eva NIkell - Jag är definitivt med dig, även om jag tyvärr inte sitter i
Om Rödgrönt ointresse för fred och nedrustning borde oroa många
Barbro Frost - Radikala och bra synpunkter.
Om Var inte målet att vi skulle jobba mindre?
Arina Stoenescu - Heja och tack för att ni finns! Glad första maj!
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
Frederick Lidman - Lite osäker på vad det här betyder i praktiken. Sidan femini
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
MEST LÄST