Kina är en av de marknader som kommer att påverkas starkt av USA:s nya isolationistiska handelspolitik, skriver Ana Valdés.

Bild: Pressbild

Kina fyller tomrum efter USA

2016-12-16 | Ana Valdés padlock

KRÖNIKA/UTRIKES

Valet av Donald Trump som president i USA innebär stora förändringar i maktens rum, inte minst när det gäller maktbalansen i Latinamerika. Och Kina står berett, men ett handelskrig med Kina skulle ha ödesdigra konsekvenser för hela världen, menar Ana Valdés i sin decemberkrönika.

Vad säger kineserna om Donald Trump, frågar jag min vän Marcelo som alldeles nyss var i Kina som en del av en stor uruguaysk delegation som leddes av landets president och flera ministrar.

Marcelo säger att de är glada och försiktiga samtidigt, att om Trump håller sitt löfte om att dra sig ur Transpacific Partnership är Kina beredda att fylla tomrummet efter USA. Avtalet var Barack Obamas skötebarn, äntligen skulle USA och de flesta länderna i Asien skriva på ett komplext avtal som skulle garantera handelsfrihet och utbyte för enorma belopp. Chile ingick också i överenskommelsen, Colombia och Peru hade uttryckt sitt intresse.

Det var bara Kina som inte hade bjudits att vara med.

Men nu har den nyvalde presidenten Donald Trump sagt att USA inte ska fortsätta med avtalets nästa steg. Och i Kina togs den uruguayska delegationen emot som vänner, de föreläste på universitet, fick möta regeringens ministrar och kineserna lovade stöd för att bygga landets infrastruktur, järn- och motorvägar.

USA:s utrikesminister John Kerry besökte nyligen Argentina och fick löfte om tillstånd att bygga några militära baser i södra Argentina, baser som ska fungera som strategiska bevakningsstationer för framtida utvinningar av olja och mineraler i Antarktis.

Kineserna är inte intresserade av en militär närvaro och i Sydamerika börjar det långsamt märkas att de geopolitiska rollerna är förändrade. Det är Kina som Venezuela lutar sig emot efter kyliga diplomatiska förbindelser med USA, det är Kina som både Kuba och Colombia ber om hjälp när USA hotar minska stödet till det civila samhället.

Återgången som hade börjat under Obamas tid som president kommer förmodligen att fullföljas av Trump, som vill föra en inåtvänd och protektionistisk politik. Kina ser sig själv som en global aktör i behov av nya marknader och nya handelspartners som kan leverera råvaror och kunskaper till Kina. I den uruguayanska delegationen ingick många ingenjörer, Kina vill börja att utveckla egen mjukvara och alla experter välkomnas.

Telefoni måste utvecklas och tangentbord med kinesiska tecken byggs i stora fabriker. Den nya kinesiska yuppieklassen klär sig i Armanikostym och äter spansk Pata Negra-skinka, världens dyraste. På Beijings och Shanghais innekrogar lagar internationella kockar västerländsk mat. Unga kinesiska hackers föraktar den kinesiska maten och äter hellre rysk kaviar än mormödrarnas nudlar.

Kina vill ha uruguayansk expertis i fotboll, de vill bygga akademier och föreningar som kan ta dem till den internationella scenen. Uruguay utlovar teknisk hjälp och mentorskap, kineserna lovar att bygga om Montevideos förfallna Estadio Centenario, som byggdes 1930 för att spela det första världsmästerskapet i fotboll, och var världens största stadium med plats för 40000 åskådare.

Men valet av Donald Trump som president för USA kommer att innebära stora förändringar i maktens rum. Om Trump uppfyller sitt löfte om att dra sig tillbaka från klimatavtalet lämnas ett vakuum i det globala ledarskapet och Kina står berett.

USA:s tidigare utrikesminister Henry Kissinger beskrev i en artikel häromdagen vilken väg Trump borde följa om han vill undvika ett handelskrig med Kina. Trump borde lyssna på Kissinger; ett handelskrig med Kina skulle ha ödesdigra konsekvenser för hela världen, inte bara för USA.

Än så länge är det bara den venezolanska oppositionen som har kallat valet av Trump en välkommen seger. Rudy Giuliani, före detta borgmästare i New York och nära anhängare till Donald Trump, har anklagats för att finansiera en del av oppositionens underjordiska verksamhet i Venezuela.

Eftersom Kina har finansierat stora delar av landets investeringar i oljeindustrin vill de inte att USA lägger sig i landets inre angelägenheter. USA har under decennier förlorat sin huvudroll i Sydamerika och ingen vill ha dem tillbaka.