Internationell handelspolitik är en feministisk fråga

2016-12-06 | Malin Björk padlock

UTRIKES/EUKRÖNIKAN

Nästa år skriver EU-parlamentarikern Malin Björk (V) ett betänkande för EU-parlamentets jämställdhetsutskott om feministiska perspektiv på internationell handel: ”Det är viktigare än någonsin att feminister och kvinnorörelsen också mobiliserar sig. Vi måste klargöra hur handelsavtal kommer att påverka välfärden, miljön, demokratin och jämställdheten.”

Just nu pågår processen med att granska och besluta om CETA, EU:s handelsavtal med Kanada. Avtalet är lilla kusinen till avtalet som förhandlas med USA (TTIP). Europaparlamentet har makten och uppgiften att göra en grundlig genomlysning och därefter säga ja eller nej till CETA avtalet i sin helhet. Vänstern och de gröna har krävt en gedigen process, med möjlighet för alla parlamentets utskott att genomlysa avtalet utifrån sina respektive ansvarsområden. Så brukar det nämligen gå till när stora och viktiga beslut ska tas i parlamentet. Men detta har parlamentets utskott för internationell handel röstat nej till. Det är helt oacceptabelt med tanke på avtalets betydelse och omfattning.

Tillsammans med de progressiva krafterna i EU-parlamentets jämställdhetsutskott har vi begärt att få göra ett yttrande som tittar på avtalets konsekvenser för kvinnors rättigheter och jämställdhet. Trots att det är uppenbart att dessa stora avtal måste analyseras ur ett feministiskt perspektiv har vi fått avslag på vår förfrågan att göra ett yttrande och en rekommendation.

CETA täcker en enorm mängd handelsområden och och innebär också att det inrättas specialdomstolar där företag ska få särskilda rättigheter att stämma stater om företaget anser att landet stiftat en lag som kan riskera att företagets vinster minskar. Det kan till exempel handla om skärpta miljölagar eller att vinster i välfärden förbjuds.

Redan i dag finns mängder av fall där länder stämts på miljardbelopp. Genom handelsavtalet NAFTA är just Kanada i dag ett av världens mest stämda stater. Det rör sig helt enkelt om en maktförskjutning till förmån för storföretagen där dessa tillåts stämma stater för demokratiskt fattade beslut.

En annan stor risk med CETA är att det leder till en kapplöpning mot botten när det gäller progressiv lagstiftning. När miljöstandarder och arbetsvillkor ska harmoniseras över landsgränserna är risken stor för att gränserna anpassas till det land som har svagare miljölagar och sämre skydd för arbetare, allt för att främja ”konkurrensen”. Det är därför inte konstigt att motståndet mot avtalet är starkt både i Kanada och i Europa.

Jag är övertygad att en demokratisk debatt och ordentlig offentlig granskning av CETA skulle göra att avtalet i sin nuvarande form inte blir verklighet. Men högern och delar av sossarna blockerar debatten i Europaparlamentet. De vill inte ha en ordentlig granskning. De är rädda för att vi verkligen ska börja diskutera vad avtalet innehåller.

Nästa år ska jag skriva ett betänkande för EU-parlamentets jämställdhetsutskott om feministiska perspektiv på internationell handel. Det är viktigare än någonsin att feminister och kvinnorörelsen också mobiliserar sig. Vi måste klargöra hur handelsavtal som CETA och TTIP (mellan EU och USA) och TiSA (mellan EU och 21 olika länder) kommer att påverka välfärden, miljön, demokratin och jämställdheten.

Kommunal är ett av de ganska få svenska fackförbund som varit kritiskt mot TTIP och mot TiSA, som rör tjänstesektorn. Kommunal ser att dessa avtal kommer att påverka kvinnors arbetsförhållanden i offentlig sektor och att konkurrens med löner och urholkade arbetsförhållanden riskerar att förstärkas.

Tidigare har flera feministiska analyser av internationella handelsavtal mellan nord och olika utvecklingsländer gjorts. Det är dags att använda denna expertis nu för att analysera den nya generationens handelsavtal och mobilisera mot de delar i avtalen som hotar vår demokrati, arbetsrätt, välfärd och miljö.

Vi får en chans att säga nej till CETA i Sveriges riksdag. Det är viktigt att vi tar den chansen. Internationell handelspolitik är en feministisk fråga!