Stärk säkerheten i våra närområden!

2017-02-23 | Gudrun Schyman padlock

KRÖNIKA/INRIKES

I veckans inrikespolitiska krönika skriver Gudrun Schyman om den paradoxala säkerhetspolitik som förs i Sverige, med samtliga riksdagspartiers stöd. Hon skriver också om alternativ:
”Osäkerhet är gemensam. Ambitionen att uppnå säkerhet borde också vara gemensam.”

Gudrun Schyman är partiledare för Feministiskt initiativ och återkommande krönikör i Feministiskt perspektiv.

Är det inte Trump så är det trollfabriker som sprider desinformation om hur illa ställt det är med landet Sverige. Och att felet naturligtvis är ”invandrarnas” och ”flyktingarnas”. Jag tänker inte rabbla upp alla fakta här som visar på oriktigheten i de ryktena. Jag vill istället visa på den paradoxala säkerhetspolitik som förs i detta land, med stöd av samtliga riksdagspartier.

Jag tänker på miljardrullningen till det militära försvaret. Jag tänker på krigshetsen i medierna och hur män, med eller utan militära attribut, generöst får breda ut sig i kanalerna. De säger att oron i vårt närområde kräver militär upprustning, förstärkt närvaro på Gotland och allt intimare militärt samarbete med Nato. Värdlandsavtalet har öppnat dörrarna på vid gavel. Jag tänker på hur självklart det är för samma personer att samtidigt strunta i oron i just våra närområden, i förorten.

I december förra året stängde butiksägare i Husby centrum sina butiker under en eftermiddag. Det var en protest för att uppmärksamma brottsligheten i stadsdelen. Salam Kurda, en av de lokala butiksägarna som valde att hålla stängt ansåg att stadsdelen måste bli tryggare. Han ville se fler närpoliser, mer resurser till samhället och en dialog mellan politiker, butiksägare och befolkning. Annars skulle centrumet kollapsa.

Förra veckan i Rinkeby. Polisen summerar en stökig kväll i Rinkeby; tre våldsamma upplopp, två fall av misshandel varav det ena med ett tillhörande grovt rån, ett fall av våld mot tjänsteman samt ett okänt antal fall av skadegörelse och grov stöld under butiksplundring. Ett tiotal bilar sattes i brand och många butiksfönster krossades. Skjutningar i storstäderna accelererar. Kriminella nätverk krigar mot varandra. Blåljuspersonal attackeras med stenkastning.

Jag undrar – är inte just detta vårt närområde? Är inte det faktum att flera förortsområden har dränerats på social service, bra skolor, öppna fritidsgårdar, levande kultur och mötesplatser över gränserna något att bry sig om? Är det inte ett faktum att arbetslöshet, vidgade inkomstklyftor och brist på bostäder leder till ökad segregering? Som i sin tur fördjupas av det avreglerade skolsystemet? Är inte det en otroligt viktig komponent i den utveckling som leder till ökad osäkerhet i hela samhället? Svaret blir ”Gated Communitys” på en del håll och kravaller på andra. Osäkerhet är gemensam. Ambitionen att uppnå säkerhet borde också vara gemensam.

Då måste vi börja tala om mänsklig säkerhet. Begreppet lanserades 1994 i FN:s Human Development Report, skriver nättidskriften Mänsklig säkerhet, i en ambition att bredda den säkerhetspolitiska debatten.

Syftet med begreppet var att lämna den traditionella fixeringen vid territoriell säkerhet. FN-rapporten menar att ”mänsklig säkerhet är barnet som inte dog, smittan som aldrig spred sig, arbetstillfällena som inte gick förlorade, en etnisk motsättning som inte exploderade i våld, en oliktänkande som inte tystades. Mänsklig säkerhet handlar inte om vapen – det handlar om liv och värdighet.”

Mänsklig säkerhet är indelad i sju områden:

Ekonomisk säkerhet – trygga inkomster för att försörja sig, oftast från arbete.
Matsäkerhet – att mat för dagen finns både fysiskt och ekonomiskt tillgänglig.
Hälsosäkerhet – tillgång till sjukvård, hygien, mat och vatten för ett hälsosamt liv.
Miljösäkerhet – att få leva i en utan katastrofrisker i en hälsosam och hållbar ekologisk miljö
Personlig säkerhet – att leva utan risk för våld utövat av stater eller individer, i både det offentliga och det privata.
Gruppens säkerhet – att inte förföljas på grund av religiösa, kulturella, eller etniska tillhörigheter.
Politisk säkerhet – rätten att få åtnjuta sina mänskliga rättigheter och uttrycka sig fritt.

De sju områdena lämpar sig väldigt bra att ha som grund när vi diskuterar situationen i våra förorter. Gå igenom listan ovan och fundera på hur många av de sju punkterna som är uppfyllda i områden där våld breder ut sig. Fundera sedan på vad som behöver göras. Svaret blir varken bestyckade Jas-plan, nationella insatsstyrkor eller ”no-go”-zoner!